Då var det dags

2008. Vilket år det var. Privat åkte jag en bergochdalbana utan dess like där jag skrek utav skräck, mådde illa i svängarna och skrattade högt åt pirret i magen.

Festens månad var januari. Jag och sunkhaket Carmen blev kompisar där alltför många tequila slank ner. Mr S hade tågat ut ur mitt liv. Eller, vi försökte intala oss det. Vilket inte alltid gick så bra.

I februari skaffade jag mig ett extrajobb. Som barnflicka. Det var dömt att misslyckas men jag höll ändå ut ända till maj. Jag gick med i festkommittén för att försöka få lite ordning på det icke befintliga festandet på skolan.

Jag åkte tåg till Linköping i mars för att delta på RFSL Ungdoms kongress. Vilken tågresa det var! Enda lediga platsen var utanför toaletten som visade sig vara en perfekt isbrytare. Resten av resan var fylld med glädje. Under kongressen kom vi på andra sätt att äta grädde än från tallriken. Mars var även månaden när M kom in i mitt liv med stormsteg och snurrade mig runt, runt, tills jag blev alldeles yr. Jag hade även bott i Stockholm i åtta månader och hade min första inflyttningsfest där jello shotsen och vaniljsåsen flödade.

I april hade jag inget socialt liv då mitt liv stavades skola. Jag läste bla "Karriärsutveckling för blivande akademiker" varje onsdagskväll vilket innebar Dave-fika och gruppen Dave's angels bildades.

Med maj kom solen och så även Södertörns campusfestival. Jag gjorde reklam för festkommittén, insåg att kampsport och klänningar inte går hand i hand samt serverade alkohol långt in på morgonen. I maj gick jag även på hårdrockskonsert, In Flames spelade på grönan och min lover, Anders vokalisten, öppnade med min favoritlåt. Det var ett tecken på att vi hör ihop för evigt. Jag och Nykteristfinnen bestämde oss även för att ha en lugn kväll på Söder. Det slutade med tequilarece på Kelly's med bartendern från Carmen. Halv sju nästa morgon sladdade jag in hos Nykteristfinnen där jag yrkade på att jag inte var full. Det var hennes lägenhet som snyrrade. Sen tog jag och tequila ett paus från varandra. Karusellen med M fortsatte.

Jag packade mina väskor i juni för att flyga ner till Småland där jag skulle jobba i två månader. Hemma hos mina föräldrar utvecklade jag snabbt en allergi mot gästrummet och klämde ner mig i en för kort säng. Jag njöt av att tassa ut på morgonen, barfota i gräset och äta jordgubbar direkt från landet.

Arvikafestivalen i juli skedde utan mig. Jag fick en ny lägenhet, som inte låg i skogen, och var tvungen att flytta istället för att återuppleva 2007's festivalbravader. Jag hade överlevt en månad i Småland.

Jag kände otrolig glädje i augusti när jag skulle flyga hem. Den glädjen grusades rätt snabbt när jag fick akuta magsmärtor av okänt ursprung och blev fullpumpad med medicin. Paniken över att kanske inte kunna åka hem som planerat fick mig att gråta så pass att läkaren gick med på att skriva ut mig. Alla turer med M lugnade ner sig och efter att ha träffat D undrade jag vad fan jag hade tänkt det sista halvåret. Jag firade ett år i Stockholm och blev vegetarian på allvar efter sommarens flintasteksfrossande.

I september fyllde jag 21 och firade det med en ny tatuering. Jag och Linus för-firade min födelsedag, dagen innan den stora dagen, genom att dansa oss svettiga på Club G och dricka för många öl. Min födelsedag/"grattis Stockholm, Petra har bott här i nästan 13 månader"/inflyttningsfest var en av dom bästa födelsedagar jag har haft. Jag blev även brunett igen.

Jag bestämde mig för att bli stödperson hos Brottsofferjouren i oktober. Utav en ren slump sprang jag på Greken som jag träffat en gång genom Nykterfistfinnen, vi höll ihop under hela utbildningen. Jag blev även antagen som skolinformatör hos RFSL.

I november upphörde nästan mitt sociala liv helt då skolan tog över men jag hann ändå med ett högt antal dejter. Jag började även ett nytt jobb som växeltelefonist.

December kom med allt vad det innebar. Julklappar och allmän stress. Julen för mig innebar att stanna i Stockholm med Nykteristfinnen och önska god jul till familjen genom telefonen. Dagarna innan nyår åkte jag ner till Småland, vilket visade sig bli en väldigt turbulent avslutning på år 2008.

Jag kommer göra 2009 till mitt år.