onsdag 31 december 2008

Då var det dags

2008. Vilket år det var. Privat åkte jag en bergochdalbana utan dess like där jag skrek utav skräck, mådde illa i svängarna och skrattade högt åt pirret i magen.

Festens månad var januari. Jag och sunkhaket Carmen blev kompisar där alltför många tequila slank ner. Mr S hade tågat ut ur mitt liv. Eller, vi försökte intala oss det. Vilket inte alltid gick så bra.

I februari skaffade jag mig ett extrajobb. Som barnflicka. Det var dömt att misslyckas men jag höll ändå ut ända till maj. Jag gick med i festkommittén för att försöka få lite ordning på det icke befintliga festandet på skolan.

Jag åkte tåg till Linköping i mars för att delta på RFSL Ungdoms kongress. Vilken tågresa det var! Enda lediga platsen var utanför toaletten som visade sig vara en perfekt isbrytare. Resten av resan var fylld med glädje. Under kongressen kom vi på andra sätt att äta grädde än från tallriken. Mars var även månaden när M kom in i mitt liv med stormsteg och snurrade mig runt, runt, tills jag blev alldeles yr. Jag hade även bott i Stockholm i åtta månader och hade min första inflyttningsfest där jello shotsen och vaniljsåsen flödade.

I april hade jag inget socialt liv då mitt liv stavades skola. Jag läste bla "Karriärsutveckling för blivande akademiker" varje onsdagskväll vilket innebar Dave-fika och gruppen Dave's angels bildades.

Med maj kom solen och så även Södertörns campusfestival. Jag gjorde reklam för festkommittén, insåg att kampsport och klänningar inte går hand i hand samt serverade alkohol långt in på morgonen. I maj gick jag även på hårdrockskonsert, In Flames spelade på grönan och min lover, Anders vokalisten, öppnade med min favoritlåt. Det var ett tecken på att vi hör ihop för evigt. Jag och Nykteristfinnen bestämde oss även för att ha en lugn kväll på Söder. Det slutade med tequilarece på Kelly's med bartendern från Carmen. Halv sju nästa morgon sladdade jag in hos Nykteristfinnen där jag yrkade på att jag inte var full. Det var hennes lägenhet som snyrrade. Sen tog jag och tequila ett paus från varandra. Karusellen med M fortsatte.

Jag packade mina väskor i juni för att flyga ner till Småland där jag skulle jobba i två månader. Hemma hos mina föräldrar utvecklade jag snabbt en allergi mot gästrummet och klämde ner mig i en för kort säng. Jag njöt av att tassa ut på morgonen, barfota i gräset och äta jordgubbar direkt från landet.

Arvikafestivalen i juli skedde utan mig. Jag fick en ny lägenhet, som inte låg i skogen, och var tvungen att flytta istället för att återuppleva 2007's festivalbravader. Jag hade överlevt en månad i Småland.

Jag kände otrolig glädje i augusti när jag skulle flyga hem. Den glädjen grusades rätt snabbt när jag fick akuta magsmärtor av okänt ursprung och blev fullpumpad med medicin. Paniken över att kanske inte kunna åka hem som planerat fick mig att gråta så pass att läkaren gick med på att skriva ut mig. Alla turer med M lugnade ner sig och efter att ha träffat D undrade jag vad fan jag hade tänkt det sista halvåret. Jag firade ett år i Stockholm och blev vegetarian på allvar efter sommarens flintasteksfrossande.

I september fyllde jag 21 och firade det med en ny tatuering. Jag och Linus för-firade min födelsedag, dagen innan den stora dagen, genom att dansa oss svettiga på Club G och dricka för många öl. Min födelsedag/"grattis Stockholm, Petra har bott här i nästan 13 månader"/inflyttningsfest var en av dom bästa födelsedagar jag har haft. Jag blev även brunett igen.

Jag bestämde mig för att bli stödperson hos Brottsofferjouren i oktober. Utav en ren slump sprang jag på Greken som jag träffat en gång genom Nykterfistfinnen, vi höll ihop under hela utbildningen. Jag blev även antagen som skolinformatör hos RFSL.

I november upphörde nästan mitt sociala liv helt då skolan tog över men jag hann ändå med ett högt antal dejter. Jag började även ett nytt jobb som växeltelefonist.

December kom med allt vad det innebar. Julklappar och allmän stress. Julen för mig innebar att stanna i Stockholm med Nykteristfinnen och önska god jul till familjen genom telefonen. Dagarna innan nyår åkte jag ner till Småland, vilket visade sig bli en väldigt turbulent avslutning på år 2008.

Jag kommer göra 2009 till mitt år.

tisdag 30 december 2008

Tadaa!

Bio-besöket förflöt bra och inget blod spilldes. Innan bion gjorde jag en vild chansing och sprang in på Body shop för att leta efter en kräm som är slut hela jävla tiden hemma i Stockholm. Och den fanns! Jag var överlycklig. Passade även på att köpa ett par hörlurar till datorn på gubbdagiset Claes Ohlson så nu kommer mina medresenärer bli lyckliga.

Det blev även en snabb träff med Systeryster K och två syskonbarn inne på Lindexs underklädsavdelning. Himla bra ställe för familjeträff, jag vet.

Både min och mammas magar skrek utav hunger när vi klev in på Koh thai. Jag fick in en gudomligt god wokad tofu med diverse grönsaker. En mellan-stor popcorn på det under bion fick mig att tro att jag skulle få rulla ut från salongen.

Vilken film vi såg? Allt flyter, en himla härlig film med ett gäng lönnfeta medelålders män som får för sig att börja med konstsim i broderade badbyxor.

Mor- och dotterdag

Efter karusellen igår och allmänt jag- vägrar- prata- på- en- bra- stund från min sida gjorde mamma ett tappert försök till att sopa saker och ting under mattan genom att muta mig. Det innebar att se Mama mia! igår för femte gången, löfte om att jag får välja vilka skaldjur vi ska äta på nyår samt att vi ska på bio ikväll. Sist jag och mamma var på bio slutade det med blod. Ska bli intressant och se hur det blir ikväll. Jag har iaf med mig en massa Hello Kitty- plåster i väskan utifall att.

måndag 29 december 2008

Dag 2

Lars Norén kan slänga sig i väggen.

Jag orkar inte fler överraskningar. Jag känner mig uppochned, snurrad åt sjutusenfyrahundrafemtionio olika håll, nedsläppt hårt på marken helt oförstående.

Grattis Tingsryd!

Jag är nere, kom fram hel och i ett enda stycke. Dock väldigt groggy efter åksjukan, för lite sömn och ingen mat i magen. Det är ett helvete att åka baklänges kan jag berätta. Blir jag åksjuk kan jag inte äta, knappt dricka och tar jag en åksjuktablett somnar jag som en klubbad säl. Håller tummarna för att åka framlänges hem.

Här nere är det snö och halt. Jag blev jätteförvånad jag skulle byta tåg i Alvesta och halkade runt som Bambi på hal is på perrongen.

söndag 28 december 2008

3½ timme kvar

Jag har suttit på tåget i knappt två minuter och jag är redan uttråkad. Tack gode gud för att jag har internet ombord. Fast jag åker baklänges så jag lär väl mest må illa och förbanna hela världen.

lördag 27 december 2008

Ibland undrar man

Det är mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Jag är lite i valet och kvalet om jag ska hoppa av min utbildning. Det är något jag har funderat på ett tag nu... Är visserligen intressanta saker vi läser om men hittills har det mesta känts om bortkastad tid. Det finns ingen motsvarande utbildning någon annanstans och jag vill ju helst inte flytta från Stockholm. Jag har kollat upp om det finns samma kurser på Stockholms universitet men icke.

Och om jag inte pluggar PEO längre, vad ska jag då läsa? För det här programmet kan verkligen leda mig till det jag vill arbeta med i framtiden. Men är det värt det när programmet känns skitdåligt?

Vilse i gamla stan

Jag vet inte var jag har haft mitt huvud den sista tiden men idag kom jag på att jag åker till Tingsryd i morgon och glömt julklapp till mormor och morfar. Det bar av till gamla stan för att köpa lite choklad. Jag kom till gamla stan, sen gick jag vilse. Jag vet mycket väl var Tyska brinken ligger men det var lögn i helvete att komma dit. Kändes som att jag gick runt hela gamla stan innan jag kom rätt.

Sen blev det frukost och fika med Linus innan vi gav oss ut i mellandagsrean. Jag hittade ett underbart grönt festlinne och vi diskuterade dåliga sexupplevelser.

Med andra ord har det varit en väldigt bra dag. Nu ska jag bara ta itu med packningen.

fredag 26 december 2008

Det var en gång en svensk, en finne och en grek

Det är annandag jul och jag är bakis. Utgång igår med andra ord med fördrickande hemma hos mig. Att vinet (och läsken) flödade kan man lugnt säga. Sen hamnade vi på Kelly's, ett av rockställena i stan där merparten av besökarna är killar. Stor ragg-potential med andra ord. Knappt tio minuter senare blev vi tre uppraggade av några trevliga, men suspekta killar. Ett nummerbyte och en timme senare dissade jag "mitt ragg" och vi satte oss vid ett annat bord. Givetvis följde killen efter och fattade inte att jag dissade honom väldigt uppenbart genom att flirta med andra. Han var trevlig men jag tände inte på honom. Och jag ville knulla. Svårare än så var det inte.

Kvällen avslutades på Medusa. M's stammishak och jag såg honom i varje svarthårig jeansklädd kille. På ett sätt jobbigt som den jävligaste karusell, på ett annat sätt väldigt skönt. Jag mår bättre än på väldigt länge och det hade varit skönt om han hade sett det. När tankarna på M släppt blev vistelsen på Medusa otroligt trevlig.

Idag undrade mina fötter varför jag var tvungen att ta ett par skor med höga klackar. Det gör ont.

torsdag 25 december 2008

Santa baby, so hurry down the chimney tonight

Julafton kom och julafton gick. En väldigt trevlig sådan som spenderades med Nykteristfinnen och att ringa familjen. Av Nykteristfinnen fick jag ett té som var otroligt gott och en citron-honung som jag inte har fått upp locket på. Efter en massa god mat, Kalle Anka och diskussioner kände jag mig väldigt nöjd när jag la mitt söta huvud på kudden.

Idag är det juldagen och det är lika med utgång. Jag har gjort mig fin, rakat benen och satt på mig det finaste Hello Kitty- plåstret jag kunde hitta för att stoppa blodflödet. Greken och Nykteristfinnen kommer över för att laga mat och har en jäkla kul kväll helt enkelt. Vinet (och läsken) kommer att flöda och jag känner för att dansa tills jag får kramp!

tisdag 23 december 2008

Den vilda jakten på laxen

Jag behövde en stunds vila när jag kom hem från julklappsshoppingen innan laxjakten. Både jag och Nykteristfinnen var överens om att det blir ingen jul utan lax. Det var inget litet ansvar som vilade på mina axlar och att vänta till dagen innan julafton var väl inte det smartaste.

När jag kom till affären var det ett mindre kaos. Lite människor men kaos. Tanter med rullatorer drog sig inte för något och par stod och bråkade huruvida dom skulle ha sillsallad eller inte. Jag var inställd på en enda sak - disken med lax. Det var jag inte ensam om. Jag fällde ut armbågarna, plockade fram den småländska kämparglöden och tog sikte på fiskdisken. Snabb som en vessla kryssade jag mellan kundvagnar och rullatorer. Hack i häl hade jag en tant med uppenbarligen samma mål.

Men jag gick segrande ur striden! Stolt tog jag den sista förpackningen precis framför näsan på andra laxjägare. Här ska firas jul!

Se där ja!

Så här dagen före dopparedagen känner jag mig lugnare än någonsin. Efter några timmars relationsdiskuterande med Nykteristfinnen igår lärde hon mig att göra finsk morotslåda. Så nu står den så fint i min kyl. Senare idag ska jag ge mig ut igen för att inhandla lax och sen göra något mumsigt till efterrätt. Lär bli en kladdkaka med mumsig choklad i. Lika bra att göra en stor form så att vi har något gott på juldagen med när tre kladdkaksälskare ska träffas.

Tidigare idag samlade jag mig mod till att ge mig ut i julruschen. Jag blev otroligt förvånad när jag kom in till stan och det var inte alls mycket människor ute! Jag som hade vässat armbågarna dagen till ära. Nu är alla julklappar klara och det blev även några julklappar till mig själv. Smet in på Make up store och köpte några ögonskuggor. Blev även en gurkmask som jag ska testa ikväll. Kan jag behöva med tanke på hur torr jag är i vissa ansiktspartier.

lördag 20 december 2008

Logiskt tänkande är inte alltid det bästa

Jag tänkte vara smart igår när jag skulle göra lite ärenden på banken och eftersom att det närmsta Nordea-kontor jag känner till ligger i Älvsjö tyckte jag det lät jättebra. Alternativet var att åka in till stan men jag tänkte logiskt, det skulle vara packat med folk där. För det var det ju inte på banken i Älvsjö. För vem gör bankärenden i Älvsjö liksom? Varenda pensionär i Stockholm uppenbarligen. Med 30 nummer före mig var stressen inte liten. Jag gjorde ett snabbt överslag i huvudet och insåg att med den snigeltakten skulle jag bara bli en kvart sen till vinet innan teatern. Sen hände något magiskt. Det var precis som att pensionärerna kunde lukta sig till min stress och gjorde allt för att bli klara snabbt.

Jag hann tom förbi H&M en snabbis för att fylla på mitt strumpbyxförråd. När jag hoppade på pendeln hem trodde jag att jag skulle börja gråta. På en husvägg lyste en fet stor blå Nordea-skylt. Jag hade alltså sluppit stressat till Älvsjö utan bara behövt åka EN hållplats.

Eftersom att R hade sin bil till teatern fick jag mig en lektion i hur svårt det är att hitta en parkeringsplats i Stockholms innerstad om man har en stor stadsjeep. Körkortslös som jag är skrattade jag mest och var djupt fascinerad när R skulle klämma in sig på en minimal parkeringsplats. R var mest desperat och funderade på att ställa sig på en förbjuden plats för att vi skulle hinna till teatern.

Teatern ja, Onkel Vanja, var bättre än vad jag trodde. Den var seg, otroligt seg i början och myrorna började kila omkring i min kropp men någonstans halvvägs in i första akten blev den riktigt bra. I pausen såg jag Nils - Petter Sundgren vilket gjorde mig väldigt förvånad eftersom jag trodde att han var död.

torsdag 18 december 2008

No more miss nice Petra

Vissa stunder idag har jag haft stor lust till att ge Livet en karatespark i nyllet och väsa "screw you" åt alla jävligheter.

