Det är det här som kallas för mardröm va?

Jag tror att mellanakten i lördagens melodifestival har förstört mig en smula. Eller, jag brukar bli lite förstörd efter att ha sett uppträdanden där Christer Sjögren medverkar. Och då menar jag inte förstörd som att det rinner till. Snarare tvärtom.

Inatt drömde jag om honom. Han stod i en bur och dansade. Inte som det där fesljumna viset han körde i lördags utan här gick han all in. Höftjuck och hela baletten. Tillsammans med Fisken. Ni vet, han som var med och uppfann hjulet.

Där stod dom båda, i den där buren, lättklädda och ålade sig. Dom kastade sina slipsar, gned sig mot allt som kunde gnidas mot i buren ovanför golvet. På dansgolvet stod jag i ett hav av skrikande pensionärer. Jag vet dock inte om dom skrek av upphetsning eller i ren panik. Det låter så lika tycker jag.

Jag mådde hemskt när jag vaknade. Tände en lampa, la mig i fosterställning och upprepade det var bara en dröm, det var bara en dröm om och om igen.