tisdag 31 mars 2009

När kylan kommer till ett par varma händer

Idag blev plötsligt allt jobbigt. Att försvara mig själv och på något sätt representera alla HBTare. Jag blev känslomässigt trött. Av en massa orsaker. Av killen i en Sverigedemokratisk tröja som bara stirrade, att tvinga mig själv att möta hans blick och inte vika undan. Trött av att vara en stark människa. Idag har jag känt mig allt annat än stark. Utmattad av att hela tiden ha känslan av att antingen börja gråta eller explodera utav ilska.

Det var nära på restaurangen. När jag fick frågan om hur jag har haft det idag. "Inte nu, jag vill inte gråta här på restaurangen" blev mitt svar. Han nickade och förstod. I bilen på väg hem grät jag. Och det var skönt. Att kunna prata utan att bli dömd, att känna sig trygg efter det jobbiga samtalet. Det där samtalet som visade hur lätt allt kan falla samman. R lyssnade, tröstade och förstod.

Nej, allt är inte bra just nu. Jag vill inte säga mer än så. Jag behöver tid på mig att smälta saker. Framför allt måste jag ge mig den tiden. Vissa saker kommer aldrig att kännas okej men det kommer bli lättare.

Blä och usch

Jag älskar mitt jobb som skolinformatör, det gör jag verkligen. Vad jag inte älskar är att behöva gå upp klockan sex på morgonen. Jag blir lite lätt hatisk mot allt och alla vid den här tidpunkten. Fy fan för att åka kollektivt i rusningstrafik.

Det positiva var väl att jag hade fått ett sms av R under natten där han försöker psyka mig till att förlora ikväll. "You are going down!" blev mitt fina svar. Pojken kommer få så mycket stryk ikväll så det är inte sant.

måndag 30 mars 2009

The war is on baby!

I morgon ska jag och R spela biljard. Psykningen mot varandra är i full gång.

Ska bli spännande att se vem som går segrande ur striden!

lördag 28 mars 2009

Man är ju inte 20 år längre

Besöket hos Rotary i fredags gick väldigt bra. Det var otroligt trevliga människor, alla jag pratade med var väldigt intresserade av vad jag gör och mentorskapskursen jag läser. Min mentor verkade också väldigt nöjd för jag ska få följa med dit igen om några veckor. Ja tack säger jag bara!

Efter Rotary-besöket sprang jag till RFSL-huset där RFSL Ungdoms kongress hålls. Underbara människor säger jag bara. Att det började snöa och storma var inte lika underbart. Speciellt inte efter att vi gick fel under guidningen av några medlemmar till deras vandrarhem.

Idag inleddes själva förhandlingarna och öppningstalare var Miljöpartiets ena språkrör Maria Wetterstrand och vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Ny förbundsstyrelse är vald och det gänget kommer göra ett kanonjobb, precis som förra FS gjorde. I skrivande stund är kongressfesten i full gång men jag är inte där. Hela veckan har bara bestått av stress och kaos, nu vill jag njuta av lugnet. Eller, jag ville hem och testa min nya anti-rynkkräm om jag ska vara ärlig.

torsdag 26 mars 2009

Rotary - here I come!

Efter mitt besök hos tandläkaren (ingen visdomstad var på gång) tänkte jag göra en speed-shopping. Alltså, in i en affär och ut med allt jag ska ha på tjugo minuter. Jo tjena. Två timmar senare och efter ett X antal affärer var jag gråtfärdig och pissur. Jag var beredd att greppa första bästa topp, skit samma vilken färg och form, bara storleken var rätt och sen dra.

Som en varghona på jakt gick jag uppför Sergelgatan och spanade desperat efter en affär jag inte hade varit inne i. Sen uppenbarade sig Monki. Två toppar senare, som passar perfekt till mina gråa kostymbyxor, var jag en väldigt väldigt lycklig människa.

onsdag 25 mars 2009

Gårdagen

Efter min tenta igår tokdäckade jag i sängen en stund innan jag firade på mitt vanliga vis, städa. Till min lycka upptäckte jag att mitt förråd av rengöringsmedel måste fyllas på.

Lyckan var rätt stor när min mentor hörde av sig och undrade om vi kunde ses lite senare. Inte mig emot. Det innebar lite mer städande för min del. Igår gick vi igenom mitt CV och ett personligt brev. Hon hade inte så mycket att anmärka på och kom med mycket feedback innan hon påminde mig om vår lunch med Rotary på fredag. Vad fan har man på sig under en akademikerlunch? Här kommer det bli djupdykning i garderoben. Eller lite shopping efter kostymbyxor och en topp. Det borde väl funka?

När jag stod i rulltrappan till tunnelbanan såg jag självaste Martin Stenmark. Där rann det till rejält i trosan kan jag säga.

Teatern jag och R såg, Strindbergs "Påsk". Gjorde mig besviken. Vart var djupet? Ångesten? Den djupa dialogen? Jag kände mig uttråkad och undrade när mitt lidande skulle ta slut, eller när det iaf skulle bli paus. 1½ timme senare var pjäsen slut. Strindberg, vad hände? Skrev du pjäsen när du satt på toa eller? Krystad dialog, ytlig och rätt dåligt slut. Skådespelarna var bra iaf.

Nu kör vi!

Idag hade jag mitt strategiska möte med Fertilitetskliniken. Så nu börjar det verkligen hända grejer. När jag och barnmorskan traskade genom korridoren sa hon "Ja och så kommer P-O titta på dina ägg sen." Jag hajjade till direkt. Så hette inte läkaren jag var hos förra gången. Dessutom är inte P-O ett kvinnonamn. Ska en man glo mig rakt upp mellan benen och rota runt där nere? Mycket riktigt. Läkaren var en man. Det blev ett antal djupa andetag för mig innan jag kunde ta av mig trosorna och lägga mig med benen uppe i byglarna. När jag började slappna av lite säger läkaren att han vill testa ett nytt ultraljud på mig. Och så lämnar han rummet! Han l ä m n a d e rummet! Inte okej. När han kom tillbaka efter vad som kändes en evighet förklarar han att ultraljudet var upptaget. Kunde han inte ha tänkt på det innan? Och varför skulle han ut och jaga efter det nya när han hade två ultraljud i sitt rum?

Efter äggundersökningen var det dags för möte med barnmorskan igen. Nu gick vi igenom sprutorna och jag fick sätta en i mig själv efter att ha lärt mig hur den fungerade. Där pratar vi nervositet men jag gjorde det. Det kändes inte ett dugg! På riktigt, jag kände verkligen ingenting. Jag såg hur nålen gick in i huden men inget mer. Sen fick jag ställa in en dos och spruta in i en boll. Jag ska inte börja med sprutorna förrän på söndag kväll nämligen.

Vem vill hålla en morfinpumpad Petra sällskap om ca två veckor?

tisdag 24 mars 2009

Sova nu? Bara lite? Snälla?

Tentan är gjord och förhoppningsvis kan jag lägga den bakom mig nu. Trött som fan är jag. Men här blir det ingen sova inte. Om någon timme har jag möte med min mentor och sen ska jag på teater med R för att, förhoppningsvis, avnjuta Strindbergs "Påsk".

I morgon ska jag till fertilitetskliniken och gå igenom alla sprutor med tillbehör. Jisses, jag som tyckte att sex månader var en sådan lång tid.

måndag 23 mars 2009

Det är tentatider...

...och därför skriver jag en lista.
Lovar du att vara ärlig? Ja

Du heter: Petra Monika Ellenor.

Smeknamn: Mupp, trollet, Petris och sötnöten.

Låt som när du är ledsen sörjer till?: Jag frustrationsgråter när min granne börjar sjunga mitt i nätterna.

Beroende av: Choklad, har även börjat bli beroende av myskvällar med R.

Vad tror folk om dig?: Att jag är en pryd väluppfostrad flicka som aldrig blir arg. När folk lär känna mig ändrar dom oftast åsikt. Sen tror dom att jag är en överkåt tokstolle med små djävulshorn.

Stämmer det?: Ibland. Jag öppnar sällan upp mig inför människor jag inte känner så bra och kan därför uppfattas som smått kylig och pryd.

Vad får du oftast komplimanger för?: Mina grön/blåa ögon och mitt röda fylliga hår.

Vad säger du för att imponera på någon?: Jag är för duktig på att klanka ner på mig själv för att tro att jag imponerar på någon. Jag försöker bara tänka positivt och vara mig själv

Hur imponerar man på dig?: Människor som har en drivkraft, som vill något med sina liv och som har en stor portion med humor.

Brukar du skratta för dig själv?: Flera gånger om dagen.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: "Ja, den ligger på högtalaren. Gud vad jobbigt, nu måste du ju träffa mig igen :)"

Var bor du?: Högt uppe på en backe i Flemingsberg, Stockholm

Trivs du där?: Ja, verkligen. Jag har nära till skola, vänner och till pendeltåg.

Äger du några converse: I'm da Converse-woman!

Sprit, cider, vin eller öl: Vin helst. Öl går också ner, men då brukar det bara sluta med diverse shotar.

Brukar du bli för full: Det här väl hänt en eller två gånger.

Vad har du för mobil operatör: Felia som även går under namnet Telia.

Är du allergisk mot något: Ja, parfymerade tvättmedel/sköljmedel, dom flesta duschcremerna som inte kommer från Apoteket. Använder dock lite produkter från Body Shop när jag vill lukta extra gott. Lite kli och utslag får man stå ut med.

Har du haft sex idag: I wish.

Hur svarar du i mobilen: "Ja, det är Petra"

Vem ringde du senast?: Pratade med R och sa att jag har fått biljetter till Strindbergs pjäs "Påsk"

Vad sa den du senast pratade med i telefonen: Han skrek av lycka

Antal timmar sömn inatt: 6 timmar ungefär

Sov du ensam: Ja, tyvärr.