Jag har fått försvara många av mina val idag och jag blir så jävla trött på det. Kommer ni ihåg Fredrik? Tjejer- har- ingen- egen- sexualitet- Fredrik? Han ifrågasatte att jag inte vill ha barn och tyckte att detta var väldigt egoistiskt av mig. Min motfråga blev, hur kan det vara egoistiskt att inte ge vika för samhällets normer och föda ett barn för att alla vill det, förutom jag? Det hade han inget bra svar på.

Mr. S ringde innan, för att se om jag levde. Han blev lite orolig för att fyllesms:en från mig har sjunkit drastiskt den sista tiden. Och den där tonen av hopp i hans röst. Jag gillar inte den. Visst jag har inte varit någon ängel och har väl på något sätt uppmuntrat honom till att känna så. Tyvärr pga att han var trygghet på ett sätt som egentligen inte var trygghet alls. Jag ville ha någon, han fanns där och jag intalade mig att det var rätt. Och allt blev så fel. Människor vill mycket, precis som vi, så lika saker men ändå helt olika.

Så Livet, dagens karatespark i nyllet går till dig. Lämna mig ifred en liten stund.

SLAMPA!

För några dagar sen när jag satt på pendeln satt det ett gäng killar i fyrsätet på andra sidan mittgången. Detta säte hade även full utsikt över perrongen där glada människor var på väg till olika fester. Bland annat en tjej klädd i en rätt sexig tomtemors-outfit som glatt pratade med en kille i tomteräkt.

"Kolla på SLAMPAN där borta!" hör jag hur en av killarna hojtar till sina kompisar. Jag bet ihop käken och undrade om jag hade hört rätt. Mina farhågor besannades när jag hörde hur killen malde på hur slampigt det var att vara klädd så som tjejen. Jag stirrade chockat mot sätet bredvid och dumförklarade killen. Hans kompisar såg väldigt generade ut och skruvade lite obehagligt på sig.

"Ja, alltså, tjejer får ju fan skylla sig själva om dom går med så korta kjolar" fortsätter killen. Precis när jag skulle öppna käften för att säga ett och annat tog hans ena kompis till orda. "Men du, så säger man faktiskt inte. Hon får väl klä sig som hon vill, det gör henne inte till någon slampa."

Första killen satt tyst resten av färden och jag fick en ny vardagshjälte.

onsdag 17 december 2008

Och så andas vi

Det känns som att jag far runt som en galning dagarna i ände. Inte ens när jag är hemma kan jag koppla av riktigt för känslan av att det är något jag måste göra finns alltid med. På grund utav min rastlöshet har jag organiserat om i mina garderober, hittat en klänning jag aldrig använt innan som kanske ska invigas på juldagen och gått igenom en massa papper.

Idag blev jag även inbokad på min första skolinformation med RFSL. Jag fick även hem en del papper från fertilitetskliniken som jag ska fylla i, om jag vill, för att visa det eventuella barnet vem jag är. Läskigt egentligen. Ett halvår verkade vara så avlägset och om någon månad är det dags.

tisdag 16 december 2008

Kära dagbok,

Ibland blir jag förundrad över min effektivitet. Två timmar på brottsofferjouren och vi hann ringa till nästan alla anmälare. Och det var många kan jag berätta. Många jobbiga också. Men efteråt kändes det verkligen som att vi hade gjort något bra.

Nu orkar jag knappt röra mig. Sitter bänkad i en saccosäck med tékoppen i högsta hugg och en lussebulle. Nu är det jag som somnar till Titanic.

Puss och kram.

Bara för att jag har så satans tråkigt

Varsågoda, en lista. Håll till godo.

1. Pratar du fortfarande med personen du kysste senast?
Jag tror det. Om jag minns rätt.

2. Har du sett din bästa vän gråta?
Icke. Är man vän med mig är varje dag en fest.

3. Vilka vitaminer tog du när du var liten?
Mina föräldrar tror inte på vitaminer i pillerform.

4. Vad åt du senast?
En rågbrödsmacka med ost och gurka på.

5. Har du fått någon komplimang idag?
Om man räknar mailet "jag vill ta dig hårt" från en total främling, så ja.

6. Har du varit med i en rättegång?
Som åskådare.

7. Är du polare med grannarna?
Är bättre polare med Nykteristfinnens grannar än mina egna.

