Jag har dött en smula

Jag är så jävla trött att det är helt otroligt. Jag har knappt varit hemma på hela dagen och det börjar kännas i kroppen. Helst av allt vill jag bara krypa ner och lägga mig men tror ni att jag kan det? Nej, för jag måste skriva på den fuckinghelvetesjävla uppsatsen. Skjut mig långsamt säger jag bara.

Eftersom det är tisdag idag har jag varit på min brottsofferjoursutildning. Idag kom två kufar från Kronofogdsmyndigheten och pratade en del. Var mest ostrukturerat svammel men fick med en del nyttiga saker. Plus att jag satt jämte den där snygga killen så jag fick fantisera lite också. Sen kom det två polismän och pratade om hur polisen arbetar med brottsoffer och brottsofferjouren. Halvvägs in i föreläsningen surnade jag till lite eftersom att männen bara pratade om brott som sker i olikkönade parrelationer. "Men i samkönade relationer, hur hanterar ni fall där tex en man kommer in och vill anmäla sin pojkvän för misshandel? Hur blir det med mansjourer i det här fallet?" frågade jag högt och klart. 40 huvuden vände sig åt mitt håll och merparten med frågan "vänta nu...samkönade relationer? Vad sa hon egentligen?" i ögonen. Den äldre polismannen svamlade fram något om vandrarhem medans den några år yngre faktiskt svarade mer konkret. Efteråt gick jag fram och för att fråga lite mer om våld i samkönade parrelationer. "Var det du som ställde frågorna om det tidigare?" sa den yngre när han glodde ner i min urrigning. "Ja precis. Och får jag lov att presentera Berit och Agda. Hälsa fint nu flickor" hade jag god lust att svara. Men jag är för väluppfostrad och pryd för sådant.