Brukar du komma i tid: Jag är livrädd för att komma försent, är hellre för tidig.

När mår du bra: När jag inte har tentaångest.

När blev du fotad senast: I helgen under vårt bullbak

Hur känner du dig nu: Tröt och full med tentaångest

Vanligaste färg på dina kläder: Svart
Vad tycker du om fötter: Fötter är ofräscht

Vad saknar du: Choklad

Hade du en bra kväll igår: Hur mysigt tror ni det är att hänga över juridikböcker en söndagskväll på en skala?

Favorit dryck på morgonen: Té, just nu helst mitt röda chokladté

Rakar du benen: Nej, jag flätar benhåren

När brukar du oftast gå och lägga dig: Runt 24

Är du blyg?: För det mesta, människor tror dock oftast motsatsen

Sysslar du med någon idrott: Räknas "hur länge kan jag skjuta upp att diska innan jag blir tvärsur och faktiskt diskar" som en idrott? Isf ja.

Vill du hellre ha mail än brev: Jag är barn av den moderna tekniken. You do the math!
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja

Har du spytt offentligt: Senast under min magsjuka, bakom en lyktstolpe i Nacka. Dock var det ingen som såg.

Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag: Skulle leka konstant med dasen, gå på pissoar och glo lite. Sen skulle jag försöka ragga upp en tjej.

Är du nöjd med ditt liv: Ja, det är jag. Jag har underbara vänner, trivs bra med mina jobb, har träffat en underbar man som gör mig själaglad. Nu har jag lite bättre kontakt med min mamma och vi kommer varandra lite närma hela tiden.

Är du bortskämd: Jag är pappas lilla flicka. R är rätt duktig på att skämma bort mig också med middagar och teaterbiljetter.

Vad gör du i morgon: Jag börjar morgonen med en tenta, sen möte med min mentor och avslutar kvällen med att se på teater tillsammans med R.

Vad är det värsta du vet?: Oerhört mycket kan jag säga.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka?: Jag är smålänning, vad tror du?

Vilken kändis tycker du är en bra förebild?: George Clooney. Snygg som få och politiskt medveten.

Vad längtar du till?: Till i morgon och när snön försvinner.

Har du bra vänner och äkta vänskap?: Jag har dom finaste vännerna man kan önska sig.

Vad använder du för shampoo?: Silk någonting. Är en grön flaska.

Vad är det finaste du fått?: Några smycken utav pappa som jag vet betyder mycket för honom.

En speciell dag du minns: Minns många dagar, den första som ploppade upp i huvudet var när jag flyttade till Stockholm.

Hur gammal är du: 21

Tycker du om någon just nu: Tror det framgår rätt tydligt i min blogg vem jag tycker väldigt mycket om just nu.

Du samlar på: Skor, ansiktskrämer som jag aldrig använder och nyckelringar.

Gröna eller röda äppeln: Röda ska dom vara

Vem ringer du när du är arg/ledsen: Pappa eller systeryster A.

Gillar du golf: Jag har inte tålamod.

Vilken tid gick du upp idag: Vid sju,

Har du sovit i din egna säng inatt: Jo jag gjorde ju det

Har du strumpor på dig nu: Icke. Är ett barfotabarn i skrivande stund.

Är det okej att gråta: Givetvis. Jag blir rädd för människor som aldrig gråter.

När grät du senast: För någon vecka sen.

Vad skulle du göra om du vann en miljon: Resa.

Bär du glasögon eller linser: Ja, om jag vill se måste jag det.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Nej

När går du upp ur sängen en helgmorgon: Om jag sover med R blir det runt 11- 12, sover jag ensam blir det runt 10.

Har du piercing: Hål i öronen.

Vill du gifta dig: Nej, inte som det känns nu.

Vill du ha barn: Barn finns inte på min karta.

Solar du ofta: Jag ser ut som en överkokt hummer om jag solar, så vad tror du?

Är du bra på att laga mat: Jag är proffs.

Är du flygrädd: En aning.

Hur vig är du: Som en gravid elefant.

Är du musikalisk?: Nope

Vad dricker du helst när du är törstig: Loka Citron

Vilken är din favoritglass: Ben & Jerry's cookie dough.

Tror du på ett liv efter döden: Ja, det gör jag i allra högsta grad. Jag tror att när kroppen dör vandrar själen vidare och får valet att antingen återfödas i en annan kropp eller stanna i "himlen". Vad jag tror på kan bli ett långt enskilt inlägg om ni vill.

Tycker du om sushi: Om jag gör!

Vad äter du helst när du ser på film: Gärna chips

Bor dina föräldrar tillsammans: Ja, det gör dom.

Har du tandläkarskräck: Nej, det kan jag inte påstå. När jag var liten älskade jag att gå dit. Jag fick ju presenter.

Är du morgon- eller kvällsmänniska: Kvällsmänniska med dragning åt morgon.

Vilken ögonfärg har du: Grön/blå

Har du någon gång gråtit dej till sömns: Ja, ett par gånger.
Biter du på naglarna: Usch nej.

