I Stockholm innebär det totalt kaos. Inget undantag.
Jag hade en smula panik igår. Jag var inbokad på en skola som det tar ca en timme att åka till när allt flyter på. Igår tog det nästan tre timmar. Det började finfint att jag satt fast på pendeln i nästan en timme. Sen blev jag fast i Årstaberg av alla jävla ställen eftersom vi blev hänvisade till tvärbanan som skulle ta oss till tunnelbanan. Jo tjena. Där stod jag i fyrtio jävla minuter, minst, och frös häcken av mig. Ingen tvärbanetåg i sikte. Chansade vilt och lyckades parera att pendeln gick så jag iaf kom till en tunnelbana.
Nästa panikmoment var hur jag och mina kollegor skulle ta oss till skolan eftersom det inte gick en enda buss i hela Stockholms län. Men ibland mina vänner springer man på underbart fina människor. Efter att vi pratat med läraren som skulle ha hand om oss skickade hon ut sin man. Som vi lyckades tappa bort. Den paniken alltså. Ena stunden gick han jämte oss. I nästa stund var han uppslukad. Allt löste sig som tur var och vi kom fram till skolan.
Hem kom vi också tack vare samma underbara man. Ibland blir jag bara så glad i hjärtat av främlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar