onsdag 31 oktober 2012

En riktig bokhöst

I perioder läser jag väldigt mycket, med betoning på väldigt mycket. Speciellt på hösten. Om somrarna är jag fullt upptagen med att försöka undvika solen. Jag måste säga att jag var lite orolig innan för hur den här hösten skulle utveckla sig på bokfronten för min del men det har blivit mer än okej faktiskt.

Ni har säkert inte missat En man som heter Ove som jag skrev om för ett tag sedan. Jag längtar redan till Backmans nästa. Efter det gav jag mig i kast med Pappa, jag lever och sweet lord vad jag grät! För att fortsätta mina gråterier tog jag mig an Torka aldrig tårar utan handskar och såg den även som serie på SVT. I december kommer bok två i den trilogin.

Och på tal om trilogier, Fifty shades! Bok nr två, Femtio nyanser av mörker kom ut på svenska i måndags och damp ner i min brevlåda igår. Halv elva i går kväll hade jag hundra sidor kvar som jag sparade till idag. Del nummer tre kommer i december och det känns väldigt långt borta kan jag säga.

Men innan jag tog mig an tvåan i Fifty shades klämde jag in en deckare, Vattenänglar. Enligt mig är det här Kallentofts bästa hittills i serien om polisen Malin Fors. Jag är generellt inte förtjust i deckare men den här serien sticker ut språkmässigt och har fångat mig.

Som förströelse mellan varven läser jag en utav mina favoriter, Expedition L. Det är en skrattfest med massa klianden i huvudet för min del. Varje gång jag läser den upptäcker jag någon detalj jag inte sett innan.

Och som avslutning, boken jag nyss börjat med, som legat bortglömd i min handväska, Dehlis vackraste händer. En stor överraskning, på ett positivt sätt. Jag medger, motvilligt, att jag mest tog den för att ha något att läsa och hade väl inte så stora förhoppningar om den.

Nu när bokhösten blivit så här bra för min del väntar jag med spänning på vad som komma skall!

Jag säger bara en sak

Igår beställde jag en iPhone. Det kan ha varit något utav det bästa jag gjort i livet.

HTC, sug min mentala kuk!

lördag 27 oktober 2012

Kick offer alltså...

Jag har nog fortfarande inte riktigt hämtat mig från kick offen jag var på torsdag till fredag. Det var...händelserikt. Mycket intressanta diskussioner, god mat (rödingen smälte på tungan!) och mycket alkohol. Och att jag inte blev sjuk är ett under, så som jag sprang mellan den fesljumma badtunnan och bastun. Sprang liksom barfota på snö och is, i enbart badkläder. Bra där.

Jag berättade även för en kollega om mitt siffersystem jag har när jag skriver shoppinglistor. Alla såg lite konstigt på mig efter det. När jag berättade att jag dessutom kombinerar siffersystemet med ett färgsystem om det är längre listor vi pratar om, ja då var alla villiga att hitta ett ledigt rum åt mig på jobbet. Nästa gång ska jag komma ihåg att inte berätta om mina små egenheter för kollegorna. Jag jobbar på lite fel ställe för att komma undan med det som "gulligt".

onsdag 24 oktober 2012

Ja men det kom ju lägligt

Efter jobbet igår fick jag världens migränattack, typen som drabbar mig två gånger om året. Inget jobb idag med andra ord. Nu när jag piggnat till har jag en lång lista på saker som jag borde göra. Borde.

Det är därför jag ligger i soffan och tittar på Svenska Hollywoodfruar.

tisdag 23 oktober 2012

Det är lite porr över det hela

Varje höst får jag för mig att jag är någon slags superwoman med svart bälte i pyssel. Jag ska göra julkort till vänner och familj, planera allt som ska bakas med start första advent, godis som ska göras och julklappar som ska fixas. Sen vill jag alltid gärna göra om hemma. På det viset är det väl tur att vi bor i en hyresrätt, annars skulle vi bo i ett byggkaos året runt.

Just nu sitter jag exempelvis och parallellsurfar på Panduros hemsida och glor på tvåltillbehör, googlar på polkagrisrecept, samt skriver ner godis och kakor som ska göras. Jag har nämligen fått för mig att göra en trevlig liten presentkorg till mina svärföräldrar. Och jag köper inget, jag gör själv. Ljus, tvål, godis, knäckebröd och någon trevlig sylt ska det bli. Till makens förfäran. Inte för att han tycker att jag är dålig på det jag gör, snarare tvärtom, men jag vill så mycket. För mycket ibland

Han får påminna mig ibland om att ta ett kliv tillbaka, andas och erkänna att det funkar faktiskt jättebra att köpa färdiga knäckebröd. Men det är inte lika roligt. Det är just därför jag sitter och planerar detta när han sover. Planerar och dreglar över alla mina skisser.

Det kommer bli en underbar höst!

måndag 22 oktober 2012

Inredning och sånt där

Det tog oss tre kvällar innan vi fick ihop tv-bänken. Dessutom utan att jag ringde syrran och grinade. Men okej, helt smärtfritt var det inte. Jag kanske grinade lite inne på toaletten, maken höll väl på att kasta en skruvmejsel i väggen och ja, det blev väl en middag ute igen. Nu står den dock så fint så fint i vardagsrummet och väntar på det sista finliret. Tänkte visa några bilder men det tar vi när allt är i ordning. Om ett halvår eller så.

Näst på schemat är att knopparna ska bytas ut mot några roligare. Jag hittade dessa, maken gick med på knoppvalet under vilda protester. Hans val föll på dessa från början. Ni förstår kanske varför han inte får fria tyglar när det gäller inredning?

När vi ändå är inne på knoppar så hittade jag ett annat par som jag vill ha på vår klassiska IKEA-byrå som står i hallen. Den är skittrist för att uttrycka mig milt. Men är man i akut behov utav förvaring och det bara fanns en möbel vi kunde enas om så är det inte mycket att orda om. Den här byrån ska dock tapetseras, jag tänker mig något i stil med den här. Eller något helt annat.

Fast först ska vi göra i ordning i sovrummet. Detta evighetsprojekt. Lika bra att det får ta tid så det blir bra, eller hur?

Det finns ingen Gud, det är allt jag säger

Idag är det fyra veckor sedan jag blev däckad utav förkylningen från helvetet. Fyra veckor. Under dessa veckor har skiten gett mig näsblod var och varannan dag, satt sig i halsen samt mina luftrör. Jag kan knappt svälja eller prata utan att antingen tappa rösten eller hosta som en galning. Fräscht värre.

Vet ni vad det roliga är? Det är ett virus. Man får inga mediciner mot virus Hostdämpande är det enda jag kan få ta. I tablettform, annars får jag inte in det på jobbet. En medicin som har typ noll effekt på mig. Det känns verkligen jätteroligt.

Hade det funnits en Gud så finns det inte en chans i helvetet att hen skulle låta mig genomgå detta. Jag är sämst på att vara sjuk. Jag blir gnällig som en tre-åring, vill göra allt men orkar inget och sen blir jag sur, verkligen skitsur. Jag pratar inte, jag fräser.

Någon spådde mig en gång i handen och sa att jag en gång kommer drabbas utav en stor kris. Jag tror att det här är den krisen människan menade. Det är allt jag säger.

söndag 21 oktober 2012

Hur känns det nu då?

Snart är det tre månader sen jag gick från fröken till fru. 90 sekunder tog det. Och det var den långa versionen vi valde. Precis som vi ville ha det.

Första tiden efter vi gift oss, och fortfarande, frågade folk oss hur det känns att vara gift. Hur det känns? Tja, det finns fortfarande dammråttor att dammsuga upp, fönster som borde tvättas, mat som ska lagas och ett hem som ska göras om. Vi blir fortfarande galna på varandra, precis lika mycket och över samma saker som vi blev innan den fjärde augusti.

Det är så det känns. Varken mer eller mindre.

torsdag 18 oktober 2012

Lika bra att köra hårt va?

I år har jag fått för mig att göra en riktigt typisk Thanksgiving-middag! Tyvärr kommer jag inte kunna göra middagen den fjärde torsdagen i november men runt där blir det. Mest för att få ha en ursäkt till att laga mat en hel dag och sen bara pyssla om människor som står mig nära.

Men nu till problemet, jag har inte superkoll på vad som bör vara med. Kalkon med stuffing fattar jag givetvis är ett måste. Och sötpotatis, men i vilken form? Mos, gratäng, kokta? Pumpapaj? Vilka grönsaker? Någon mer sås än tranbärssås? Brukar bröd vara med och vilket i så fall?

Ge mig lite hjälp nu!

onsdag 17 oktober 2012

Petra, ta ett jävligt djupt andetag!

Jag och maken håller på att montera ihop det vi fick med oss hem från vår sista runda på Ikea. Bokhyllorna överlämnade jag till maken. Helt och hållet och utan att skämmas minsta lilla. Jag pallade inte helt enkelt. Nu, efter ett bra tag, är det dags för tv-bänken.

Vi började igår, på kvällen. När vi hade fått ihop två lådor var vi ovänner. Eller ovänner och ovänner är väl att ta i men jag var väldigt sugen på att skänka maken till första bästa just då. Så kan vi säga. Det hela slutade med att vi skrek lite på varandra och åkte till Max för att äta. Tv-bänken? Nej, den monterade vi inte färdigt. Varför lägga allt på en kväll när man kan dra ut på det roliga liksom.

Idag har jag strategiskt gått runt delarna som ligger på golvet och låtsats att jag är en prima ballerina där jag skuttat runt för att inte skada mig. Och vi ska få ihop den ikväll, det ska vi. Utan att ringa syrran i panik och smågrina i luren.

Det här kommer gå jättebra.

tisdag 16 oktober 2012

Hämnden är ljuv!

Nästa sommar gifter sig en utav mina allra bästa vänner. Okej jag satt väl och lipade en stund av lycka när han berättade men en sak kan jag inte sluta tänka på, hans svensexa! Det kommer bli episkt!

Han kommer ångra att han ens berättade för mig om bröllopet. Det är allt jag säger.

söndag 14 oktober 2012

Något litet

Det bästa jag vet är när det blir natt. Då får jag ligga i sängen, jämte min make och känna honom nära.

torsdag 11 oktober 2012

Vad blir det för mat?

Ikväll fick jag för mig att långsamt bräsera lite älgkött i ugnen utifrån ett recept jag såg någonstans.

Använde mig av en stek på drygt ett kilo som jag la i min gjutjärnsgryta. Sen skalade jag och klyftade två gula lökar sim även dom fick åka i. Hade även i ett par lagerblad, kryddpepparkorn, enbär och en morot. Sen saltade och pepprade jag steken. Efter det hällde jag över 75 cl äppelmust och klickade över lite äkta smör.

Sen fick det åka in i ugnen, 125 grader, i drygt fyra timmar. När jag tog ut köttet stekte jag bara till ytan så det fick fin färg och sen drog jag isär det. Under tiden bakade jag några äpplen i ugnen, hela, eftersom jag var för lat för att klyfta och ha mig. Till det hela serverade jag ett mos på potatis och jordärtskockor. Smarrigt värre!

Och ja, bilden är dålig. Ni får tyvärr hålla till godo med en mobilbild.


Hur tänkte jag nu?

I somras köpte jag ett underbart citronträd att ha på balkongen. Sen växte trädet. Och växte. Jag tänkte inte på att vår balkong är som ett idealiskt växthus om somrarna. Trädet blev liksom...stort. Och därmed föll mina planer på vinterförvaringen. Det finns inte en chans i helvetet att trädet går in i varken vår bil eller mina föräldrars. Alternativet är att typ hyra en lastbil på tjugo kubik för att få plats med schabraket.

Därför står det nu vid balkongdörren och tar upp plats. Mest för att jag inte orkade rubba det längre än så. Om maken kan lyfta? Icke. Vi gjorde en deal när vi flyttade ihop, ska det komma in blommor i vår lägenhet är det jag som får ta hand om dom för han vägrar. Jag lovar att om jag ska iväg en vecka och lämna maken ensam hemma får jag leja blomvakt för att ha några blommor att komma hem till. Den nivån snackar vi.

Men åter till trädet. Hur ska jag göra? Fira ner det med rep från balkongen och ringa DHL?

onsdag 10 oktober 2012

Det är höst

Och jag planerar för julen!

Helt galet egentligen, att om knappt två månader är det jul. Jag kan knappt vänta ärligt talat. För första gången kan jag och maken ha en julgran! Blir visserligen en i plast, jag orkar inte dammsuga barr fram till midsommar. Jag har redan börjat skissa i huvudet hur jag vill ha granen, vilka färger på kulorna, vilken typ av glitter och sådant ni vet.