Röker du: Bara efter minst tre tequilashots.

Hur ofta tränar/motionerar du: Jag utövar yoga 4-5 gånger i veckan hemma.

Senaste låt du hörde: Introt till Rachael Ray på TV.

söndag 22 mars 2009

Ibland blir jag seriöst rädd för mig själv

Tidigare i helgen när jag rengjorde ansiktet enligt konstens alla regler hemma hos R gjorde jag en fasansfull upptäckt. Jag har fått en rynka. En rejäl sådan också strax nedanför näsan vid sidan av munnen på vänster sida. Paniken spred sig i min kropp och jag flög ut ur badrummet, ironiskt nog med en anti-rynkkrämsburk i handen, och skrek "JAG HAR FÅTT EN RYNKA!" till en oförstående R. Jag viftade lite med handen i riktning mot rynkfan och frågade R, som är en väldigt ärlig människa, om den syntes. Han nickade jakande och sa att jodå, man såg den. Jag flög tillbaka in i badrummet och kletade på ett tjockt lager med anti-rynkkräm på rynkan i hopp om att det skulle hjälpa. Jo tjena att det kommer funka.

Idag fastnade vi framför en dokumentär om en journalist som genomgick olika procedurer i jakt på att minska rynkor. Däribland botox. Jag har aldrig riktigt förstått grejen med botox och tyckt att det känns läskigt. Men när vi satt och såg på dokumentäreren flög en tanke igenom mitt söta huvud. "Man kanske skulle testa lite botox...?" sa jag högt, utan att veta vad fan det var jag sa. R såg på mig som om jag hade sagt att påven är en man med riktigt bra åsikter.

Herregud.

Nästa yrke: Bagare!

Efter jobben i fredags gjorde jag en snabb räd på Systemet tillsammans med alla andra stressade jävlar innan jag åkte hem till R. Hemma hos honom blev jag bortskämd med en George Clooney-film, ostar, kex och vin. Jag lyckades hålla mig vaken hela filmen för en gångs skull trots att ögonen ville falla igen konstant. Det var längesen jag var så trött. Jag kände mig väldigt pigg efter mina skolinformationspass men efter några timmar i växeln var huvudet inte riktigt med.

I lördags stod det bakning på schemat. Vi traskade glatt iväg till affären för att bunkra upp med olika sorters mjöl och lite andra nödvändiga saker. Resultatet blev kanelbullar och ett grekiskt bröd med fetaost och oliver inuti. Jag blev lite besviken faktiskt, brödet smakade inte så mycket som jag hade förväntat mig. På kvällen tog vi den lilla bilen in till stan för att se på bio. Jag skrattade så mycket att jag hade ont i magen, det var annat än åkturerna med den stora metallklumpen som jag är van vid. Filmen, Jag har älskat dig så länge, var väldigt fin och speciell som bara franska filmer kan vara. Väl hemma blev det mer film, en lättsam komedi och vin. Hör och häpna men jag höll mig vaken under den andra filmen också. Annars är det lite utav vår grej att jag somnar till en film och R biter mig i näsan för att jag ska vakna. Idén med att slicka mig på ögat slopade han rätt snabbt som tur var.

Nu är jag hemma och har abstinens. Det är tyst, jag är ensam, ingen R som springer runt, det finns ingen jag kan diskutera med eller skratta tillsammans med. Det kliar i kroppen på något sätt efter honom.

torsdag 19 mars 2009

Petra blir lite upprörd

Innan idag började en bekant till mig gnälla på MSN om hur kukigt livet kan vara och vi personer som är i en parrelation inte kan känna med eller förstå hur personer med kukigt liv har det. Jo tjena!

Jag tände till direkt eftersom jag anser raka motsatsen. Ja, det finns personer som inte kan relatera till personer som har eller har haft ett jävligt liv. Vilken relationsstatus man befinner sig i är helt ovidkommande i det här sammanhanget. Det finns olika människor överallt, vilken den här personen tycks ha missat.

Vad jag blir mest sur över är att någon annan tar sig frihet att sätta sig över mig och tala om för mig hur jag är. Denna person känner mig bara flyktigt och jag har aldrig nämnt något om allt jag har gått igenom. Bara för att jag är lycklig med en person innebär det inte att jag bär med mig mina erfarenheter i bakhuvudet hela tiden. Det är erfarenheter som har format mig på olika sätt. Jag har blivit osäker och känt mig ensam pga det, samtidigt som det på ett sätt har stärkt mig.

Varför i helvete ska en del människor få för sig att lite lycka ska ändra på en persons förmåga att känna för andras lidanden?

Det blev rätt bra trots allt

Tjugo över tio i gårkväll kom R. Han såg väldigt ångerfull ut. Jag kände mig mest speciell. Efter fyra timmars sömn och 14 timmars arbete hade han lätt kunnat föreslå att vi skulle ses kvällen efter. Men inte R inte, han susade iväg hit, hem till mig och fick mig att känna mig som en prinsessa.

