lördag 11 februari 2012

På gott och ont alltså

Min sambo hatar att fråga butikspersonal efter någon vara. Jag menar verkligen hatar. Jag får alltid stolpa fram medan han står och muttrar i ett hörn.

Tidigare idag skickade jag iväg honom för att köpa vitlöksbröd. Tio minuter senare ringde han. Du, är du säker på att det finns vitlöksbröd här? Jag trodde att han skämtade. Han ringer alltså till mig, som är hemma, om en vara som ska finnas i butiken han vistas i? Hur fan ska jag veta?! Det är inte så att jag får ett sms varje gång en vara tar slut där.

Jag föreslog att han skulle fråga personalen istället. Vilda protester utbröt från hans sida. Jag kontrade med att han i sådana fall fick traska till en annan affär. Ännu mer vilda protester.

Han kom hem ett par minuter senare med brödet efter att personalen visat honom.

Vad säger man liksom?

Inga kommentarer: