Jag hatar inte mig själv längre

Däremot hatar jag min PT. Fy fan vad han körde med mig idag. Och han var så trevlig. Hela tiden log han och berömde mig. En till Petra! Braaa!

Han fick mig att slå på sandsäcken idag också. Tänk på något eller någon som gör dig arg Petra, lägg kraft bakom slagen och sparkarna! Det var inte så jävla svårt att tänka på någon som gjorde mig arg. Såg min PT, Den leende Smålänningen framför mig. Slag, slag, spark, spark och så sparka Petra! En spark till och så slag, slag! Ja, jävlar vad stryk han fick. I mitt huvud alltså. Egentligen är jag lite hemligt kär i honom. Älskar att han får mig att pusha min gräns ett snäpp till när jag egentligen är redo för att ge upp och vill kräkas bakom crosstrainern.

Jag har så ont i mina ben och armar just nu. Chefen skrattade så han vek sig dubbelt när han såg mitt försök till att springa i trapporna på jobbet. Han tyckte jag såg ut som en stelopererad älg på klackar.