Jaha, så sitter jag på tåget hem till Stockholm. Baklänges igen. Men jag är på väg hem så jag bryr mig inte så mycket om att värmen är sönder, att det sitter en grinig gubbe framför mig eller den där gnisslande dörren. Det stör mig heller inte direkt att jag har sträckt en bröstmuskel och att det gör ont som fan när jag gäspar.
Det bästa är att min vagn är barnfri, konduktören går runt och frågar oss om vi vill ha mer kaffe eller té och kommer med frukt ibland. Dessutom stannar tåget i Flemingsberg så jag slipper åka in till centralen för att sen åka tillbaka.
1 kommentar:
Hoppas bröstmuskeln blir som återställd!
Skicka en kommentar