Som plåster på såren ska han bjuda mig på middag ikväll.

onsdag 18 mars 2009

En liten update om kvällens dejt

R hade glömt bort att vi skulle ses ikväll. Jag skickade ett sms med rapport om chokladkakans status. Två sekunder ringer en väldigt ångerfull och förlägen R. Han hade helt glömt bort att vi skulle ses ikväll utan trodde det var i morgon. Nu är han på väg över och satan i gatan vad han kommer få fjäska den närmsta tiden.

(Men jag erkänner. Jag känner mig speciell när han åker hit efter att ha jobbat konstant sen åtta i morse.)

Kvällen stavas mys

Efter att ha pluggat häcken av mig är det dags för kvällsmys med fina R. Ska snart sätta igång med kladdkakan, sen tända lite ljus och korka upp hans favoritvin.

Han kommer inte ana något förrän det är försent.

TV-förbud nästa!

Jag låg och myste i sängen framför TVn, såg lite på "Vakna med the Voice" som gästades av "Rent hus"-tanterna. Det första jag gör är att lyssna fascinerat, ta fram ett anteckningsblock och skriver ner allt städande som jag ska göra idag.

Klockan är kvart över åtta och jag har redan avverkat följande
- Skrubba handfat
- Rengjort kaklet i duschen samt blandaren och rör
- Tvättat spegeln
- Rengjort båda badrumsskåpen
- Toalettstolen har aldrig varit så ren som den är nu

Någon som vill köpa en TV?

tisdag 17 mars 2009

Sanna vardagshjältar

När jag trippade in i affären efter jobbet, seg i huvudet efter kaoset, började jag höra hur några stod och skrek på varandra. Jag tänkte inte nämnvärt på det utan fortsatte klämma på avokadosarna. När jag vänder mig om för att gå till mjölken ser jag att det är en man och kvinna som grälar framför sitt barn i 2-årsåldern. Ungefär här började det kännas lite obehagligto och hotfullt. Jag börjar spana efter lite personal som kanske kan lugna ner den skrikande mannen som viftar med en kundkorg. När jag vänder mig om igen mot paret får jag en chock. "SMACK!" säger det och mannen har slagit till kvinnan. Jag blir totalt handfallen och undrar om jag såg rätt. Vilket jag uppenbarligen gjorde för vips flyger det fram två andra män, den ena mannen håller fast killen som slog medan den andra mannen ringer polisen. Jag står fortfarande och stirrar.

Men tänk er, två främlingar ingrep direkt när allt gick åt helvete över styr utan att tveka. Det kallar jag civilkurage! När jag gick hoppades jag innerligt att hon kommer anmäla mannen och lämna honom. För om han slår henne öppet i affären, framför ett barn dom har med sig, vem vet då vad som egentligen pågår i hemmet?

måndag 16 mars 2009

Hur jag får R dit jag vill

Efter helgens sjukdomar på varsitt håll kände jag stor abstinens efter R och slängde iväg en fråga om vi ska ses i veckan. Han svarade med att rabbla vilka kvällar han hade kundbesök, bla på onsdag. Och på onsdag är jag ledig. "Vad synd, jag hade tänkt skämma bort dig med chokladkaka, Band of Brothers och lite rött vin..." skrev jag tillbaka. Jag hade knappt hunnit skicka iväg mitt sms innan R ringde och skrek "Men du får inte skriva så!! Helvete, nu står jag inför ett dilemma, jobba eller ha myskväll!" Jag fnittrade mest. Det hela slutade med att R kommer efter sitt kundbesök på kvällen och blir ompysslad av världens mest underbara Petra. Grejen är att jag har en baktanke med det hela. Om några veckor när jag ligger och kvider i menssmärtor tänker jag tvinga R att ta hand om mig. Det bästa är att han inte kommer att kunna säga nej. För vem tog hand om honom när han var sjuk sist? Vem har bakat två chokladkakor till honom? Vem lät honom vinna i biljard? Jo jag!

Ibland älskar jag min uppfinningsrikedom.

söndag 15 mars 2009

Feberdrömmar

Jag hatar att ha feber. Mycket av det beror på att jag får väldigt skumma drömmar. Inatt mellan mina hutlösa svettattacker drömde jag att jag var på fyllekryssning med bla Greken och Nykteristfinnen. När jag skulle tillbaka till min hytt hittade jag inte den. Alla skyltar var omorganiserade och inget var där det tidigare fanns. Kaptenen kom ner och skällde på mig för att jag inte hittade. Jag hade panik över att mina väskor fanns i hytten. Om jag inte hittade min hytt innan båten la till i Stockholm hade jag två val. 1. Gå av båten utan väskor. 2. Stanna kvar ombord på båten och fortsätta leta. När jag vaknade hade jag full panik och undrade vart fan jag var. Andra drömmen handlade om hur jag smsade med R. Han ville köpa mig för 50 000 skrev han. Sen vandrade Stewie i Family Guy in och snodde min mobil. Jag tror att jag vaknade sen.

