Jag och kusin M fick en briljant idé tidigare idag. Vi ska börja gå med stavar! Totala rookies som vi är fick mamma agera instruktör. Kaxiga var vi, både jag och kusinen. Jag tänkte att att promenera lite kommer vara skitlätt för mig som sprang regelbundet. Jo tjena.
Efter en halv kilometer fick jag och M kramp i armarna. Sen fick vi håll. Efter ytterligare några hundra meter fick vi kramp i vaderna. När vi kom fram till pauspunkten svettades vi som två grisar. Mamma hade väntat på oss i flera minuter.
Det var rätt knäckande. Min 60-åriga morsa fixar en promenad med två pinnjävlar bättre än vad jag gör.
Innan sommaren är slut är det jag som kör förbi henne. Så enkelt är det.
5 kommentarer:
Men då gjorde ni nog rätt iaf. Vet inte hur ofta jag ser folk med korta stavar som dom halvsläpar. Stor mening då liksom.
H - Ja, enligt instruktören (mamma) gjorde vi helt rätt, gick en runda idag också, lite längre och det känns redan en viss skillnad. Har fått lite armmuskler och gör inte så ont i ryggen heller. Har en tendens till att säcka ihop lite men med stavarna så tvingas jag att gå rak i ryggen och titta rak fram. Tittar jag ner så kommer jag i otakt...
hahahaha, hårda bud! Mammor..dom kan vara läskigt tränade trots sitt "mamma-hull"
Huskatt - Haha ja, hon förvånade mig rejält, hon pinnade på ordentligt.
Hahahaha, det lätt att bli kaxig innan man gör något ;)
Skicka en kommentar