torsdag 9 april 2009

En aning mer nykter nu

Igår var helt otroligt roligt. Det började med lunch hos sötnöten Malin med en massa pratande innan jag mötte upp Nykteristfinnen och Greken. Det blev en massa vin, mat och skrattande. Tyvärr missade vi dom flesta komiker som uppträdde men vi hade roligt ändå.

Tidigare på dagen blev jag kallad till en sommarjobbsintervju och ringde till min chef nere i Småland för att få ett arbetsgivarintyg. När chefen ringde tillbaka senare på kvällen var hon väldigt konfunderad och undrade om jag kommer stanna i Stockholm över sommaren. Vilket är min plan egentligen och söker jobb som en jävla galning här uppe. Då säger min chef "Jaha, vi hade räknat med att du kommer ner i sommar..." Tack för att ni har berättat det! Jag blev lite småsur faktiskt. Samtidigt som jag givetvis blev smickrad över att dom uppenbarligen tycker att jag gör ett så bra jobb att dom vill ha tillbaka mig för tredje sommaren igen. Men, jag vill gärna veta saker och ting. Jag kommer ihåg hur mycket pyssel det var för mig förra sommaren, fixa med post, ha någon som kollar till lägenheten, all packning för två månader osv osv. Dessutom sa jag till min småländske chef att jag ville ha svar så fort som möjligt när jag sökte jobbet igen. Kontentan av allt det här blir att jag måste ligga på arbetsgivaren som ska intervjua mig om att jag måste ha svar inom max fyra dagar efter intervjun.

Jag ringde och pratade med pappa om det hela igår som nu försöker muta mig till att komma ner för att jobba. Jag älskar mitt jobb nere i Småland, det gör jag verkligen. Men två månader hos mina föräldrar igen, det ser jag inte fram emot. Jag har vant mig för mycket vid att bo själv, jag har R och dom flesta av mina vänner här uppe och här är jag inte beroende av mina föräldrar. Jag kan ta mig mer eller mindre överallt på egen hand. Där nere, körkortslös som jag är, blir jag beroende av att mina föräldrar kan skjutsa mig till jobb och annat när busstider inte synkar, vilket dom oftast inte gör. Sen är det visserligen alltid trevligt att bli ompysslad av föräldrarna men två månader är en jävligt lång tid.

Inga kommentarer: