Det känns som det.
Julklappen från Brottsofferjouren var en stor och jättefin handduk från Lord Nelson. Jag älskar deras handdukar.
Problemet, i mitt huvud, är för att det bara var en handduk. Handdukar i udda antal sysslar jag inte med. Jag mår lite dåligt, på riktigt, när mina handdukar inte har en matchande partner. En gång glömde jag en handduk hemma hos R som jag inte fick tillbaka på ett par månader. Den våndan alltså. Jag kunde inte använda den matchande handduken. Det gick bara inte.
Nästa veckas uppdrag blir att ge mig på jakt efter en likadan handduk. Så jag får sinnesro.
6 kommentarer:
Ursäkta, men vem f-n ger bort EN handduk?! (retorisk fråga). Det är precis lika värdelöst som att ge bort EN mugg. Jag hatar de presenterna! EN mugg och så en påse äckligt vaniljkaffe till. Man ba': Tack! och så tar man inte av cellofanen så man smidigt ska kunna ge bort det till någon annan.
Jag har fem lattemuggar, som jag vann i nån jävla säljtävling på ett fd jobb. Fem liksom? Helt odugligt. Jämna tal is the shit.
När jag höjer/sänker volymen på TV:n så måste det stanna på ett jämt tal. Annars får jag spunk.
Jag har även fem pintglas. Men det beror på att jag skålade för hårt en gång. :P
Skrållan - Vaniljkafe? Vem fan dricker vaniljkaffe?
Heffler - Eller hur! Varför är det så svårt att förstå? Jämna tal är det enda rätta!
jag är inte så mycket för handukar så du kan säkert få min! ska hämta den innan jul tror jag! :-) då har du 2!
Greken - Om du får den röda, lätt!
hahahaha, pedant? Anala talanger..hm..Petra?
Skicka en kommentar