Gårdagen var onekligen stressens dag. Jag började morgonen med att flyga upp och ner från tvättstugan för att sen susa in till stan. Jag och Greken var oerhört effektiva och på en timme hade jag hämtat ut biljetterna till Dramaten, köpt hudvårdsprodukter till mig själv samt Nykteristfinnens födelsedagspresenter. Huvudet dunkade oroväckande när jag kom hem och somnade för att vakna i panik. Jag fick för mig att jag hade ställt om min klocka fel och skulle komma sent till fikan med E. Sen visade det sig att klockan gick rätt och jag hade nästan två timmar till godo.
När jag satt och fikade med E kom jag på att pjäsen började kl. 19. Då var klockan kvart i sju. Hej panik! Var bara att springa till närmsta t-bana, räkna lite grovt på tiden och inse att det fanns inte en chans i helvetet att jag skulle hinna. Det slutade med att jag kastade mig in i en taxi, pulsen slog i 180, en lite lätt stressad R i telefon och en taxichaufför som tipsade mig om anti-stresskurser. Men jag hann! Jag hade tre minuter till godo när jag flög ut ur taxin, upp för alla trappor där R väntade.
Pjäsen, Muntra fruarna i Windsor var helt okej. En aning seg i början men otroligt bra skådespelare som bjöd på många skratt.
Idag åkte vi iväg till slottet för att kika lite och blev jättebesvikna. Festvåningen var stängd, hela Bernadottevåningen var inte öppen och Skattkammaren var jätteliten. Och eftersom jag inte hade ätit frukost (fanns ingen tid) var jag inte på mitt mest tålmodiga humör. Men jag blev glad igen när vi åt på en indisk restaurang som jag älskar.
Ikväll blir det party party hos Nykteristfinnen och jag vet inte vad jag ska ha på mig. Halva garderoben ligger utslängd på golvet. Att man kan ha så mycket kläder men ändå känna att man inte har något att ta på sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar