När jag föddes var mina syskon på väg ut ur boet. Så gamla är dom. Syskonen, syster K, broder J och syster A, alltså. När jag var liten var dom mest människor som kom på besök, som jag var hos ibland och som hade jobbiga ungar.
Ibland var jag lite avundsjuk på mina syskon. Dom växte upp tillsammans och har massa roliga minnen ihop. Å andra sidan slapp jag alla syskongräl.
Ofta får vi fyra höra att vi kan inte vara syskon. Vi är så olika allihop. Olika hårfärg, ögonfärg, näsor och hela köret. Det är först på senare år som jag fått höra att jag och Syster K är väldigt lika. Speciellt när vi ler. Något vi däremot har gemensamt är vår dåliga humor. Ingen går säker för oss när vi sätter igång.
Vissa dagar saknar jag mina systrar något fruktansvärt. Då vill jag sätta mig på första bästa tåg som går till Växjö. Mina fina älskade systrar.
2 kommentarer:
Vad roligt att läsa alla såna där, mina syskon, mina föräldrar, mina kärlekar, osv:)
Det skiljer 5 o 9 år mellan mina systrar o mig o jag tror det är därför vi aldrig bråkat så värst mycket. Kommer knappt ihåg nåt tillfälle faktiskt. Nu ser jag dem som mina bästa vänner.
Skicka en kommentar