Jag var på utbildning i helgen tillsammans med Greken och resten utav gänget i Brottsofferjouren. Motiverande samtalsteknik - MI var det som vi utbildades i. Och herrejävlar vilken utbildning det var! Föreläsarna var himla bra, lugna, metodiska och hade flera exempel. Gruppövningar var något som vi ägnade oss åt minst en gång i timmen.
Syftet med MI är att hjälpa någon att komma till ett beslut utan att säga "jag tycker att du ska göra så här!" utan istället tex säga "får jag komma med ett förslag? Hur skulle du känna om du istället gjorde så här?". Köra med öppna frågor helt enkelt så mycket som det går. Även att få personen att reflektera över hur livssituationen ser ut nu och hur den kan se ut med en förändring. Vad finns det för för - och nackdelar med hur det är nu och även vad om ses som hinder och positivt med en ändring? Jag satt där på stolen och tänkte på alla möjliga situationer som jag kan använda mig utav det här. Inte bara inom Brottsofferjouren där jag ringer upp människor som har sagt till polisen att dom vill ha kontakt med BOJ.
Jag insåg väldigt snabbt att alla verktyg som vi fick inte går att använda på alla personer, vilket inte är konstigt. Men det var en del i gruppen som inte hade samma inställning utan istället var snabba med att säga "nej men det där kan vi inte använda oss av!" om och om igen. Ett tag kändes det som att vissa personer sa emot föreläsarna bara för att. Jag blev sur rätt många gånger kan jag säga. Är det något jag är allergisk mot är det när folk sitter och pratar med varandra under föreläsningar. Vilket många gjorde under tiden. Det är respektlöst som fan. Precis som att sucka och stöna av trötthet när det var dags för grupparbeten. Och så säger pensionärer att det är vi unga som är negativa och oförskämda. Under utbildningen var det snarare tvärtom tyvärr.
Och åt gjorde vi nästan konstant. Kursgården vi var på är kända för sin matlagning. Stort utbud utav sallad, flera varmrätter att välja mellan på buffén. Och så massa fika. Jag kände mig som en rullande köttbulle när jag kom hem.
4 kommentarer:
Men suck att dom inte bara kan stanna hemma om dom inte är intresserade.
Det där med maten är lite ironiskt. När man är där äter man konstant så man ska vara alert o lära sig en massa. Sen åker man därifrån o hamnar i en djup mat-/ sockerkoma o kraschar.
H - Ja, så kände jag också. Kändes inte kul för en annan heller som ville vara där.
Haha ja men precis! Och sen är ju allt så gott så man måste smaka lite av allt. Sen är man inte hungrig när det är mat igen men då är det samma visa igen.
Intressant utbildning!
O det är ju som du säger "roligt" när man känner att man kan använda sej av kunskapen i så många andra situationer oxå.
Anna - Jag tror att du skulle gilla den!
Skicka en kommentar