torsdag 19 mars 2009

Petra blir lite upprörd

Innan idag började en bekant till mig gnälla på MSN om hur kukigt livet kan vara och vi personer som är i en parrelation inte kan känna med eller förstå hur personer med kukigt liv har det. Jo tjena!

Jag tände till direkt eftersom jag anser raka motsatsen. Ja, det finns personer som inte kan relatera till personer som har eller har haft ett jävligt liv. Vilken relationsstatus man befinner sig i är helt ovidkommande i det här sammanhanget. Det finns olika människor överallt, vilken den här personen tycks ha missat.

Vad jag blir mest sur över är att någon annan tar sig frihet att sätta sig över mig och tala om för mig hur jag är. Denna person känner mig bara flyktigt och jag har aldrig nämnt något om allt jag har gått igenom. Bara för att jag är lycklig med en person innebär det inte att jag bär med mig mina erfarenheter i bakhuvudet hela tiden. Det är erfarenheter som har format mig på olika sätt. Jag har blivit osäker och känt mig ensam pga det, samtidigt som det på ett sätt har stärkt mig.

Varför i helvete ska en del människor få för sig att lite lycka ska ändra på en persons förmåga att känna för andras lidanden?

1 kommentar:

Malin sa...

"vi personer som är i en parrelation"? Så du har erkänt det tillslut Petra *ler*..