Jag är mörkrädd utan dess like. Ska jag sova ensam är det en nattlampa som gäller. Grejen är att jag inte ens vet varför jag är så rädd. Logiskt sett finns det ingenting i min lilla lägenhet som kan skrämma mig nattetid. Från min säng ser jag överallt förutom min minihall. Men rädd är jag. Alla ljud blir så mycket påtagligare och skuggorna som bildas kan få mig att tro att det sitter någon vid mitt köksbord. Även om jag vet att så är inte fallet.
Så, inatt har ja bestämt mig för att jag ska vänja mig av med lampan. Det kommer bli kämpigt men jag SKA klara av det!
2 kommentarer:
åååå petra vad jag diggar din blogg! skönt avbrott under arbestdagen.. hoppas du lyckas sova utan nattlampa inatt :-)
Rädsla är inte logiskt. Den bara finns där. Jag är också fruktansvärt mörkrädd men det är utomhus. Brukar komma hem springandes nästan för jag går o skrämmer upp mig själv.
Skicka en kommentar