Igår höll jag på att trilla omkull på pendeltågsplattformen. Världens underbaraste skapelse uppenbarade sig framför mig. Gud, dessa ben, denna rumpa... Det bästa av allt var att hon inte verkade vara medveten om hur tilldragande hon är.
Jag fick knyta näven hårt i jackfickan för att inte springa fram till henne likt en kåt pittbullterrier. När jag hoppade på tåget stod hon kvar på perrongen. Och tur var väl det.
Fan ta R om han måste jobba över ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar