Efter tre dagar i Tingsryd har jag anpassat mig, kastat bort mina storstadsmanér och slänger mig med diverse bonniga uttryck. Jag hälsar och ler mot främlingar utan att bli klassad som psykfall. Att sitta i bilkö bakom en traktor är absolut inget konstigt. Antalet sällskapshundar jag har sett här nere går att räkna på min ena hand. Ska jag räkna antalet jakthundar får jag ta till händer, fötter och några hårstrån.
Luften känns, seriöst, betydligt bättre här nere och för mina avgasvana lungor är detta rena rama fjälluften. Vilket även innebär att jag däckar som en klubbad säl vid tio på kvällarna. Men det gör inget, hela byn dör ändå efter klockan åtta när Börjes stänger. Enda personerna man ser ute är några ungdomar som drar runt med sin Epa-traktor samt en och annan hundrastare.
Livet här nere är så jävla spännande.
3 kommentarer:
hahaha, kanske inte :D
Mannen var i "fjoll-träsk" och arbetade i några dagar och "Fy faan, jag fattar inte att folk orkar bo på det där jävla bygget! 30 minuter för att åka till macken?! Dårar."...så man är van vid olika saker :)
Åh, nu längtar jag hem ännu lite mer!:)
Hahaa! Jag är också hemma i min raggarhåla till hemstad just nu. Förstår din känsla ;)
Skicka en kommentar