8. Vilka språk pratar din mamma?
Svenska men ibland pratar vi helt olika språk.

9. Vilka länder har du bott i?
Sverige och en gång nästan i USA.

10. Senaste piercingen?
Räknas hålen i öronen jag gjorde för tio år sen?

11. När åkte du bil i mer än 15 minuter senast.
Jag bor i Stockholm, här åker man inte bil.

12. Gay?
50%

13. Har du däckat/spytt för att du druckit?
Inte vad jag vill minnas och det man inte minns har inte heller hänt.

14. Har du täckt någons hus med toalettpapper?
Only in my dreams.

15. Har du varit på stranden?
En gång somnade jag på stranden utan solskydd mitt i den gotländska sommaren.

16. Har du haft en stalker?
Apan med Dumbo-öronen.

17. Minns du dina/din musiklärares namn?
Nej, men jag minns att en var alkis och hatade barn.

18. Hur bra är din syn?
Vilken syn?

19. Har du varit på ett party?
Jag är alltid festens mittpunkt.

20. Skulle du kunna tänka dig att simma med hajar?
Om jag hade haft en dödsönskan.

21. Vad skulle du säga om jag sa att jag var kär i din bror?
Säga lycka till.

21. Har du varit utomlands?
Skåne räknas va?

22. Har du sett din bästa vän naken?
Jag säger bara tjejernas omklädningsrum.

23. Vilket är det bästa bröllopet du varit på?
Pass.

24. Skulle dina föräldrar bli arga om du blev avstängd från skolan pga slagsmål?
Dom skulle bara bli chockade över det faktum att jag kan slåss.

25. Var är dina syskon just nu?
Jag vet inte.

26. Vad var den senaste drömmen som du minns?
Att Linus körde lastbil och jag red på en älg.

27. Vem ringde dig senast?
Min chef i Småland.

28. Vilken tid gick du upp imorse?
Vem har sagt att jag ens har gått upp?

29. Vad ska du göra i helgen?
Tentaplugga.

30. Vad står det i det fjärde smset i din inkorg?
"I'm not your' bitch, bitch!"

31. När var du riktigt sjuk senast?
För några dagar sen.

32. Vem är den senaste kändisen du tog på?
Min jacka nuddade Mikael Persbrandt en gång.

33. Vad finns i din bakficka?
Det finns inga fickor på mina pyjamasbyxor.

34. Har du färglinser?
Lite, dom är svagt svagt blåa och gör, enligt min systerdotter, att mina ögon är lika djupa som en pool.

35. Vad gjorde du klockan 2 inatt?
Stensov.

36. Vad är det första du gör på när du vaknar?
Öppnar ögonen.

37. Vad ska du göra efter det här?
Möblera om i mitt förråd.

måndag 15 december 2008

Dags för lite förändring kanske?

Ibland kan det vara skönt med lite förnyelse, även om det bara är en liten detalj. Som tex färgen på ögonen. Av en slump snubblade jag över en länk till Färgadelinser.com som har ett bra utbud med linser, både utan styrka och med styrka.

Jag är frälst.

söndag 14 december 2008

Fåglarna gaddar ihop sig

Sista dagen för föräldrarna i Stockholm och vi spenderade den med att gå på Skansens julmarknad. Eftersom att jag fortfarande är barnsligt förtjust i att titta på djur var vi tvungna att gå förbi barnens Skansen. Det slutade med att jag stod och grät i panik över att den fanns höns där. Det är helt okej med höns på avstånd men fanimig inte när dom kommer nära. Jag slår vad om att dom kan lukta sig till rädsla. Jag stod och darrade på en kulle medan hönsen gick förbi på en meters avstånd innan mamma kunde lotsa mig till pappa. Pappa tyckte det var väldigt fascinerande att en jag som är uppväxt med höns har en fobi för dessa fåglar.

Resten av besöket på Skansen var väldigt trevligt. Vi tittade på renar, åt brända mandlar och tittade på fint hantverk innan vi återvände till city.

Efter turen på Drottninggatan var vi alla överens om att dricka lite kaffe/varm choklad på centralen innan deras tåg gick. Jag knep ett bord och gosade ner mig i den väldigt sköna stolen när jag såg en duva komma flaxandes mot mig. Men den flygande råttan avbröt sin attack, troligen på grund av att det fanns så många vittnen runt om. Tro det eller ej, duvor är inget jag är rädd för, jag hatar dom bara.

lördag 13 december 2008

Turist i min egen stad

Det är vad jag har varit idag. Jag har gått i Saluhallarna vid Hötorget och mått illa över köttlukten som jag helt plötsligt att har börjat känna, strosat i gamla stan på Västerlånggatan och provsmakat ostar. Av en ren händelse hamnade vi vid högvaktens vaktavlösning vid slottet och jag blev fascinerad över alla intryck. Pappa stod nära och berättade i mitt öra hur alla procedurer går till. Sen gick vi lite till i gamla stan.

Sex timmar senare, fotont och ett rött doftljus rikare satt jag utslagen på pendeln hem med mina föräldrar. Hem för att dricka citron/limeté, för att äta vindruvorna vi köpte av dom skrikande säljarna på Hötorget. Hem för att lägga om pappas sår. Jag undrar inte längre av vem jag har ärvt min klantiga ådra ifrån.

fredag 12 december 2008

Jag borde vara stressad

Om några timmar anländer mina föräldrar till Stockholm och jag har jättemycket att göra innan dess. Konstigt nog känner jag mig inte ett dugg stressad trots att jag ska klämma in den sista städningen, tvätta och dekorera till festen på kåren. Jag har det helt enkelt för bra i min saccosäck just nu. Allra helst ska jag höra mig för om en ny tatuerare eftersom att han som gjorde min förra har gått upp i rök. Och jag vägrar stå i nästan två månaders kö hos han som gjorde min första. Jag vill tatuera mig nu nu nu!