Det känns konstigt att spendera helgen utan R. Men han ringde innan för att kolla så att jag levde. Sen pratade vi i två timmar och gjorde upp en massa planer för veckan och nästa helg. En massa bakning kommer det bli! Vi har planerat för surdegsbröd, bullar och chokladkaka. Jag längtar och saknar.

lördag 14 mars 2009

Dags för TV-förbud?

Efter att min puls lagt sig på en normal nivå pga skräckfilmen kollade jag på TV.nu efter något bra program. Jag blev själaglad när jag såg att "Det okända" sändes. 45 minuter senare satt jag med kudden i famnen och förbannade mig själv. Varför lär jag mig aldrig? Jag vet hur satans rädd jag blir utav det mesta som har med övernaturligt att göra. Det är bara att vinka hej då till sömnen i natt.

Mespropp!

Jag heter inte Petra längre. Jag heter Mespropp numer. Varför? Jag har tittat på en skräckfilm. Nu vågar jag inte gå nära en spegel, är jätterädd för barn och rycker till så fort jag hör ett konstigt ljud i lägenheten. För en stund sen trillade det snö från våningen ovanför utanför mitt fönster. Vet ni vad jag gjorde? Jag blev så rädd att jag skrek. S K R E K. Och jag är 21. Herregud.

fredag 13 mars 2009

Fredagen är räddad

En burk med oliver på 900 gram och lite choklad räcker för att göra mig lycklig.

Har du en dildo i väskan?

Idag var jag långt åt helvete ute på vischan och skolinformerade. Tur att jag arbetade med en av mina favoritkollegor. Nivån på vår humor var inte hög, vi skrattade åt allt.

Klasserna vi pratade med var helt underbara. Vissa förstod verkligen vad vi ville nå ut med och funderade en del själva kring normer. Väldigt bra frågor fick vi också. Under vårt sista pass, precis innan frågestunden gick brandlarmet. Woopidoo vad roligt. Kallt, snöigt och jävligt. Mitt humör sjönk drastiskt. När vi väl fick komma in igen fortsatte vi och alla elever kom tillbaka! Dom hade inte heller något problem med att vi drog över lite på tiden. Hur fantastiskt är inte det? Den allra sista frågan vi drog ur skålen var just "Har du en dildo i väskan?" varpå jag glatt förklarar att nej, det har jag inte av hygienskäl. För hur fräscht känns det att använda en dildo som har en massa ludd och annan skit på sig? Kollegan snappade snabbt upp detta och frågade skämtsamt om jag skulle ha en i väskan om det inte vore för hygienen. "Givetvis! Då är det ju bara att köra när man har lust till det!" svarade jag. Eleverna tittade konstigt på oss en liten stund innan vi alla började skratta. Gud vad härligt det är med sådan lättsam stämning!

Nu är jag aptrött, vet knappt vad jag heter och vill bara sova. Ikväll blir det lite hemmamys och Youporn med mig själv eftersom att R, den jäveln, har gått och blivit sjuk.

torsdag 12 mars 2009

Torsdagsslusk

Jag är trött, trött, trött. Har egentligen en massa saker jag borde göra men jag orkar inte. Det kan ha något med att göra att jag och R masade oss upp ur sängen vid ett. Jag hade inte planerat att sova över hos honom så nu känner jag mig som en slusk. Gårdagens smink är kvar, otvättat hår och 24-timmars gamla underkläder. Annat var det igår när jag luktade underbart och såg så vacker ut som bara jag kan göra.

Även om jag känner mig som en slusk är en sak säker, jag är lycklig.

onsdag 11 mars 2009

Något är inte helt rätt

Jag har fått stora cravings. Inte på choklad eller något annat sötaktigt utan på kött. K Ö T T. Det började under blodgivningen när sköterskan frågade om jag ville ha något. "Ge mig en välstekt och rejäl köttbit med en krämig potatisgratäng, stinkandes av vitlök" tänkte jag och kände salivökningen. Chockad som jag blev bad jag om apelsinjuice. Inget konstigt med det egentligen, jag brukar alltid få konstiga begär under blodtappningen. Men att det fortfarande håller i sig!

R tyckte inte alls att det var konstigt eftersom att vegetarisk kost inte är så varierande. "Kokt blomkål, rå blomkål, rökt blomkål och ugnsgratinerad blomkål, ja det är ju det ni äter" rabblade han snabbt upp. Jag kunde nästan höra hur han flinade på andra sidan telefonluren.

Jag tycker det här känns väldigt konstigt. Inte ens när jag åt kött fick jag cravings efter det. Eller jo, men inte på det här viset. När jag såg på TV i morse där en kock gjorde köttbullar svor jag nästan över att klockan bara var åtta och ingen affär var öppen. Jag ville ha köttbullar så att det nästan gjorde ont inombords.

Det här känns lite väl konstigt.

tisdag 10 mars 2009

Like a cold winter day

Det är den 10e mars idag. Och över 1 dm snö. Vad har gått fel? Det är ju nu man ska börja skala av sig alla lager med kläder, plocka fram vårskorna och njuta av den kommande värmen. Jo tjena.

I morgon ska jag på dejt med R efter jobbet. Middag i gamla stan på en ny italiensk restaurang blir det. Jag känner för att göra mig extra fin, dofta sommargott med citrusprodukter, leta upp något fint i garderoben och trotsa den jävla snön. Hade det inte varit för att jag skulle fastna mellan varenda kullersten och bryta benen av mig i halkan hade jag tagit på mig ett par söta högklackade skor.

måndag 9 mars 2009

Sprutornas intåg


Det här är första sprutan jag ska använda för att förbereda äggen...
En lång jävel. Herregud.
Ampull till den andra sprutan. Exakt, jag ska ha två (2) sprutor.
Sprutpennan som ligger i ett fint litet etui.
Som om det skulle göra saken bättre, det är fortfarande en spruta.

Hela dagen har varit en enda stor god gärning

Jag är så otroligt duktig! Det började med lite skolinformation där jag dreglade över kollegan samt en annan föreläsare som skulle prata om spelberoende. Ögongodis deluxe. Men jag kontrollerade min hastigt ökade salivproduktion och genomförde en kanonbra information.

Sen susade jag iväg för att göra en räd på apoteket. Jag satt i en halvtimme för att få ut allt som behövs till äggdonationen, alla sprutor, nålar och medicin. När jag hade fått mina saker viskade apotekaren lite försiktigt "förlåt att jag frågar...men är det för äggdonation? Är det du som ska donera ägg?" varpå jag nickade och hon sprack upp i ett leende. Det var dagens egoboost.

Tidigt i morse fick jag ett sms från blodcentralen om att mitt blod behövdes så var bara att åka iväg. Nu är jag 4,5 dl blod fattigare och lite snurrig men jag är en t-shirt rikare! Och en liten fråga, är du blodgivare? Inte? Men vad väntar du på, iväg och anmäl dig! För ditt blod behövs verkligen!

söndag 8 mars 2009

Det bubblar av glädje

"Saknar du redan mig så mycket? :)" skrev R.

Och ja, det gör jag.

Petra - din egen alkismagnet

Idag kom en alkis fram till mig. Han tyckte att jag såg oerhört blek ut och ansåg att jag skulle sola. Vilket han upprepade ett antal gånger trots att jag demonstrativt flyttade på mig och satte i hörlurarna. "Det är inte vackert med bleka flickor" sa alkisen och strök sig själv över kinderna. Jag tänkte att han själv kunde behöva någon timme i ett solarium. Sen kom min kompis och jag gick.

lördag 7 mars 2009

Stress och åter stress

Gårdagen var onekligen stressens dag. Jag började morgonen med att flyga upp och ner från tvättstugan för att sen susa in till stan. Jag och Greken var oerhört effektiva och på en timme hade jag hämtat ut biljetterna till Dramaten, köpt hudvårdsprodukter till mig själv samt Nykteristfinnens födelsedagspresenter. Huvudet dunkade oroväckande när jag kom hem och somnade för att vakna i panik. Jag fick för mig att jag hade ställt om min klocka fel och skulle komma sent till fikan med E. Sen visade det sig att klockan gick rätt och jag hade nästan två timmar till godo.

När jag satt och fikade med E kom jag på att pjäsen började kl. 19. Då var klockan kvart i sju. Hej panik! Var bara att springa till närmsta t-bana, räkna lite grovt på tiden och inse att det fanns inte en chans i helvetet att jag skulle hinna. Det slutade med att jag kastade mig in i en taxi, pulsen slog i 180, en lite lätt stressad R i telefon och en taxichaufför som tipsade mig om anti-stresskurser. Men jag hann! Jag hade tre minuter till godo när jag flög ut ur taxin, upp för alla trappor där R väntade.

Pjäsen, Muntra fruarna i Windsor var helt okej. En aning seg i början men otroligt bra skådespelare som bjöd på många skratt.

Idag åkte vi iväg till slottet för att kika lite och blev jättebesvikna. Festvåningen var stängd, hela Bernadottevåningen var inte öppen och Skattkammaren var jätteliten. Och eftersom jag inte hade ätit frukost (fanns ingen tid) var jag inte på mitt mest tålmodiga humör. Men jag blev glad igen när vi åt på en indisk restaurang som jag älskar.

Ikväll blir det party party hos Nykteristfinnen och jag vet inte vad jag ska ha på mig. Halva garderoben ligger utslängd på golvet. Att man kan ha så mycket kläder men ändå känna att man inte har något att ta på sig...

torsdag 5 mars 2009

Idag är min dag

Jag har inte gjort ett dugg idag. Eller, nu ljög jag lite. Jag småbråkade lite med en Red Bull-speedad R över telefon huruvida vi ska se MacBeth på Operan eller Muntra fruarna i Windsorpå Dramaten. Jag vann så i morgon blir det Dramaten som gäller. Sen sökte jag några sommarjobb också. Jag använde min bästa telefonröst (lite mörkare än i normala fall) och ställde frågor kring arbetet för att visa mitt intresse. Hade karriär- Dave hört mig hade han gråtit av lycka.