Idag började jag dessutom med julkorten. Stora scrapbooking-lådan togs fram och här sitter jag med klister på fingrarna och ett lyckligt leende. Sen att jag försöker vända bort huvudet så jag inte ser hur det ser ut i köket just nu behöver vi inte prata om.

Sen får vi ju inte glömma bakningen! Vad ska jag baka i år? Pepparkakor, lussebullar, mina chokladkakor, fudge, limekola och snickerskakor är givetvis ett måste, men lite nya inslag skadar ju aldrig! Har ni några förslag?


söndag 7 oktober 2012

Den unga Petras lidande

Jag och maken var på Ikea igår. Fy fan alltså. Varför måste vi båda vara sådär gamla och ha jobb, som vi är på dagtid, mitt i veckorna och därmed är förvisade till att åka till detta helghelvete, även kallat för Ikea på lördagar? Som sagt, det var jag och maken. Och Odd Molly-morsorna. Och alla deras ungar och uttråkade partners. Jag var dessutom hungrig. Ni hör ju, en kombination som är dömd att misslyckas.

Jag var inte glad, det var jag inte. Blev inte gladare utav att bokhyllorna vi sett ut var slut. Det kan hända att jag kanske grät lite av ilska där nere i tag själv-lagret. Jag är ju så fruktansvärt anal av mig så jag kan ju inte ha saker i udda antal eller som inte matchar varandra. Personalen bedyrade dock att möblerna vi sett ut i reserv passar perfekt ihop och att det inte är några nyansskillnader. Vi får väl se. Jag säger bara en sak, om den vita färgen skiljer sig åt så vet jag var du jobbar. Det är allt jag säger.

Vi hade dessutom lånat mina föräldrars stora Volvo för att få plats med allt. Vi ville inte upprepa historien från förra gången vi köpte bokhyllor och stuvade in allt i vår C30. Mamma, som jag ärvt min neurotiska sida ifrån, vankade nog av och an hemma i föräldrahemmet, livrädd för vilket skick vi skulle lämna tillbaka bilen i. Innan vi körde försökte jag lugna henne med att det finns i alla fall inga träd på parkeringen. Jag borde nog inte sagt det, hon blev likblek. Hon har liksom fortfarande inte kommit över att jag hittade vår bil i ett träd för några månader sen.

Men, allt gick bra, trots allt. Nu ska vi bara montera ihop allt också.

onsdag 3 oktober 2012

tisdag 2 oktober 2012

Jag icke förstå!

Maken tyckte igår att vi ska shoppa skor i veckan. Jag jublade och gjorde glädjedanser eftersom det innebär att mitt skoförbud (makens påhitt, något om att vi inte har plats yadayada) är hävt!

När jag dansade omkring snappade jag upp ett par ord här och där. Löparskor...ergonomiska...jobbskor... Say what?! Jag trodde att vi skulle shoppa skor? Icke. Maken tyckte att vi ska vara förnuftiga (hans ord, inte mitt) och la till att jag faktiskt behöver nya skor till jobbet. Må så vara men hur roligt är det att köpa gympadojor?

Ibland förstår jag mig inte på honom.

Och så gick en helg från mitt liv

Och må den aldrig komma åter.

Eftersom jag numer har ett någorlunda normal schema (läs: slutat jobba natt, efter åtta månader) och inte hinner laga mat i samma utsträckning samt har en man som inte kan laga mat har det kört ihop sig lite. Med betoning på lite. Vi löste det hela genom att börja med matkasse varannan vecka. Första kassen kom igår och jag känner redan på mig att det kommer bli en räddare i nöden. Utförliga recept och mer eller mindre allt kommer med förutom vissa kryddor. Perfekt för min make med andra ord. Han blev rätt blek om nosen när jag berättade att nu måste han lära sig laga mat. Kommer jag hem vid halv tio på kvällen vägrar jag ställa mig vid spisen och laga något för att vi ska ha matlådor.

Jag håller även på att vänja mig vid mitt nya hår. Skulle bara toppa och eventuellt klippa lite lugg i fredags. När jag satt där hos frisören kände jag bara att nej, nu ska skiten bort! Nästan fyra decimeter försvann och håret är jättekort! Kände mig skitful och ville nästan lipa när jag kom hem men nu, nu känns det riktigt bra! Förutom när det är nyfönat och ostajlat, då ser jag ut som om jag spelade med Beatles. Och bild kommer.