Två glädjande besked - Inatt var första natten på 1½ vecka som jag kunde sova liggandes. Jag är frisk!

Bästaste Linus vill nominera mig till RFSL Ungdom Stockholms styrelse. Nu har jag till 16e januari på mig att komma på vilken post jag skulle vilja sitta på.

torsdag 11 december 2008

Det finns vissa dagar som är underbara

Det har varit en helt underbar virrvarrig dag. Massa kramar, fnissande, konstiga drömmar, handhållande och den där speciella jag- mår- så- otroligt- bra- känslan i magen och jag hade nästan glömt bort hur det kunde kännas. Sötnöten Marie var på besök och Markus var otroligt saknad.

onsdag 10 december 2008

Det här med tv-serier...

Jag intalar mig att jag är en stark kvinna men när det gäller Dennys återkomst i Grey's anatomy sprutar tårarna åt ala håll. Jag har fortfarande minnen från avsnittet när han dog. Och att dr Hahn lämnade serien helt plötsligt och där dog den flatromantiken i serien, gjorde inte saken bättre.

Tidigare idag fick jag väldigt trevligt besök av underbaringarna Eeva och Masae som hade med sig en massa godsaker. Nu är jag så mätt att jag nog kommer spricka.

tisdag 9 december 2008

15 dagar kvar




Julstämning för fullt i det Petrianska residentet. Och ja, det är tavlor som gömmer sig bakom gardinen, dom ska upp.

måndag 8 december 2008

Sommarminnen

Jag hittade en gammal bild på mig tidigare idag. Den togs på min mormor och morfars soliga altan. Jämte mig sitter min pappa och tittar på mig som om vi har världens roligaste hemlighet ihop. Jag står upp, klädd i shorts Systeryster A köpte åt mig i Spanien. Mitt röda, och fortfarande väldigt korta, hår glänser i solen och i mitt ansikte syns alla sommarens fräknar. Min vänstra arm ligger över min nakna bröstkorg och jag ler med ett barns osäkerhet in i mormors kamera, omedvetet medveten om att min kropp snart kommer att ändras. Men jag vet inte hur.

På bordet framför mig står ett glas med sockerdricka. Troligen har jag i smyg lagt ner flera sockerbitar eftersom att jag inte trodde på att sockerdricka innehöll socker. Men så var jag även barnet som trodde att alla människor var tecknade.

Jag minns att efter mormor tagit bilden på sitt yngsta barnbarn sprack jag upp i ett leende där flera mjölktänder saknades och kramade pappa. Sen sprang jag ut i trädgården och klättrade upp i det där stora plommonträdet som alltid gav mig dom godaste gula plommon jag någonsin ätit. Dom smakade solsken med sitt spröda gula skal och det vattniga köttet som lämnade kladdiga spår på mina läppar och fingrar. Jag minns att det alltid fastnade bark på mina plommonfingrar som jag fnissandes torkade av på gräset. Ända tills min morfar flera år senare sågade ner plommonträdet.

När jag tröttnat på plommon, oftast sa någon vuxen till mig att jag inte fick äta fler, sprang jag in i mormor och morfars kök. Köket som alltid doftade av nybakade kakor, nötta kortlekar och där leksaksskåpet fanns. Mitt bland mormors trådrullar, spännande askar och morfars rakapparat fanns två leksakspistoler. Eller pickadoller som jag sa. Mormor skrattade alltid när jag drog fram pickadollerna och hon berättade om hur mina äldre syskon lekt med samma leksaker. Jag satt alltid och lyssnade fascinerat och kunde inte föreställa mig att Systeryster K hade varit lika liten som jag. Hon hade ju barn!

Sen gick jag ut igen för att klättra upp i en av tallarna i trädgården som fanns på den lilla slänten. Därifrån kunde jag se hela trädgården. Det var alltid lika spännande att sitta där att jag inte brydde mig om kåda eller stickiga barr. Ibland tittade jag fram bland grenarna med min ena pickadoll och skrek "PANG!" mot morfar som gick och påtade i trädgårdslandet. Han brukade alltid låtsas bli rädd trots att han hade sett mig för länge sen. "Busunge!" ropade han och frågade om jag ville ha jordgubbar. Vilket jag alltid ville men bara om jag slapp grädden.

Inne på altanen slängde jag pickadollerna i soffan och klättrade upp i den stora träfåtöljen med den blåa dynan med vita prästkragar på. Sockerdrickan stod på bordet och jag la i sockerbitar när jag trodde att ingen såg.

Hey I made it, I'm the world's greatest!

