Helgen som gick - jag tror jag är kär i dig

Efter att jag vaknade till liv igår susade jag till RFSL-huset för att dona inför måndagens manifestation, (Internationella dagen mot homofobi, kl 18 på Sergels torg, kom dit och visa ditt stöd!) Jag och kopiatorn gick några ronder innan jag gjorde min vice samt ledamot sällskap i solen uppe på taket där banderollmålningen pågick. Sol och sol förresten, jag satt i skuggan och pekade. Jag är ordförande, det är sådant man gör då.

När mitt jobb var klart där (läs: delar ur min fina styrelse hade målat klart) åkte jag hem till R. Picknick i solen stod på schemat. Efter några felkörningar på jakt efter en bra plats hittade vi den. Fina klippor precis vid vattnet, enskilt. Där satt vi i timmar, löste korsord och matade änder med pasta. Det var tom så att jag vågade mata en and ur handen trots att jag tyckte att han tittade lite ondskefullt på mig. Det var jättekul! Tills en svan kom och väste. Jag blev livrädd.

När solen gått ner åkte vi hem och bakade äpple - och kanelbullar. Förbaskat gott måste jag säga. Vi försökte även oss på att se Apan. Jag fattade ingenting. Vilket inte gjorde mig så mycket, jag hade det bra där jag låg i R's famn och pillade i hans hår på bröstet. Som jag har saknat det. Allt det där jobbiga som vi gått igenom sista tiden kändes borta på något sätt. Känslan som kom över mig går inte riktigt att förklara men allt bara kändes så tryggt och självklart att ligga där.

Idag gjorde vi inte många knop. Vi låg mest i sängen, läste och sa "men vi kan inte ligga här hela dagen, vi måste ut!" tills vi faktiskt hade legat hela dagen i sängen. R satte igång en dokumentär, om hur man råder bot på sina sömnproblem. Jag somnade tio minuter in i dokumentären.

Nu blir det sova för mig innan jag gäspar käken ur led.