Som det är i förhållande ibland. Det går upp och ner. Senaste tiden har det mest känts ner för min del. Slentrian kanske? Som att dunka huvudet mot en betongvägg. Då kommer den tvivlande känslan och pockar på uppmärksamhet. Är det här verkligen rätt? Hur mycket kan man kämpa innan man inte orkar mer? Om jag blir passiv, kommer R reagera? Ibland blir jag bara så trött. Trött, trött, trött. Vill inte mer. Orkar inte mer. Han gnäller, inget passar, jag känner mig inte uppskattad och slår dövörat till. Stänga ute, en liten stund till. Se läppar röra sig men inte orka lyssna. Tänka på annat. "Vad ska jag äta i morgon? Svampsoppa kanske? Mmm, det vore gott". Läppar som slutar röra sig, jag somnade visst. På det där oroliga viset som jag alltid sover när det inte känns bra. När kommer han fatta? Men, förstår ens jag? Ge, ge och ge men inte ta. Eller tar jag utan att se vad han faktiskt ger? På hans sätt. Det är två olika språk mellan oss. Och den där rädslan. Rädd för att öppna upp. Rädd för att se. Rädd för att förstå. Rädd för att prata om det där jobbiga. Om jag låtsas sova en stund, ha huvudet på hans arm, blunda en liten stund till, blir det bättre då? Nej. Vill jag? Orkar jag? Och han. Gnäll. Vi skriker på varandra över saker som står i tidningen. Ibland undrar jag om han hör.
Och så kommer vändningen. Ett paket på köksbordet. Anonyma skoälskares klubb står det på omslaget. Lappen inuti med alla fina ord. Alla tvivel borta, bara sådär. Det känns bra igen.
6 kommentarer:
Vad jag känner igen mig...Det värsta är att ju fler gånger det vänder sådär, ju mer lär man sig att inte ta upp saker när det är jobbigt.
Sådär är det. Fan sådär är det jämt! Tyvärr kan jag avslöja att det är skitsamma om man varit ihop i ett år eller i 10 år, det är samma tvivel som dyker upp med jämna mellanrum.
Antingen så kämpar man igenom dem eller så tar på sig löparskorna och springer för livet.
hahaha vet du, den här helgen var så jävla bra! skönt att få gnälla av sig i två dygn och sen komma hem till något som man trodde var typ slut men som fått ny glöd på något sätt. J hade städat överallt och köpt middag.... precis det som jag inte orkade hoppas på men ändå gjorde litegrann! nytändning på ett kick, hoppas den håller länge..
H - Ja, det är nackdelen, man på något sätt vänder bort huvudet från det dåliga när något bra kommer utan att ta itu med det.
Fisken - Helt klart! Men det får man ta med förhållanden, det är inte en dans på rosor hela tiden.
Greken - Men gud vad fint av honom! Du får berätta allt nästa gång vi ses!
Byt tidning.
Eller skaffa varsin.
Nä men ta å prata även om ni har olika språk, till slut lär ni er kanske uppemot 90% av den andres språk och det är bra :) Annars predikar jag 80/20-regeln, här som i allt annat, håll fast vid de 20 viktigaste % av förhållandet så går resterande 80% automatiskt med. Eller så var det egentligen betydelselösa detaljer när allt kom omkring.
Anonuhm - Det är egentligen mest betydelselösa detaljer som det här handlade om men ibland känns även sådana detaljer som världens sak, men sen när man får en liten present eller när något bara löser sig så fattar man hur korkat det egentligen var att gräla eller gnälla om den där lilla saken =)
Skicka en kommentar