torsdag 18 mars 2010

Petra, pensionären

Jag känner mig uppriktigt sagt som en pensionär. Jag totaldäckar vid elva, som senast, vaknar oftast pigg vid halv sju och tycker det är rätt skönt för jag får så mycket gjort. Herregud. För något år sen brukade jag trilla in halv sju på morgonen, somna med kläderna på och ett par timmar senare var jag redo för party eller föreläsning igen. Heelsen var på konstant och om jag hade lite ont i fötterna, vad gjorde det? Var bara att svepa en tequila till och så var det problemet ur världen.

Om jag ska gå ut och festa nu sneglar jag längtansfullt mot mina gympadojjor, för dom är så bekväma. Klackskorna står vackert uppradade eller ligger i sina kartonger och längtar efter att få se klubbens neonljus igen. Nu föredrar jag nästan att stanna hemma, dricka ett gott glas vin, äta några goda ostar och läsa lite. Herregud, man kan tro att jag är 52, inte 22.

Jag känner mig som en gammal tant när jag längtar efter den dagen jag får käpp. Bara för att kunna slå alla jävligt otrevliga ungdomar på smalbenen. Jag kommer gå bananas dagen jag får käpp. Och jag kommer njuta av varenda sekund.

Största tantvarningen, enligt mig själv, är att jag har börjat använda läppstift. Börjar man använda läppstift kan man inte bli mer tant tänkte jag för något år sen och kladdade på ett lager läppglans till för att känna mig ung igen.

Det är bara att inse, jag har blivit tant.

3 kommentarer:

Huskatt sa...

Nänä..STOPP! Läppglans..det är inte tant! Jag vägrar.
Ut å sup skallen av dig och var som folk ska vara när de är 22! Skäms å sitta hemma så där :D

Jo tjena sa...

Huskatt - Haha ja, du anar inte vad jag skäms! (Och jag menade att läppstift är tant, inte läppglans, kanske var lite otydlig)

Anna sa...

Haha. Välkommen t tantklubben!:P