måndag 30 november 2009

Nu kan ni följa "Hos oss finns inga normer! Eller?"

Ja, jag vet. Jag har skrivit en hel del om projektet men det är mitt lilla skötebarn. Därför har jag och Linus skapat en egen blogg till projektet där ni kan ta del av lite mer ingående vad som är på gång och andra godbitar som kommer läggas upp.

söndag 29 november 2009

Man ska aldrig ta ut glädjen i förtid

Min granne har inte alls flyttat. Det var hans ex-tjej som flyttade ut.

Nu ska jag tröstäta en lussebulle.

fredag 27 november 2009

Är det fredag den 13e idag?

Det känns så iaf.

När jag väl kom ut från lägenheten för att bege mig till gymmet hör jag "Petta! Peeetta!" bakom mig. Det finns bara en person som kallar mig för Petta (han kan inte uttala Petra) och det är grannen som råstöter på mig. Det där med "nej, jag vill inte gå ut med dig för jag har redan en pojkvän" biter inte riktigt på honom. Mina försök till totalignorans har inte fungerat så bra heller. Ofrivilligt sällskap till pendeln mao, som tur var ringde R innan jag började gnissla tänder och distraherade mig till grannen skulle åt ett annat håll.

Det blev inte bättre när jag skulle ta rulltrappan ner till perrongen ställer sig en människa mitt framför trappan med sin fetingväska så att ingen kom förbi. "Men din dumma jävel, är du helt jävla IQ-befriad eller?! Turist är du säkert också" tänkte jag ilsket och försökte komma fram medan jag väste att hon stod i vägen.

När jag trodde att allt var lugnt tänkte jag belöna mig med att åka buss istället för att promenera i tio minuter i kylan till gymmet. Så här i efterhand hade jag utan tvekan valt att promenera naken för att slippa bussturen. Det var fullt med barn på bussen. Barn som skrek högt som fan. Och illaluktande gamlingar. I en buss utan fungerande AC och fullproppat med folk är man inte så glad kan jag säga.

Att tänka "det kan fan inte bli värre nu" är ett tecken på att det kommer bli värre. I receptionen stod den där killen som försöker vara så trevlig han bara kan. Så trevlig att han blir sliskig. Och jag hatar sliskiga människor. Eller hatar och hatar. Dom gör så att jag nästan freakar ut. Är man så trevlig att man blir sliskig, då döljer man något. Det är min filosofi, smått paranoid som jag är ibland. Träningspasset gick iaf bra. Jag flög inte av löpbandet eller fastnade någonstans vilkte inte hade varit förvånande med tanke på hur dagen i övrigt har varit.

Och dessa barn. Dom är tamigfan överallt! På väg hem från affären satt en unge med sin förälder och lekte med en tugummipåse. Ungen dreglade som tusan över påsen och tyckte att jag absolut skulle hålla i den. Det tyckte inte jag.

Fredag den 27e november, låt denna dag vara den enda i sitt slag och att du aldrig kommer åter.

Kishti, det här är ett äkta halleluja moment!

Musikdåren vägg i vägg ska flytta! Såg precis hur flyttkartongerna bars ut ur lägenheten.

onsdag 25 november 2009

Nu ska det tränas!

Nästa år ska jag och Malin springa Tjejmilen tillsammans.

Ni kommer väl dit och är hejarklack åt oss?

Förresten, är det någon med löparvana som har lite tips på bra träning inför det här nu?

tisdag 24 november 2009

Jag har blivit besatt

Idag har jag terrat R med flera sms som handlar om en enda sak - mat. Jag har slängt ur mig receptförslag som skulle göra Mat-Tina sprudlande av lycka. Jag kan inte sluta tänka på mat! Och det är inte så att jag känner mig hungrig, absolut inte, men jag vill ha dofterna. Jag längtar efter det där lugnet jag får när jag lagar mat. Ljudet av örter som hackas, dofter som blandas och det eviga experimenterandet.

Jag har spottat ur mig förslag på alltifrån limemarinerade räkor med nudlar, grönsaker till sufflé till böndipp med egengjorda knäckebröd. Tankar om hur frukt och bär blandas på bästa sätt, en god carpaccio med en krämig chevré får hjärnan att arbeta på högvarv inför nästa middag. Förslaget R fastnade mest för var rostbiff (ja, jag syndar ibland) med hemgjord senap, dinkelbröd och en varm rotfruktssoppa till det.

Han ska bara teckna en livförsäkring först.

måndag 23 november 2009

Ett inlägg skrivet utan ironi

Jag är känd för att vägra åka till Ullared. Jag förknippar det stället med tokiga tanter som kör på varandra för att knipa åt sig så många rullar med plastfilm som det bara går medan deras män sitter på en bänk och muttrar. När min mamma har föreslagit att vi ska åka dit, ha en mor - och dotter-dag har jag fått något glasartat i blicken och frågat om hon önskar livet ur mig.

Nu har jag och R fått ett infall. Efter jul ska vi åka till Ullared och handla. Bara för att det verkar så jävla roligt.

Lite bilder från helgen (inget för ormfobiker)

Febersjuk som jag var i helgen höll vi oss mest hemma, åt gott och hade det bra. Orkar inte skriva så mycket så blir lite bilder istället.


Som efterrätt, mitt i natten när paltkoman
försvunnit, fixade R en liten ostbricka med
gudomliga italienska och franska ostar.
Favoriten är helt klart pecorinoosten med chili.


Söndagen kom och R ville till Skansens akvarium.
Han mutade mig med ett varmt bad och löfte
om våfflor när vi kom hem. Men kolla in
anakondan!

Mycket ormar var det och jag var överlycklig
att det finns glas överallt.

Ödlan hann tyvärr ta ner foten/handen/eller vad det kallas
och sin obscena gest innan jag fick upp kameran

Kungskobran som gjorde mig livrädd. Det var en liten glipa
mellan rutorna och ormen var väldigt intresserad
av våra dofter. R däremot tyckte det var
skitroligt.

Här har vi mina favoriter! Jordekorrarna!

R gillade dom också väldigt mycket. Vi tryckte näsorna
mot fönstret och sa "ååh!", "naaw" och annat. Bäst var när den tuffe
korren ställde sig på en sködpadda och såg riktigt cool ut. Som om
den sa "who's your daddy bitch?!"


Tydligen var den här arten av sköldpadda riktigt
aggressiv.

Men det bästa av allt var att jag klappade en orm! En livs levande boaorm! Jag var skiträdd när jag strök några fingrar över fjällen. R hade jätteroligt och nästintill gosade med ormen men så tuff var inte jag. Jag såg mest framför mig hur den skulle gå till anfall och hugga mig i halsen även om jag vet att en boaorm inte dödar så. Men man vet aldrig med dom små asen.

lördag 21 november 2009

Sleepless in Flempan

Nej, det är inte så bra just nu. Hög feber, hormonerna är i obalans och allt känns som en svindlande karusell just nu.

Sömnlös och irriterad är aldrig en bra kombination. Arg på R för att han skämtade bort något jag ville prata om, som vi behövde prata om. Arg på mig själv för att jag tog upp det vid fel tillfälle. Nytt försök i morgon när jag inte börjar gråta så fort jag tänker på det. Aldrig varit så glad eller så arg över att R är som en klubbad säl när han sover.

Tack för att the Stepford wives kan hålla mig sällskap just nu.

fredag 20 november 2009

Har vi blivit medelålders nu?

Det blev ingen 3-rätters. Vi orkade inte. Istället blev det thai-mat som intogs framför tv:n. Vi tittade på en frågesport. På SVT. Inte ens vinet orkade vi korka upp utan drack vatten spetsat med citronsaft. "Det är trots allt en dag i morgon också" sa vi.

Hemmet nästa för oss.

Jag blir faktiskt rätt glad

Eller rätt och rätt, väldigt glad är närmare sanningen. Varför?

Oprah Winfrey lägger ner sin daily talk-show! Förstår ni hur underbart det här är? Mitt absolut hat-objekt (ett utav dom iaf) kommer lägga ner sitt överpretentiösa program som får lunchen att komma upp i strupen på mig igen. Jag fullkomligt hatar den falska vänligheten och alla dessa jävla tragiska historier som snyftas fram och bevittnas utav djupt fascinerade människor på bästa dagtid. Ja, människor är med om otroligt hemska saker som får det att skära i hjärtat på mig. Vad som gör mig spyfärdig är att det snarare känns som att dessa personer får komma till tals för att dom gör bra tv. För ärligt, vem har inte bänkat sig framför tv:n när det vankas lite hjärtslitande tragedi och är glad över att man har ett bra liv? Sorg och tragedi säljer, så enkelt är det.

Jag tycker det är fantastiskt underbart att skitprogrammet försvinner efter 25 säsonger och att Oprah har tänkt satsa mer på sin egen kabel-kanal så jag slipper se henne.

Men med min vanliga otur kommer väl skiten sändas i repris år ut och år in, precis som Vänner.

Jag gick vinnande ur striden!

Som jag skrivit om tidigare ansåg jag att R skulle kompensera mig med en 3-rätters middag, vilket han inte höll med om."Orimligt krav" var hans respons på det hela.

Igår gick jag vinnande ur striden. R erkände att han hade tänkt några dagar på en potentiell meny(vad vägrade han avslöja) för att väga upp sjuk-helgen som ska serveras ikväll. Han har även lovat en överraskning av något slag som inte är matrelaterat, vilket fick mig sjukt nyfiken!

Helgen kan egentligen inte börja bättre, myskväll med R innan utbildningshelgen med underbaringar till skolinformatörer i RFSL tar vid.

Dessutom, du vet väl om att det är Transgender day of remembrance i morgon? Kolla i ditt RFSL/RFSL Ungdom distrikt vad som händer. Om du bor i Stockholm är du välkommen till en transdag med många intressanta seminarier som kommer hållas i RFSL-huset.

torsdag 19 november 2009

People, we made it!

Att det ska vara så jävla svårt att göra en webenkät. Verktyget vi använde oss utav la till sidor, flyttade text osv utav sig själv. Linus frustrationsskrattade och jag var nära att ta till frustrationsgråten. Men vi fick ordning på det!

Så, om du känner att du passar in på beskrivningen till RFSL Ungdom Stockholm styrelses projekt, klicka på den här länken så kommer du till vår enkät.

Här går det framåt ska ni veta!

Jag och Linus har tagit en liten rök - och bloggpaus i projektandet där Linus givetvis står för rökandet.

Men projektet går bra, riktigt bra ska ni veta. Idag har vi bokat in flertalet intervjuer, skrivit alla intervjufrågor och nu, efter många om och men ska vi få ihop en webenkät som alla kan svara på. Känns riktigt bra kan jag säga.

Och jag kan meddela att jag mår bra efter vaccineringen, jag kan gå framlänges, har bara lite feber och lite ont i armen.

onsdag 18 november 2009

Inte ens ett klistermärke fick jag

Nu är jag vaccinerad och klar men trodde att jag skulle dö på kuppen.

Jag kom i god tid till min vårdcentral där vaccinationen skulle börja kl 17 och jag var där ett par minuter i fyra. I min lilla la-la-värld intalade jag mig att allt skulle gå så smidigt så och jag skulle vara hemma halv sex, senast. Jo tjena.

Tjugo över fyra var det kaos. Eftersom att ingen uppenbarligen är så smart på vårdcentralen och tänkte att nummerlappar, det är grejen! Nej då, köa ska man göra! Väldigt lätt på en hyfsat liten yta som känns ännu mindre när minst 200 pers är samlade.

Kvart i fem placerades ett bord ut i entrén med pennor och lapp där vi skulle fylla i våra krämpor och annat. Kaoset som varit innan bordet kom var ingenting mot kaoset som uppstod. Det blev lynchstämning och grälen haglade. Dessutom såg människor detta som en perfekt ursäkt att tränga sig före. Jag som varit bland dom 30 första som kom hade helt plötsligt över hundra pers framför mig.

När insläppet väl började blev stämningen ännu värre eftersom en del nekades att få vaccin då dom inte tillhörde en riskgrupp och väktare fick tillkallas när det blev slagsmål. Japp, ni läste rätt, Det var slagsmål över vaccinet.

Över två timmar senare var det dags för mig att få vaccinet. Efter att jag stått i en annan kö. Kan inte påstå att stämningen blev bättre när en sköterska tog in personer hon kände först, oavsett deras placering i kön, för att kunna vaccinera. Hon fick ett par utskällningar kan jag säga.

Men det värsta av allt var att jag inte ens kunde få ett litet bokmärke eller klistermärke på såren efter allt det här lidandet. Det var jag värd som lyckades hålla mig från att bita folk i hälsenorna och inte visa mitt barnhat speciellt mycket.

Fy fan vad jag hatar det här

Att gå upp tidigt på morgonen alltså. Det är mörkt ute, ser kallt och ruggigt ut. Vad jag hatar ännu mer är vetskapen om att jag ska åka i rusningstrafik. Överlever man Stockholms rusningstrafik överlever man allt.

Och varför känns det alltid som skönast under täcket när klockan ringer så här tidigt?

Nåja, jag får tänka positivt. Sovmorgon i morgon, kommer spendera tid med the one and only Nykteristfinne i Solna idag där vi ska på seminarium om samverkan mellan offentlig förvaltning och näringsliv.

Over and out.

tisdag 17 november 2009

Dags för vaccinering

I morgon är det jag som ska vaccinera mig mot baconsjukan. Jag hade egentligen inte tänkt att ta det förrän jag fick lite tider på gruppboendet över jul och nyår. Vill inte släpa dit några virus i onödan.

Ringde tidigare idag till vårdcentralen för att höra om jag behöver något intyg för att verifiera att jag jobbar inom sjukvården men får svaret av sköterskan att det behövs inte utan att dom litar på mitt ord. Och folk klagar på att människor som inte befinner sig i riskgrupper vaccineras före det släpps till "allmänheten"...?

Hur ska ni göra, tänker ni vaccinera er mot svininfluensan?

Som en ny människa!

Jisses, sov nästan tolv timmar inatt. Däckade som en klubbad säl vid halv nio igår och vaknade vid åtta i morse. Helt underbart!

Genomförde en kanonbra skolinformation igår, var ett tag sen jag körde tre pass på raken men jag och min kollega har fått in en bra rytm med varandra och då är ingenting omöjligt! Vi lärde oss tom en del saker av eleverna, visste ni tex att smaklökarna utvecklas var 4e år? Eller om det var var 6e.

Idag står det lite plugg på schemat. Ska göra en seminariumuppgift. Jag ska hitta en bild/text/whatever och motivera varför den är feministisk. Nej, det är inte ett skämt...

söndag 15 november 2009

Lite rörigt är det allt

Men slut är det inte. R kom över inatt och vi pratade, grät och pratade för att reda ut allt. Vilket vi gjorde men har fortfarande en del att jobba på. Men det kommer vi klara, det är jag övertygad om.

Dagen hade vi tänkt att spendera i Clarion Hotel för att äta brunch men blev inte riktigt så. Strömmen gick hos mig och fick susa hem till R för att göra mig anständig. När den processen var klar kände jag mig inte alls brunch-hungrig och vi hamnade efter ett tag på det vietnamesiska stället Thang Long Pho. Ett ställe jag inte rekomenderar. Dålig service (cred dock till servetrisen som försökte) och urdålig mat. Jag började undra om kocken hade tappat sockerkaret i varje gryta. Och symbolerna för vad som var starkt var ett skämt. R beställde in något som servetören lovade var jättestarkt, jo tjena. Sött var det däremot.

Sen fick vi för oss att vi skulle på bio. Capitalism - A love story blev det. Jag gillar Michael Moore, han rör om i grytan och kör på som ett helt godståg. Men han tappade fokus på det han, som jag uppfattade det, egentligen ville berätta. Istället för att fokusera mer på storbankernas fiffel fick individens lidande en större plats i filmen. Vilket var synd. Missförstå mig inte, jag tycker det är för jävligt hur många har blivit lidande pga kapitalismen. Jag har också varit en av alla som stått på barrikaderna och skrikit mot kapitalismens grymhet en gång i tiden. Nu håller jag till viss del med om en del av sakerna som kapitalismen står för. Vad jag inte står för är blodsugandet som Michael Moore försökte visa att kapitalismen ständigt gör enligt hans dokumentär. Nej, det var alldeles för mycket romantiserande kring kommunism för min del. Lite mer kritiskt tänkande tack.

lördag 14 november 2009

Jag tror att jag precis gjorde slut.

Jag gillar att plugga genus

Gissa vad examinationen består utav den här delkursen? Att titta på en film. Japp, jag ska se en film för att få mina 9 poäng. Sen ska det hållas ett kort föredrag om filmen (man behöver inte välja en film, det var valfritt) och dra lite analyser. Jag och fröken E, som även är en föreläsarkollega, kommer rocka som fan. Vi satt och spånade i en timme i min lägenhet häromdagen och insåg hur jävla lätt vi skulle kunna fylla 30 minuter.

Till det här hör även en analys som enligt kursbeskrivningen "...är en förberedande inför kommande uppsatsskrivningar. Vi har valt att kalla det informellt för en A-uppsats. Denna analyserande uppsats ska vara 1500-2000 tecken." Säg att ni skämtar! När jag skrev en förberedande uppsats första gången skulle den vara på MINST 12 sidor. Inte två. För mig är den här examinationen som en seminariumuppgift.

Vad som känns extra speciellt är hur mycket retoriska uppgifter vi har utan att ha haft en enda genomgång om retorik eller hur man håller tal på bästa sätt. Jag och fröken E har en stor fördel då vi är väldigt vana båda två att prata inför folk i diverse situationer men långtifrån alla i gruppen verkar känna sig bekväma med att öppna munnen och hålla ett tal.

Jag är besviken. Djupt besviken. Visst, det är dom lättaste 30 poängen jag troligen någonsin kommer att läsa men var är utmaningen? Var är analysen? Var är debatterna? Var är diskussionerna och det kritiska tänkandet? Den här terminen har inte känts som studier på högskola. Det har snarare varit högstadienivå på det hela.

Helt plötsligt förstår jag varför så många vill läsa genus på Södertörn. Det måste vara det lättaste man kan läsa på den skolan.

fredag 13 november 2009

Dagens samtal

Jag - Vääälkommen till växeln på Ericssåån
Kvinna - Heej! Jag ringer från tidningen Kalle Anka, är det mamman i familjen jag pratar med?

torsdag 12 november 2009

The fabulous life of Petra!


Tänk er att vakna upp jämte denna solstråle
kl 07.05.


Vid 8 var det dags för frukt med fil! (Filen ville
inte vara med på bild)


Efter 9 hade jag duschat men kände mig
inte som en människa för det.


9.30 - Hej feminism!


Ge.Mig. Hör ni det?GE MIG!
Att bläddra i Elle mat&vin kan ge farliga begär,
speciellt om man inte tagit sin förmiddagslur
vid tolv-tiden som sig bör.


Vid 14.15 var det dags att börja tänka på mat.
Burgermix, det är grejer det!


Med hemmagjort potatismos, en rejäl klick
lingonsylt och lite grönsaker mellan
bröden så blir det finfint!


Ibland drömmer jag om att det är jag som är
Hey Princess!


15.24 - Inga poliser ute = inget fint att titta på.


15.54
Work, sweet work!


Strax efter 17 tittade jag på min arbetsyta och
konstaterade att det är så här det ser ut.

Någon gång efter 18 konstaterade jag att
så här ser jag ut på jobbet.


19.35 = väntan på tåget med endast asfalten
som sällskap. IPoden låg hemma och latade sig.
Den jäveln.

20.03 Ytterligare väntan på tåg efter fruktshopping.
Och mjölk. En massa mjölk. Och jag som
egentligen inte dricker det. Ändå måste jag ha det.


22.47
Jag försöker se mystisk ut för att på ett
kryptiskt sätt säga att här tar min dag slut.
Iaf fotograferingen utav den.

Det här är viktiga saker!

R lovade som sagt att ta hand om mig under min mensvärk och PMS-helvetet. Sen blev han ju sjuk och rollerna blev ombytta.

Nu kräver jag kompensation för det här. En 3-rätters middag, hemlagad, inget fuskande som att köpa färdigt, är mitt krav. Ett väldigt generöst krav enligt mig med tanke på vad jag fick stå ut med under helgen. R håller inte alls med om det här och anser snarare att mitt krav är för högt.

Vem utav oss anser ni ha rätt? Är en mysig och romantisk hemmakväll där han har lagat en 3-rätters för hårt krav för att jag stod ut med gnäll, smärtor PLUS att jag fick steka en dubbel sats pannkakor (något som han lovat göra) åt en man som fick magknip efter en fjärdedels pannkaka?

onsdag 11 november 2009

JAAAAAAAAAAA!

Mobilen funkar perfekt nu! Människor jag pratar med hör vad jag säger och det fungerar att lägga över bilder på datorn.

Vad säger ni, ska vi ta en favorit i repris, ett foto i timmen i morgon?

Jag ska nog inte ha en mobil

Jag tror att det är tanken med det här krabbandet. Det var inte SIM-kortet det var fel på som tur var. Lånetelefonen hade något fel sa killen på Felia. Och i morgon kan jag hämta ut min vanliga telefon. Om allt går som det ska kommer det dyka upp bilder igen!

tisdag 10 november 2009

Ett viktigt meddelande

Som det ser ut nu kan jag vara mobillös ett tag. Mitt SIM-kort verkar av någon okänd anledning ha gett upp. Om ni vill ha tag på mig når ni mig via min mail, Facebook eller här på bloggen. Ska ni hem till mig, knacka på mitt fönster så öppnar jag dörren.

I'm walking in sunshine!

Jag trodde inte att jag skulle komma till anställningsintervjun idag. Eftersom min skrivare har slut på färg sprang jag iväg till skolan för att skriva ut där. Jo tjena. Driftfel på halva skolans datorer och det tog en halv evighet innan jag hittade en dator som var ledig, inloggnings - samt utskrivningsbar.

