Jag har läst en bok igen

Efter ca fyra timmars sömn inatt tyckte jag det var en bra idé att läsa klart Ligg hos mig av Joanna Briscoe. Det var en jävligt dum idé.

Boken handlar om Leila och Richard, ett par i London som väntar sitt första barn tillsammans. Samma dag, kvällen innan julafton, som barnet blir till träder den gråa musen Sylvie in i bilden. Hon lyckas nästla sig mellan Richard och Leila och blir tillsammans med båda två utan att den andre misstänker något.

Jag är så jävla besviken. The Guardian skrev att det här är ingen bok man lägger ifrån sig och att den kryper in under skinnet. Ursäkta, men du som recenserade boken, var du full eller är du bara helt jävla inkompetent? Joanna fullkomligt slaktar ämnet, som är väldigt intressant och som man kan göra så himla mycket med men i boken är det bara platt. Det känns förutsägbart och jag kunde gissa väldigt snabbt vem Sylvie egentligen är, vem MacDara (Richards bästa vän) vill knulla och vem den mystiske personen som mailar är.

Författaren hade verkligen alla verktyg för att kunna skriva en kanonbok och den här skiten blev resultatet. Vad fan hände? Språket är lamt och det känns mer som att Joanna vill skriva djupt, mystiskt och fängslande. Ändå blandar hon det med ett bitvis käckt skrivande på bästa chick-litspråk. Det slutar bara med något slags halvdjupt skrivande som någon fake-emoperson skulle kunna åstadkomma. Joanna, Joanna, varför gör du så här?

Gör om, gör rätt säger jag bara.