Day 08 – A moment

Jag vet faktiskt inte. Det här med stunder och ögonblick alltså. Jag har för dåligt minne. Eller snarare, jag minns sällan stora saker, jag minns sådana där struntsaker istället. Fast på ett sätt så blir ju småsakerna det stora hela. Om man ska vara lite filosofisk.

Som dom röda gardinerna den där killen hade i sitt rum så det såg ut som en holländsk bordell när solen sken. Eller när jag rymde hemifrån på min trehjuling, trillade på grusvägen och var skitsur för att ingen fattade att jag var borta. Jag minns att vi hade en snögubbe i frysen på mitt dagis. Och alla trodde jag var en pojke för jag hade så kortklippt hår. Jag har fortfarande inte förlåtit mamma för det. Något jag aldrig kommer glömma är mammas blick på min student när hon insåg att jag var askalas men hur jag försökte sköta mig inför mormor och morfar. Det var stolthet i den blicken. Vill jag minnas. Jag minns också hur jävla glad jag var över att äntligen ta studenten. Att livet skulle börja och jag skulle utbilda mig till journalist. Sen insåg jag att fan inte alls ville bli journalist och fick en liten identitetskris. Men den där sommaren kommer jag aldrig glömma. Den fylldes av fransmän, festivaler, sugmärken, flickor och Ecologica. Sen skulle jag bli mäklare. Fast blev statsvetare - ish istället. Tänk vad ett litet klick i en webansökan kan göra. Den där sommaren träffade jag Mr. S första gången. På krogen av alla ställen. Nummer utbyttes vid bardisken. En onsdag i augusti hade vi vår första dejt. Romantisk stund i Slussen. Vill du eh...följa med mig hem och titta på tv? sa han halv två på natten. Två veckor senare hade jag mer eller mindre flyttat in hos honom. Som jag hatade den där bonaden han hade på väggen. Till sist började vi nästan hata varandra och jag blottade mig för några byggarbetare. Jag gjorde det inte med mening, det minns jag.