Jag vaknade av att H stod och skramlade i köket. Jag sniffade mig till att han gjorde scones och omelett. Ville inte ge mig till känna att jag var vaken. Det var en sådan morgon när ni vet, täcket kändes extra gosigt, kuddarna ovanligt uppfluffade och sängen lagom varm. Jag ville inte riskera att han såg mig och fick mig att gå upp. I smyg låg jag och läste Medicinen av Hans Koppel. Ett öga då och då mot köksvrån. Fnitter när han upptäckte mig och kastade sig raklång på sängen. Småprat innan han kom ihåg omeletten på spisen.
Frukost i sängen, diskussioner kring artiklar i DN och Disneydags på i bakgrunden.
Om ett par timma är det promenad kring Djurgården som väntar, när H är klar på kontoret. Jag ska ägna mig åt den otroligt roliga sysslan, vika tvätt.
7 kommentarer:
Härlig morgon :)
Var det inte du som var sur på alla romantiska komedier nyss? Ditt liv är ju som en sån ;) Nej, jag är inte alls avundsjuk...
Huskatt - Kunde varit värre =)
H - Haha är det ju inte! Jag är realist, jag och H kommer inte bli mer än vad vi är nu =)
Okej, först kastar jag anklagande blickar på sambon för att inte han lagar scones och omelett till frukost. Sen börjar jag tänka. Orkar du äta både scones OCH omelett till frukost? Själv glufsar jag i mig en skål yoghurt och utstöter halvkvävda morrningar åt sambon om han kommer för nära.
Varför då? Han låter ju kanonbra.
H - Han är kanonbra på alla sätt och vis men vi känner båda att vi inte riktigt känner den där speciella gnistan mellan oss.
Malin - Gud nej, skulle inte orka röra mig om jag åt både och, sconsen var till mig (H tog en) och omeletten till honom =)
Skicka en kommentar