Jag samtalade med en gammal man på väg hem från jobbet. Han satt på sin rullator. Jag på den kalla träbänken i busskuren. Vi pratade om vädret, om att det kanske ska bli varmt i helgen. Dom sa så på nyheterna i morse. Men man vet ju hur pålitliga dom där är sa vi och nickade mot varandra. Vi avhandlade livets väsentligheter, som det höga bensinpriset. Preem tar minsann 14.14 kr men Runes, dom tar bara 14.06. Nya nickningar och undran kring vart världen egentligen är på väg. Sen kom vår buss och jag kände mig lite sådär varm i hjärtat.
Promenad i snålblåsten med Snuffse. Hunden som alltid tar ett par travsteg när jag säger nu går vi hem! Samma hund som kaxar sig mot kungspudeln längre ner på gatan. Tänder visades och båda ville visa vem som är mest man. Det tyckte varken jag eller pudelns matte och gick åt varsitt håll.
Mött av ett fint litet meddelande när jag kom hem. Fika utlovades snart med en flicka som fortfarande får mitt hjärta att hoppa över ett slag ibland.
Packa Petras kappsäck. Kvällsmys med efterlängtade Systeryster A står på schemat. I morgon myslunch vi två och underbara Systeryster K. Vackra systrar.
Fuldans till mannen som vinner mig lite mer för varje gång. Litet löfte om hotellhelg tillsammans med en underbaring.
Det känns som att livet har kommit på rätt köl igen.
4 kommentarer:
Höhö, är det fikan med mig du syftar på, eller? ;-)
Skina ni upp systrarna Graaf, menade jag säga!;)
Låter som härliga tider hörru! :-)
Heja! Så kul att höra!:)
Skicka en kommentar