tisdag 21 maj 2013

Inte den vassaste kniven i lådan

Maken och jag kollade finalen i hockey-VM härom kvällen. Jag är inte speciellt intresserad utav hockey mer än att det kan väl vara trevligt var tionde år eller så. När Schweiz målvakt visas i bild berättar maken att samma målis stod för Växjö Lakers tidigare.

Jag: Åh, jag visste inte att Sverige spelade i röda kläder! Är det för att Schweiz spelar i gult?

Maken: *efter en lång tystnad* Det gör dom inte heller... Berätta inte det här för någon Cookie, någonsin.

söndag 19 maj 2013

Dagarna.

Jag har sniffat bebis. Frivilligt. Det går att hitta hemgjord rabarbersaft i vårt kylskåp. Vi har druckit sju kannor med isté. Hemgjort såklart, vi är inga barbarer. En kväll åt vi hamburgare och jag sniffade på mina gurkplantor. Skördas i juli augusti stod det påfröpåsen. Jag gick sextiofem dagar över tiden och vi svettades rätt bra båda två. Plötsligt en lördag fanns det porslin signerat Stig Lindberg i min ägo. Jag bokade in en kompisdejt och planerade svensexa. På min lista över saker jag vill göra stod Moskva Pride. Maken sa att han inte vill ha hem mig i en kista. Om jag någonsin kommer hem igen. Jag kommer aldrig se det roliga i Anders Lundin. Converse med röda blommor på hittade hem. Jag sökte ett nytt jobb. För att jag kan. En kväll skällde jag på en bekant som kallade tvillingarna Sedin för systrarna. Vi ska prata mer om det, ni och jag. Sen kom en söndag och jag var ledig måndagen också. Dubbelsöndag i sin finaste form. 

onsdag 8 maj 2013

Om soliga dilemman

Just nu tampas jag med vad som kan vara världens största i-landsproblem. När maken fyllde år förra året och var nyinflyttade fick vi ett fint (och dyrt) möblemang i teak till balkongen. Ett otroligt fint möblemang som vi har nyttjat väl under sommaren som gick och som även agerat extra-bord inomhus när klanen kommer på besök. Men, jag vill inte ha det. Jag vill ha en soffa, en hörnsoffa, och ett bord, några mattor och givetvis mina växter. Det känns som att det enda som finns på vår balkong är ett enda jättestort möblemang, och då har vi ingen liten balkong.

Jag tror inte ni förstår vilket dåligt samvete jag har över att jag vill ha något annat, speciellt när det gäller en så pass fin present. Den funkar inte in i bilden jag har av vår balkong, helheten ni vet, det ser inte perfekt ut.

Och det är just det, att det inte ser perfekt ut, som ger mig en smula ångest för att vara ärlig. Det får mig att börja fundera över hur jag matas varje dag med hur allt ska se ut och hur jag pressar mig själv för att nå ett resultat jag kanske aldrig kommer att uppnå. Jag har skrivit om det innan, att jag har ett duktig flicka-syndrom, det måste vara perfekt, annars mår jag dåligt, på riktigt.

Är det så att jag, på riktigt, inte gillar möblemanget eller försöker jag uppnå ett omöjligt ideal?

torsdag 2 maj 2013

Sköna maj, gröna maj!

Maj har kommit med sol, äntligen. Jag njuter av en ledig vecka och försöker lägga all stress bakom mig, åtminstone för ett par dagar till. Det går inte riktigt att beskriva lugnet i själen jag fått senaste tiden, sen solen kom igen.


 Jag har legat på alla fyra i mina föräldrars trädgård, kikat under löv och granris, på jakt efter blommor som säger att nu, nu Kakan är våren här! Pappa visade mig blåsipporna och jag jublade av glädje.


Det är något speciellt med blommor, jag vill omge mig med blommor och grönt så fort jag får tillfälle när våren kommer. Just nu på vår balkong har rädisorna kommit upp, citronträdet blommar om och när sina frukter, gurkplantorna har börjat kika upp genom jorden och salladen vinkar försynt från sin lilla låda.


 På landet vid en gärdsgård, mitt i solen sträckte sig vitsipporna mot solen, nästan lika mycket som jag gjorde.

Jag och brorsbarnen gick på upptäcktsfärd, tittade på blommor, konstgjorda ankor med något konstigt på ryggen och spanade på humlor. Sen drack vi jordgubbssaft.


 Min älskade, min hjälte, sprang sitt allra första lopp och höll på att spy efteråt. Men det gör inget, han är fortfarande min hjälte som gång på gång visar hur stark han är.


Svärföräldrarna kom på besök och givetvis måste slottet besökas. Vi visade var vi vigdes och svärfar försvann.

Jag hittade en fontän och var lycklig. Hösten gjorde sina försök att dröja sig kvar men nej nej, våren städar ut.


Vad vore maj utan en fika på mormor och morfars altan? Det är inte vår på riktigt innan första altanfikan är gjord, så enkelt är det.