När utskrifterna var fixade var det bara att tuta och köra. Trodde jag. På väg in till stan drar någon i nödbromsen på tåget. Vi blir stående. Vi blev stående en jävligt bra stund kan jag säga. Hade panik deluxe när jag väl kom till bussarna på Odenplan som skulle ta mig vidare. Insåg att jag aldrig skulle hinna till den utsatta tiden och ringde till intervjupersonen. Skämdes som en hund kan jag säga. Även om det inte var mitt fel. Men jag vill vara ute i god tid, speciellt om jag ska på intervju på ett ställe som jag aldrig har varit på. Intervjupersonen sa att det var lugna puckar att jag var sen som tur var.

Under själva intervjun rockade jag som fan om jag får säga det själv. Tydligen var jag så pass bra att när jag precis hade klivit på tåget hem igen ringde intervjupersonen och erbjöd mig en annan tjänst. Jag tog ett par danssteg där jag satt och struntade i att personen mitt emot mig tittade lite skeptiskt åt mitt håll.

Däremot är det lite att fundera kring den här tjänsten. Det är en obligatorisk utbildning på tio dagar under kontorstid. Jag är väldigt sugen på tjänsten så om det går att fixa med skolan blir det ett ja från mig.

Det här ska jag fira med att träna booty och core. Hur ska ni fira min lycka?

måndag 9 november 2009

Det blir bara bättre och bättre

Igår skickade jag in en ansökan till ett jobb. Idag fick jag ett samtal från det kontoret. I morgon ska jag på intervju.

Helt underbart!

Det här däremot är jävligt bra

Ni vet projektet jag har skrivit om tidigare?Nu har vi fått lite internationell uppmärksamhet! Våra oljeborrande grannars motsvarighet till RFSL Ungdom har hört av sig och är intresserade av projektet.

Jag är rätt stolt faktiskt.

söndag 8 november 2009

Fan vad jag hatar det här!

I morgon är det jag som tränar skiten ur mig själv.

Jag tror att han planerar allt det här

Jag kom på en underbar tanke i fredags efter jobbet som jag var tvungen att utnyttja. Har man PMS och mensvärk gnäller man lite hos sin partner och får personen i fråga att ta hand om en. Lördag förmiddag kom och jag ringde till R och gnällde lite. Underbar som han är frågade han vad jag behövde för att må lite bättre. "Jag vill ha amerikanska pannkakor, melon, kladdkakasmuffins, du vet dom goda..." rabblade jag snabbt upp. Allt fick jag och en massa mer därtill. Efter brunchen hamnade vi i paltkoma och löste korsord i sängen.

När vi skulle åka till Kista galleria för att shoppa började R må dåligt. Väldigt dåligt. Vet ni hur jobbigt det är att lyssna på en man som tror att han är döende på grund av lite magknip? Men shoppa jeans skulle han iaf och jag förberedde mig på shoppingturen från helvetet. Efter många om och men hamnade vi på Carlings där jag dreglade lite över den hjäpande expediten, bevittnade hur R sprang runt i kalsonger samt pratade med en annan expedit om snygga rumpor.

När vi skulle åka hem bröt det riktiga helvetet ut. R var fullkomligt övertygad om att han skulle dö och hatade mig en smula för att jag inte har körkort. Han gnällde som satan och jag låtsades sova. Väl hemma proppar jag mig full med Voltaren för att stå ut med smärtan och bli lite avtrubbad från gnället som kom från sängen där R låg och huserade under två filtar i en bastuvarm lägenhet.

Gissa vilken av oss som fick åka iväg till affären för att handla samarin, soppa och annat gottis? Japp, jag. R låg med en massa uppfluffade kuddar bakom ryggen och såg så ynklig ut som han bara kunde när han beställde vad han ville ha. Givetvis med små pikanta hostningar mellan "osså vill jag ha gulashsoppa...*host host* om det inte är för mycket begärt *host host*" och så såg han på mig med sina bruna ögon som jag smälter direkt för. Men just då hade jag mer lust att placera mina äggstockar inuti hans kropp så att han fick känna på RIKTIG magsmärta.

"FRISTAD! FRIIIISTAAAAD!" ville jag skrika när jag kom ut utanför lägenheten och kysste nästan asfalten. Men så slog det mig - denna underbart ljuvliga tanke som skänkte värme i min arma kropp. Eftersom att R lovat att ta hand om mig, ägna hela helgen åt sin mensvärkskrampande flickvän, alltså jag, men det blev totalt ombytta roller och jag axlade min roll med bravur och gjorde allt för att han skulle ha det bra, har jag en hel del instående. Med andra ord kan jag bara vifta på fingret när jag vill bli ompysslad och han har ingenting att sätta emot. Ha!

fredag 6 november 2009

Det röda hånet

Där var den. Den röda fläcken. Jag visste att det var på gång. All irritation, hur jag börjar gråta utan anledning, tröttheten, tunghetskänslan i nedre delen av magen. Det kommer inte utan en anledning.

Under en toapaus på jobbet såg jag den. Den fördöma strimman av blod. Jag såg hur fläcken i trosorna hånlog mot mig. Redo att göra mitt liv till ett helvete under en tid. Då började jag gråta. Nu kunde jag inte skjuta upp det längre. Det gick inte att fly i form av små vita och ack så underbara piller. Jag sände en tanke till Cerazette som gett mig frid i över ett års tid. Aldrig kommer jag glömma det.

Det röda helvetet är här för att stanna på obestämd tid och härmed varnas min omgivning. Ta skydd till signal för fara över ges.

torsdag 5 november 2009

Att vara impulsiv är väl bra ibland

Jag fick för mig att lägga in lite brun färg i mitt hår innan idag. "Fan vad snyggt det kommer bli!" tänkte jag.

Jo tjena.

Jag blev nästintill svarthårig. Tanterna på jobbet kommer få slag i morgon.

Jag är så jävla stolt!

Igår kväll skickade jag och Linus ut ett offentligt mail (delar av det kan ni läsa i inlägget nedan) och redan trillar peppande mail in och personer som vill ställa upp på intervju. Det här är så satans bra och jag blir så satans glad av att så många vill ställa upp! Inser ni hur bra ni är?

onsdag 4 november 2009

Hos oss finns inga normer! Eller?

Något det talas om väldigt ofta är heteronormen och hur den påverkar oss alla, oftast inte positivt. Vad det inte talas speciellt ofta om är hur normer inom HBTQ-kretsar påverkar oss vilket vi i RFSL Ungdom Stockholm nu ska uppmärksamma.

Vi söker dig som definierar dig som tjej, kille, annat, inget, transperson, homo, bi, bög, flata, hetero, queer, poly, mono, sexuell, och asexuell. Vi söker även dig som kanske inte riktigt vet eller som inte vill definiera dig alls. Vi vill helt enkelt komma i kontakt med alla er som på något sätt avviker från heteronormen men som även kan tänkas bli påverkade av normer inom HBT-världen. Självklart kommer du att förbli anonym när projektet redovisas. Bor du i Stockholm? Är mellan 15 och 30 år gammal? Då är det dig vi söker! Vi vill veta din syn på normer och tankar kring hur du påverkas.

Låter det intressant? Ta kontakt med mig eller leta upp RFSL Ungdom Stockholm på Facebook där det står mer info kring projektet.

Det här är bara pinsamt!

Jag är 22 år gammal och kan inte byta en propp. Och då pratar vi om proppar i modell a la jordfelsbrytare. Panik utbröt i det Petrianska hemmet när dammsugaren skulle igång och det sa pang sekunden efter. Ännu mer panik utbröt när varken pappa eller R svarade i mobilen. Diverse svordomar flög ut genom munnen innan jag ringde till vaktmästaren. För jag visste inte hur man fixade problemet!

En kvart senare kom vaktis och snäppte tillbaka två jordfelsbrytare och sen var det löst. Vaktis kände nog att jag behövde en lektion i det här med proppar så han stannade i ytterligare tio minuter efter att han hade gått igenom min dammsugare och kollat så att det inte var fel på den, för att ge mig en proppgenomgång. Snäll man det där!

Nu ringde R också för att höra vad det var för krissituation som uppstått och förklarade att han satt i möte med en kund när jag ringde. Bah, ringer flickvännen får man väl prioritera lite. Hjälpa sin tjej i nöd eller planera ett kommande jobb, vad väljer man? Solklart fall enligt mig.

Nej, jag är inte riktigt normal

Jag har gjort ett av mina bästa köp någonsin. En rejäl skurborste! Som dessutom är böjbar så jag kan koma åt ordentligt. Förstår ni hur lycklig jag är över detta köp? Jag är löjligt lycklig!

Min morgon är redan planerad. Fram med dammsugaren, undan med allt på golvet sen åker såpavattnet fram och jag lägger mig på knä för att skura loss. Varenda liten listjävel ska bli ren!

Det här mina vänner, det är lycka.

tisdag 3 november 2009

Jag tror att jag har hamnat i himlen

Det här slår tamigtusan när jag hittade Ben and Jerry glass i frysen. Bästa reklamen på ett bra tag med mycket vackert att titta på. Och då pratar jag inte enbart om underkläderna.

Jag. Vill. Ha.

No more miss kåt marsipangris

Idag var det dags för något som jag hatar, fotografering till ID-kort. Jag har oftast två miner under dessa helvetiska fotograferingar; 1. Den kåta marsipangrisen. Jag ser vrålkåt ut och skrynklar ihop ansiktet till någon grisgrimas. 2. Det galna psychot. Ögonen är galet uppspärrade och ler på något lömskt sätt som istället för att signalera att jag är en cool och snygg tjej ser jag ut som den nysläppta galningen på jakt efter ett nytt offer.

Men idag blev jag jävligt snygg faktiskt! Okej, första bilden blev ett totalt misslyckande men den sista - grrr!

Mobilen är för övrigt inlämnad så om en vecka eller så ska vi liva upp bloggen med bilder och annat skojsigt! (Peppa peppa ta i trä) Efter 40 minuters väntan fick jag träffa säljaren som Gud sände. All väntan var värd den proffsiga servicen jag fick. Fick även en lånetelefon som inte är touch screen. Gissa vem som ändå satt och tryckte på skärmen och blev sur för att menyn inte dök upp?

Genomförde även en grymt bra skolinformation på eftermiddagen! En väldigt liten grupp så föreläsningen blev rätt intim med mycket skratt varvat med allvarliga diskussioner. Var dock lite nervös för att kidsen var dom yngsta jag haft men det gick prima. Mantrat som gick i huvudet var "säg inte kuk och fitta nu Petra, sägs för guds skull inte det! Barnen kommer skämmas och du kommer dö av skam!" Jag lyckades hålla tungan i styr kan jag meddela.

När jag kom hem såg jag något som fick det att rinna till rejält i trosan, mitt absoluta favoritprogram Top Gear sänder nya avsnitt igen! Kvällen kunde avslutas på ett värre vis om jag säger så.

Han skämtade va?

Ringde innan till 118 100 för att ta reda på numret till mitt jobb som jag lyckats glömma bort.

Jag - Hej, jag behöver numret till företaget LM Ericsson
Snubben - Mm okej...*blir tyst och knappar* LM Ericsson sa du? Jag hittar inget med det namnet
Jag - Eh okej...försök med Ericsson AB då
Snubben - Nej tyvärr, hittar inget företag alls. Stavas det med Charlie eller med Kalle?
Jag - Charlie. Testa EAB Ericsson då
Snubben- Är det ett stort företag? Det dyker inte upp något alls här nämligen.
Jag - Ja, ett utav Sveriges största...

måndag 2 november 2009

Jag kommer bli livsfarlig

Idag fick jag veta att det är helt spikat att jag ska få gå en kurs i motiverande samtalsteknik. Hur häftigt som helst! Jag kommer helt enkelt kunna få personer att prata som egentligen inte har lust att snacka. Lägg på det till att jag har lärt mig hur man inte lämnar DNA-spår efter sig.

Jag funderar starkt på att satsa på en karriär som hitman.

Hur mycket älskar ni mig nu?

Bilderna är skitkassa och håret är precis nyfönat därav fluffet. Men, här har ni lite bilder på mitt nya hår! Och jag lovar bättre bilder när jag har fått tummen ur och lämnat in min mobil.






Okej, jag är lite nyfiken faktiskt

Ni som läser min blogg, hur hittade ni hit egentligen?

Sann lycka är...

...att hitta B&J-glass i frysen som man har glömt bort.

söndag 1 november 2009

Jag har funderat lite

Såg nyss på tv att Kalla Fakta på TV4 ska sända ett reportage om en rörelse som anser att USAs regering ligger bakom Word Trade Center- katastrofen. Visst, jag är inget större fan alltid av USAs regeringen men tom det låter lite väl mycket. Det känns snarare som att det är ett regeringshat från många invånare och invånare i övriga länder som gjort att den här rörelsen har startat. Vad tror ni egentligen?

Helgen som gick

Jag har haft bättre helger helt klart. Under helgen har jag varit pissförbannad på R, fått spänningshuvudvärk och mått illa. Men födelsedagsfesten jag var på igår var väldigt trevlig trots en sjujävla huvudvärk. Blev väldigt glad att fröken M gillade parfymen (min absoluta favoritparfym någonsin) som hon fick av mig och Nykteristfinnen. God mat (bla en gudomlig vegetarisk gryta med smak av kokos) och lite annat tilltugg bjöds på. Dessutom var det en härlig samling med människor.

Idag kommer mr. S för att lämna mina saker. Efter typ 1½ år...men jag får mina skor igen! Det är ett av glädjeämnena den här helgen. Snart är mina älsklingar i min famn igen.

Hur har ni haft det i helgen?