torsdag 16 april 2009

Bestämmer valet av partner min sexualitet?

"Jaha, så du har gått och blivit hetero nu Petra?" sa min bekant nere i Tingsryd efter att hon hade luskat lite i bekantskapskretsarna. "Jag visste väl att det bara var en fas för du var ju tvungen att välja någon dag" fortsatte hon och jag kände hur ilskan började bubbla inom mig.

Nej, jag har inte gått och blivit hetero. Jag må syssla med heterosnusk men jag är fortfarande bisexuell. Sen förstår jag inte riktigt argumentet med att man som bisexuell måste välja en dag, antingen bli homo eller straight. Tro mig, det är ett påstående jag har hört ofantligt många gånger tidigare men kan fortfarande inte riktigt förstå det. Såklart att det finns människor som väljer att definiera sig som bisexuella som inte riktigt vet hur dom vill definiera sig men så är det inte i mitt fall. Jag var 13 när jag insåg att jag är bi och har alltid varit väldigt säker i min sexualitet. Bara för att jag är tillsammans med en man betyder det inte att jag automatiskt slutar attraheras av tjejer. Men det betyder inte helle att jag känner behovet av att ha sex eller en relation med en tjej utöver mitt förhållande med R.

När någon får för sig att jag har blivit heterosexuell brukar jag alltid säga att jag gör en skillnad på att vara hetero och att leva heterosexuellt. Det hänger ihop med det jag skrev ovan, jag lever med en man men jag har inte slutat dras till tjejer för det. För en del människor kan detta vara så otroligt svårt att förstå.

På något sätt känns det som att många vill placera in mig i ett specifikt fack som jag inte passar in i egentligen. Jag står med en fot i varje läger, som någon sa en gång, och detta kan vara förvirrande. Det finns en förväntning på mig att jag måste välja sida för att kunna passa in i ett bestämt fack. Och det kan vara jävligt jobbigt kan jag meddela.

För så här är det, jag låter inte någon annan än mig själv sätta en stämpel på vilken sexualitet jag har utefter vilket kön min partner definierar sig att ha. Så enkelt är det.

6 kommentarer:

Daniel sa...

Att folk ännu orkar sätta folk i fack?

Josefine sa...

Verkligen. Förstår inte varför så många människor så desperat vill kunna sätta etiketter på allting. Som om man inte kan slappna av förrän man vet helt säkert att exakt så här ligger det till. Det är väl inte så himla svårt att inse bara att: nu är den här personen tillsammans med den här personen. de gör varandra glada och de är kära. och sen räcker det liksom. det behövs väl inte mer info än så. Usch. Att nån ens orkar dra "det är/var en fas"... herre gud jag minns alla saker mina föräldrar eller andra människor trott varit faser. Politiskt, vänskapsmässigt och en massa andra saker. Tråk tråk tråk.

Anna sa...

Det är riktigt tråkigt att du ens ska behöva "försvara" dej o skriva detta.

Greken sa...

AMEN!

Jo tjena sa...

Daniel - En del människor verkar ha ett begär att vilja sätta folk i fack. Fattar inte varför.

Miss Muffin - Nej men precis! Hur svårt kan det vara egentligen att bara acceptera hur det ligger till?

Xixa - Jag saknar dig!

Anna - Ja, det är jättetråkigt. Ibland känns det som att det hade varit enklare att definiera mig som straight eller lesbisk, tyvärr.

xixa sa...

Åh jag saknar dig med!! >_<
Men om en månad ses vi ju!