Egentligen borde jag stanna hemma och lyda doktorns ordinationer men ni vet hur jag är. Det går bara inte. Så för att roa mig åkte jag till Ikea med Eeva. Vi hade gjort upp en finfin plan för att folk skulle flytta på sig i gångarna. Jag hostar på dom och sen kommer Eeva med sina vassa finska armbågar. Nu behövde vi inte sätta planen i verket eftersom att det knappt var en kotte där. Så istället beslöt vi oss för att testa Ikeas fikautbud som blev helt klart godkänt förutom den torra chokladmuffinsen.

Mitt ärende på Ikea, förutom att försöka smitta så många som möjligt, var att köpa gardinstänger. Något jag har skjutit upp sen augusti. Det beror främst på att jag inte har kunnat klura ut hur jag ska fästa stängerna i fästena som redan finns uppe. För ett tag sen visade en granne hur hon hade gjort. Så nu hänger det fina julgardiner i mitt fönster och allt ser så himla idylliskt ut. Fast jag kan erkänna att jag ville pilla in skruvarna också som följde med trots att jag inte behövde.

Jag fotade men orkar inte lägga in bilderna just nu.

Kör hårt från start!

Om fem dagar kommer mina föräldrar upp på besök, vilket jag ser fram emot jättemycket! Varken pappa eller mamma har sett min nya lägenhet och pappa har inte varit här uppe sen han körde mitt flyttlass från Småland. Ska bli himla mysigt med julmarknad på Skansen och strosa i Gamla stan. Hoppas det blir lite roligare väder tills dess bara.

Och med tanke på att föräldrarna kommer är det operation den största storstädningen i mannaminne i min lägenhet. När jag bodde hemma var jag inte direkt känd för min pedantiska ådra. Gäller att visa att jag har växt till mig. Eller något. Jag har tom gjort en lång lista på allt som ska städas innan fredag.

Jag är fan inte frisk någonstans.

söndag 7 december 2008

Petra - nu även med luftrörskatarr

Helgen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hade planerat att lite diskret förföra snyggingen på kursen men icke. Det hela slutade med att jag tappade rösten helt, febern steg, speciellt efter att brandlarmet gick och vi stod ute i 30 min, och jag kände mig helt borta.

Förhoppningen steg när jag såg vårt rum, en svit med dubbelsäng och jag tänkte att det blir kanske åka av trots allt. När klockan var halv nio låg jag däckad i sängen som en val med läpparna fullsmetade med Idominsalva. Sexigt värre.

Dagen började med ett samtal till sjukvårdsrådgivningen och sen susade jag iväg till en läkare för att få diagnosen luftrörskatarr. Woho vad roligt.

fredag 5 december 2008

Petra är inte som alla andra

Alla andra beställer taxfreesprit av sina vänner som åker utanför Sveriges gränser. Jag beställer qourn.

Jag har gjort något allvarligt fel

Det är enda förklaringen på det hela. Jag började få lite hosta i tisdags natt och knatade som bekant ner till apoteket. Nu är det torsdag och jag har en snorkran till näsa, kan fortfarande inte prata och feber. Vilket var jävligt jobbigt igår på jobbet kan jag meddela.

Vet ni vad det roliga är? I morgon ska jag på min avslutande kurshelg med RFSL samt julfest på kvällen hos Eeva. Varför i helskotta kunde jag inte bli sjuk nästa vecka när jag har tid?

torsdag 4 december 2008

Petra goes upprörd del sjuhundranittiofemwhothefuckscounts

Efter att ha fått två mail på Qx idag, innehållandes tre av dom vanligaste frågorna jag får där ska jag förklara lite saker.

1. Vem är bäst i sängen, tjejer eller killar?
2. Hur många dildos använder du och din tjej?
3. Saknar du inte att leka med en kuk när du har sex med en tjej?

Så här är det, enligt mig, det går inte att säga vilket av könen som är bättre än det andra när det gäller sex. Jag har fått uppfattningen att många tror att bara för att två tjejer har sex vet vi automatiskt hur den andra tjejen vill ha det. Det kunde inte vara mer fel. Jag kan bara utgå ifrån mig själv, vad jag gillar och inte men det betyder inte att min sexpartner gillar exakt samma sak. Enligt mig är sex något väldigt individuellt och kan därför inte säga att jag föredrar har sex med något specifikt kön.

Och, varför finns föreställningen om att det måste förekomma en penetration under sex? Går det inte att uppnå fullkomlig njutning utan att stoppa upp diverse dildos i olika kroppsöppningar? Enligt mig kan man det. Men det är min personliga åsikt att sex är så otroligt mycket mer än penetration.

Denna fixering vid kukar...varför? Vi bisexuella verkar ha en stämpel på oss att vi inte kan bestämma oss och när vi är med det ena könet saknar vi det andra könets könsdelar. Följdfrågan på fråga nr tre brukar även vara om jag har en kvinnlig älskarinna vid sidan av när jag har pojkvän. Och det gör mig så in i helvetes förbannad. Jag ser mig själv som monogam, just nu iaf, men som bisexuell är tydligen det lite av en allmän myt om att vi inte kan hålla oss enbart till en person.

