The Game funkar inte alltid

Igår var jag nog med om det sämsta raggningsförsöket i min historia.

För en liten kort stund tog jag av mig glasögonen och en snubbe kom fram till mig som jag pratat med tidigare under kvällen. Alltså, jag tänker verkligen på Göran Persson när du inte har glasögonen på dig! Så vad säger du... Ska vi hem till dig eller mig? Han såg väldigt förvånad ut när jag sa nej.

Petra?

Göran?

Att vara cool och kunna det här med ord

Jag gillar Johanna Koljonen. Hon är cool. Riktigt tuff. Och hon kan det här med ord. Det är så att jag blir en smula kär i henne.

När jag läste den här texten förstod jag varför jag trillade för henne. Så pass mycket att jag tom kan ha överseende för att hon tävlar med Marcus Birro igen.

Jag ska spärras in snart

Det känns som det.

Julklappen från Brottsofferjouren var en stor och jättefin handduk från Lord Nelson. Jag älskar deras handdukar.

Problemet, i mitt huvud, är för att det bara var en handduk. Handdukar i udda antal sysslar jag inte med. Jag mår lite dåligt, på riktigt, när mina handdukar inte har en matchande partner. En gång glömde jag en handduk hemma hos R som jag inte fick tillbaka på ett par månader. Den våndan alltså. Jag kunde inte använda den matchande handduken. Det gick bara inte.

Nästa veckas uppdrag blir att ge mig på jakt efter en likadan handduk. Så jag får sinnesro.

Day 22 – Something that upsets you

Herregud, vad upprör mig inte snarare?

Jag upprörs av människor som stannar mitt framför rulltrapporna, gärna med en stor barnvagn så dom blockar ordentligt. Över hur dåligt organiserat det är på T-centralen. Jag har sagt det innan, jag planerar mer än gärna en effektivisering av skiten.

Kan uppröras som fan över hur man som normbrytare på olika sätt blir ifrågasatt. Om inte jag ifrågasätter din vilja att få barn så ger du fan i att kritisera mig för att jag inte vill. Deal?

Ja, jag är medveten om att Berit och Agda syns rätt så bra oavsett vad jag har på mig för kläder. Men det ger dig ingen rätt att konstant stirra ner i min urringning och fantisera om att leka motorbåt eller vad som nu rör sig i ditt huvud. Jag vet att flickorna är fina, thank you very much, men jag har ett rätt schysst ansikte som slår tjejerna.

Sen upprörs jag givetvis över att det finns så många som far dåligt, barn, gamla och sjuka. Det är så att hjärtat brister lite på mig ibland. Det är så jävla mycket som inte är okej. Personalbrist, pengabrist, allt som går ut över personer som behöver vård eller utbildning och påverkar negativt gör mig riktigt förbannad.

Sen det här med min sexualitet, h e r r e g u d vad upprörd jag kan bli ibland när jag får kommentaren hähä trevligt, du har ju dubbelt utbud! Eh, nej? Du som är hetero/homo, tänder du på alla män/kvinnor/whatever som du ser? Nej, jag tänkte väl det. Varför då ens anta att jag som bi dreglar och känner begär till alla? Preferenser, har du hört talas om det?

Och SL, seriöst. Ni som köpte in tågen, hur fan tänkte ni där? Köpa in tåg som inte ens är anpassade för vårt klimat? I Sverige har vi vinter. Det innebär snö och kyla. Is ni vet. Kanske något att tänka på nästa gång det är dags att köpa in nya. Ett litet tips bara.

Eh okej. Alltså. Jag har inte ätit. Och det är tidigt på morgonen. Jag blir alltid lite extra sur och bitsk då.

Där Petra är finns festen!

Julbordet med Brottsofferjouren ja. Alltså, jag drack inte en droppe alkohol. Det gjorde inte mina två kamrater under 30 heller. Däremot trodde nog folk att vi smuttat ett par gånger för mycket på nubben.

När det var vår tur att vackert stiga fram för att ta emot vår julklapp tänkte vi att det där med att skaka hand och niga är inte riktigt vår grej. Vår kära ordförande fick sig en rejäl kram istället. Givetvis är inte jag som alla andra och det här med att gå fram lugnt och stilla existerar inte i min värld. Jag lyckades trassla in mig i en lampsladd så lyset slocknade i nästan alla fönster. Det slutade inte där. Fastnade med min klänning i en stolsrygg så snörena till min omlottklänning trasslades upp. Jag hade lite panik där.  

Hehe här går det vilt till! sa en man. Jag log lite, knöt mina snören på tio meter och sa festen börjar inte förrän någon kastar kläderna!

Mammabyxor nästa?

Jag ska på julbord ikväll. Frosseriet inför julen tar sin början med andra ord.

Stod innan med huvudet i garderoben och muttrade som vanligt över att jag inte har något på mig. Vill inte ha något tajt för jag känner dom där finska kvinnorna som ser sig som stand in-mormor åt oss under 30. Tar man inte om minst tre gånger tar dom det som en förolämpning även om dom inte har stått och slavat i köket. En sak har jag lärt mig, finskor säger man inte emot.

Jag vet inte, allt känns som hopplösa alternativ. Ingenting jag har i garderoberna känns som frosseri-kläder. Kanske får sticka in på Polarn O Pyret för att köpa mig ett par gravidbyxor kanske?