För en gångs skull hade jag inte Nyhetsmorgon på i bakgrunden, nej, jag la mig i sängen och såg the Hours istället. Det var dagens första fuck you till den "duktiga flickan" inombords. Sen har jag läst, läst och läst. Timmarna har flygit förbi och jag har känt mig sådär härligt harmonisk som man bara gör ibland. Ni vet, som man gör ibland utan anledning.

Inte ens att M har snokat lite berörde mig nämnvärt. Förutom en sekunds hjärtstillestånd, muntorrhet och fladdrande tankar. För det här är min dag och ingen ska kunna komma och inkräkta på det!

Underbara dag

Det må regna ute, vara grått och trist men det är underbart ändå. För jag är ledig! Och jag ska förbli ledig idag. Inget pluggande, inget jobbande, jag ska bara vara. Idag ska jag ta mig tid att göra sådant jag sällan gör, läsa en bra skönlitterär bok, se någon film och bädda ner mig under täcket.

Ja, det kommer sannerligen bli en bra dag.

tisdag 3 mars 2009

Det här kommer inte gå bra

Nästa vecka ska jag skolinformera tillsammans med den underbara skapelse som jag dreglade över under hela utbildningen. Samma snygging som jag delade rum med under den avslutande helgen som jag spenderade med luftrörskatarr, avdäckad i dubbelsängen.

Jag kommer inte få fram ett ord.

måndag 2 mars 2009

Helvetet har börjat

Den lilla brunröda fläcken i mina trosor hånlog mot mig . Ett år av frihet, ett år av njutning, ett år av lycka har tagit slut.

Mensen har anlänt. Människor, håll er borta.

Sjuka viktideal och dess glorifiering

Jag kan inte låta bli att bli upprörd över den ökade trenden med "size zero" och dess glorifiering. För en stund sen klickade jag in mig på DennisM's blogg, killen som hyllade Paris Hilton-dieten (ät ingenting under 3-5 dagar, ät i 1-2 dagar och börja om) där han skrev en hyllning till size zero-trenden och var mäkta stolt över att ha fått andra att inse hur snyggt det är. Nu tipsar han om en ny diet som går ut att dricka sitt favoritté och vatten i tre dagar.

Ursäkta mig men enligt mig har inte DennisM alla kantareller i korgen. Det finns människor som naturligt är en size zero men långtifrån alla är det och ser därför mest ut som utmärglade benrangel. Den senaste tiden har DennisM, enligt mig, kommit med fler och fler diettips vilket får mig att känna mig obehaglig till mods. Visst, jag skulle väl behöva gå ner ett kilo eller två men jag anser inte att vägen till en vikminskning är att sluta äta, snarare tvärtom. Något DennisM borde inse så hungrig som han ser ut att vara.

Så DennisM, jag har ett förslag till dig. Nästa gång du är i Stockholm, kom till Flemingsberg en helg så bjuder jag dig på tre mål mat om dagen med mellanmål!

söndag 1 mars 2009

En förhållandefobikers bekännelser

Jag är nyss hemkommen från underbara dagar med R. Dagarna har spenderats med goda middagar, bra filmer, promenader och mys. Nu har vi kommit till fasen där vi säger "har vi allt hemma?" tex och andra liknande fraser. Jag och R har blivit vi. Vilket skrämmer skiten ur mig ärligt talat.

Jag är inte van att vara i relationer som är så här bra, som känns så här avslappnade. Vilket gör mig rädd för jag vet inte hur jag ska tackla hela situationen. När R pratar med mig hör han vad jag säger, han lägger märke till små detaljer och anstränger sig för att jag ska ha det bra. När jag inte kan sova stryker han mig över håret och berättar en saga som han själv hittar på. Har jag ont i mina händer masserar han dom för att lindra min smärta. När han ser på mig tittar han verkligen bara på mig och får något varmt och mjukt i sina bruna ögon. Jag är inte van vid det här. Oftast har jag dragits till personer som är mindre snälla och som har en hel del personliga problem. Det har gjort mig van till att inte komma i första hand, att bli sårad och vaksam. Tyvärr har det inneburit att jag har en röst i huvudet som säger "bättre att dumpa än att bli dumpad".

Om R hade varit en sådan person, som har alldeles för mycket personliga problem hade jag vetat hur jag ska hantera det. Nu är jag livrädd. Allt känns så otroligt bra men rösten i bakhuvudet säger "det måste vara något fel, dt kan inte kännas så här bra!" Vilket är helt jävla fel, för det är precis så här det ska kännas! Jag ska känna mig uppskattad och underbar, ingenting annat! Rösten som kommer fram ibland har helt fel. R är ingen person jag ska dumpa bara för att jag är rädd. Snarare tvärtom, jag ska få bort min rädsla och njuta så mycket jag bara kan av att må så här bra tillsammans med någon annan.