Något annat som gör mig sur är alla antydningar jag brukar få via mail att jag blir kär i killar men inte i tjejer. För tjejer tänder jag tydligen bara sexuellt på. Ett annat vanligt mail jag brukar få är "Hur vill du att en kille ska vara för att du ska bli kär?" Förlåt, men kan du inte läsa? Det står b i s e x u e l l, vilket innebär att chansen att jag även blir kär i tjejer finns.

Något jag finner smått fascinerande är att ovan nämnda frågor i 9 utan 10 fall ställs utav män. Är det något slags bekräftelsebehov, att jag ska slänga mig vid deras fötter och säga klart som fan att jag inte klarar mig utan kuk?

Det här inlägget kanske uppfattas som en smula osammanhängande men jag är förbannad just nu så jag bryr mig inte.

onsdag 3 december 2008

Men för tusan

Jag har dragits med en envis slemhosta några dagar och inhandlade några brustabletter idag för att råda bot på det. Enligt anvisningarna skulle jag ta tre stycken på en dag, vilket jag har gjort. Men hostan har inte försvunnit. Rösten har däremot gjort det. Det känns som att jag har ett rivjärn som rör sig upp och ner i halsen varenda jävla gång jag hostar. Vilket är rätt ofta.

Men jag fick trevligt sällskap av underbara tjejer, drack massa god glögg och avhandlade diverse ämnen, allt från skor till sex, innan vi drog till skolans pub för att se på stand up. Och det mina vänner kan få vem som helst på bra humör.

Årets hemmafru?

Idag var det dags för julbak så här 21 dagar före jul! På schemat stod gingerbreads med choklad och lussebullar. För ett lyckat bak behövs:

Ett stycke glatt humör samt ett fint förkläde
En massa härliga ingredienser
Samt ett bra minne så att man kommer ihåg att någon (läs:jag)
hade i lite bakpulver med jästen och gjorde för små
samt la lussebullarna för tätt. Resultatet
blir att det ser ut som bröd. Men gott blev det!

tisdag 2 december 2008

I'm dreaming of a white christmas

Jag har farit runt som en virvelvind utan hejd idag. Putsandes och fejandes i min lilla lägenhet. Inte en liten vrå har gått säker.

Snart ska jag trotsa regnet och blåsten för att hämta ut paketet med mina nya bordslöpare och julgardiner. Här ska skapas julstämning!

Och det är nu jag blir orolig för mig själv med tanke på att jag aldrig har varit speciellt mycket för att julpynta. Det är på väg utför med mig.

måndag 1 december 2008

"Kommer vi få se påven med pannband i framtiden?"

I fredags var det jag som satte mig på tåget mot Göteborg. En smula nervös måste tilläggas. Jag var lite orolig för hur mottagandet skulle se ut. Skulle det stå horder med arga göteborgare som bara väntade på att få attackera oss stackars stockholmare? Men tåget var försenat så lynchmobben tröttnade väl på att vänta. Istället möttes jag av Göteborgs finaste (och enda?) väder; regn!

Tågresan, förutom förseningen och det faktum att jag åkte baklänges, var väldigt angenäm. Jag hamnade jämte tidernas ögongodis. För att jag inte skulle dö av vätskebrist av allt dreglande drog jag fram min kudde för att försöka sova lite. Men det blev inte riktigt så. Istället visade det sig att min kudde var en väldigt bra isbrytare. Det blev en massa skratt och när två säten blev lediga som åkte framlänges log vi i samförstånd, på det där sättet som bara två totala främlingar kan göra, mot varandra och kilade över mittgången. Den resan gick väldigt snabbt, lite väl snabbt. Jag är lite bitter över att han bor i Göteborg med tanke på att han är den första jag har träffat som fortfarande gillar bandet Superswirls.

När jag hade installerat mig på konferensstället blev det en massa kramar med gamla vänner. Sen kröp jag ner i min sovsäck och vaknade panikslagen mitt i natten. Jag hade förträngt varför jag inte gillar att sova i sovsäckar. Hela sovsäcken hade vridit sig ett antal varv runt mig och jag kände mig som en inslagen kåldolme.

Lördagen gick i matens tecken. Känns som att vi inte gjorde så mycket mer än åt och klämde in några workshops mellan frukost/lunch/fika/fruktstunder/middag. Och vilken mat, helt otroligt god! På kvällen blev det lekar och fjäsk för några ur förbundsstyrelse som agerade jury under tävlingarna. Min grupp, Pannband, fick ett hedersomnämnande i kategorin drama där även rubriken är hämtad ifrån. Senare på kvällen sjöng jag så mycket Sing star att jag knappt kunde prata efteråt, spelade konstiga spel och fick en lång skrattattack med Linus.

Söndagen gick åt till att undvika ett äckel, det sista workshoppasset och en massa gos med underbara människor.

Helgen var verkligen helt underbar men det är skönt att vara hemma igen.