Day 21 – Another moment

Mäklare eller statsvetare? Malmö eller Stockholm? upprepade jag för mig själv där jag satt framför datorn. En timme kvar. En timmes vånda. Vilket var rätt? Vilket ville jag helst utav allt göra? Vilken stad ville jag flytta till? Malmö hade övertaget. Fler vänner, lite mer trygghet. Kände knappt en själ i Stockholm men utbildningen, den lockade lite mer. Men Malmö, fin stad och mäklare, väldigt lockande. Ole dole doffande. Ett två tre, på det fjärde ska det ske!

Glädjerop ett par månader senare som kändes som en evighet. Lyckorus. Glädjespring upp för en trappa. Mamma, pappa! Jag ska flytta till Stockholm!

Om att vilja känna sig snygg

Jag funderar, helt seriöst, på att göra ett par mindre skönhetsingrepp. Strama upp pannan lite, lyfta ögonbrynen en liten bit. Kanske göra något för att framhäva kindbenen lite mer. Lägga sig under sprutan helt enkelt.

 Min nya look?

På ett sätt känns det smått absurt att tänka så här. Jag är 23. Det är ingenting. Jag har inga rynkor eller linjer och inga påsar under ögonen. Men när jag ser på mig själv i spegeln tänker jag, varför inte? Drar lite i huden för att få en känsla av hur jag skulle kunna se ut. Det blir inga stora skillnader egentligen men för mig blir det det. Allt handlar om saker som jag är missnöjd med, som får mig att känna mig lite mindre snygg.

Skulle ni kunna tänka er att göra någon skönhetsoperation?

Day 20 – This month

Samtidigt som det har varit en lugn månad har den varit omvälvande. För drygt en månad sen bestämde jag mig för att det är dags att bryta upp, gå vidare och göra något annat. Jag har funderat på det en tid men när jag stod i Systeryster K's kök och sa det hela högt kändes det bara självklart. Klart jag, som är en trygghetsnarkoman utan dess like vanligtvis, ska ut i det okända.

När den här månaden är slut har jag drygt tre månader kvar här i Stockholm. Sen far jag söderut. För att sen fara västerut eller vilket väderstreck Norge nu ligger i. Men innan dess mina vänner ska jag ha en sjujäkla avskedsfest, det lovar jag.

Tuttlisa

Jag är ovanligt förtjust i den här veckans omgång av Halv åtta hos mig. Trots den bräkande småländskan.

Anledningen är den ena deltagarens bröst. Seriöst, jag kan inte sluta titta mot hennes bröstkorg för att kanske få en liten glimt, även om det är fullt påklätt.

Vad är det för fel på mig?

Day 19 – Something you regret

Jag ångrar en massa saker egentligen. Fast jag brukar säga till mig själv att allt det där är erfarenheter. Och sånt är bra. Erfarenheter innebär att man lär sig.

Sen ångrar jag mig. Jag brukar aldrig lära mig trots mina erfarenheter och trillar tillbaka i gamla mönster ändå.

#tantvid23

Nej, den här frisyren blir det inte.

Men jag har fått min ena orkidé att blomma om.

Jag har nog lite gröna fingrar trots allt.

Nej om man skulle ta sig en mandelkubb också...

Du vet att du är trött när...XIV

...Du mumsar på en pepparkaka och är förvirrad över att kakan smakar kanel. Det är väl ingen kanel i pepparkakor?

Santa baby!

Jag tycker faktiskt att jag har varit fasligt snäll i år. Så pass snäll att jag faktiskt tycker jag förtjänar att få den här kameran i julklapp.

Seriöst, det är sällan jag tycker elektronik är sexigt men den här kameran - oh lala! Dessutom vore den perfekt att ta med på resan. Okej, priset skär lite i mitt småländska hjärta, det gör det men å andra sidan, ska jag ut på mitt livs resa vill jag kunna dokumentera den ordentligt också.

Det får bli min present till mig själv när jag åker iväg, så enkelt är det.

Day 18 – Your favorite birthday

Jag har tre. Och alla är sen jag flyttade till Stockholm. Det har blivit dubbelt firande så att säga. När sommaren är slut och jag ska åka hem till Stockholm träffas vi i familjen och firar. Oftast genom grillmiddag. Andra året slutade med att jag blev akut inlagd på sjukhuset visserligen, det var inte lika roligt.

Min 20e födelsedag firade jag genom att stega in på bolaget tillsammans med Mupp. Det var vi och alkisarna som hängde på låset typ. Vi åt en otroligt mäktig chokladkaka på ett fik. På kvällen kom Mr. S och skämde bort mig.

När jag fyllde 21 började jag och Kakan fira i förväg. När klockan slagit tolv stod vi på Paradise och svepte jägershots och någon fotade oss på toaletten. Vi kiknar fortfarande av skratt när vi pratar om den kvällen. Jag kom inte upp ur sängen förrän ett par timmar innan gästerna till födelsedagsfesten började trilla in. Det blev mycket skratt den kvällen.

R sjöng för mig när jag fyllde 22. Jag låg mest och skrattade. Sen åt vi frukost i sängen och jag fick bestämma precis allt vad vi skulle göra den dagen. Det första jag bestämde var att jag var den som skulle läsa kulturdelen först.

Nu när jag fyllde 23 firade jag den med några utav mina bästa och finaste vänner. Jag satt mest och skrattade mig igenom hela middagen. Bästa presenten och mest oväntade, var nog olivburken på ett kilo från Greken.