onsdag 9 december 2009

Dör jag nu dör jag jävligt lycklig

Jag har träffat Martin Stenmark! Jag och Linus stod som två överkåta dreglande hjortar på Drottninggatan när det gick upp för oss vad det var för underbar varelse som stod framför oss.

Och jag är så jävla förbannad på mig själv för att jag inte sköt mina fantasier åt sidan en stund för att be om en bild. Det hade slagit Youporn med hästlängder under mina ensamma nätter.

7 kommentarer:

fisken sa...

Det finns ju en anledning till att han kallas "det vandrande glidmedlet". :-)

Anonühm sa...

Hjortar?!? Nog för att du har ben som Bambi... ;)

Therese sa...

Men han som är så kletig? Hans unge gick på nåt dagis som var i samma hus som Huset, så jag har sprungit på honom där flera gånger. Men ja, inte min typ. Alls.

Anna sa...

Åhh, fint!:)

H sa...

Funderar allvarligt på om det är en välsignelse eller förbannelse att gilla folk av båda könen men jag kommer inte fram till nåt...mycket att välja mellan men jag vet ju hur velig jag skulle vara om jag hade för mycket val...;)

Jo tjena sa...

Fisken - Ja, det är inte konstigt alls, herrejisses säger jag bara.

Anonuhm - Du menar att mina ben är ostyrliga och går lite hursomhelst? ;)

Therese - Kletig? Vaddå kletig?! Han är snygg som fan. Så det så.

Anna - Ett hallelujamoment =)

H - Haha ibland är det en förbannelse, ögonen går i kors så att jag blir yr ;) Praktiskt dock i omklädningsrummet på gymmet ;)

Anonühm sa...

Haha! Jag har fröet till en slagfärdig retur men för allas trevnad så väljer jag att inte låta det gro & växa.