Det är svårt att bara go with the flow

Jag trillade nog faktiskt dit efter fredagens dejt. Fjärilarna i magen fladdrade runt ännu mer när jag såg personen stå och vänta. Och dom blev inte lugnare när jag fick veta att personen kände likadant.

Fika tills vi bokstavligen blev utslängda, botanisering i en filmsamling där vi mobbade varandra för våra filmsmaker. Pearl Harbor eller The living dead? Enkelt val tyckte jag som ändå såg en skräckfilm som inte skulle vara så läskig. Jag blev livrädd. Men fick vara nära, gömma ansiktet mot en axel när det blev för mycket, fick min hand hållen och känna små sniffningar i mitt hår. Då gjorde det inte så mycket att jag blev så rädd att jag höll på att börja grina en gång.

Men så kommer rösterna. Det här är för bra för att vara sant Petra, du kommer bara bli kär och få ditt hjärta krossat, lär du dig aldrig? Det är bättre att dumpa än att bli dumpad! säger relationsfobikern i mig. Den förnuftiga sidan säger men du! Vet du hur längesen du kände dig så här, på riktigt? Och ja, personen kan visa sig vara den största idiot du någonsin träffat på men våga! För fan Petra, du måste våga släppa någon nära och tro att det faktiskt kan bli bra. Njut så länge det känns bra!

Jag ska inte springa åt andra hållet. Jag ska inte.

Lite panik var det ja

Jag ska på dejt i morgon. Med någon som jag faktiskt gillar. Och jag har ingenting att ta på mig. Nada. Jag hade tänkt att vara lite smart, fixa mig i ordning hos systeryster K innan det bar iväg. Välja outfit i lugn och ro. Fräscha till mig lite efter jobbet och en svettig busstur. Istället ser det ut som att personen kan få en liten minipresentation av min familj. Och jag måste göra mig i ordning fort som tusan på jobbet innan jag måste iväg. Inga halvtimmessminkningar där inte med andra ord.

Det är sannerligen inte lätt att vara mig ibland.

Jag jobbar med dejtingservice

Det verkar så ibland. Inte så att det är jag som förmedlar servicen utan jag är den som blir utsatt.

En kollega kom och var jätteglad. Hon hade hittat en jättesnäll människa åt mig och var lyrisk när hon skulle sälja in honom.

Han är supersnäll! Har två barn. Ett par år yngre än dig. Ungarna alltså. Rätt blyg. Totalt livrädd för tjejer. Inte alltid så social. Men han är snäll!

Jag tror att hon får finslipa lite på sina försäljningsargument.

Har ni varit med om några matchmaking-försök gone wrong?

Jaha, var det så du menade?

Höhö, fick du något under semestern eller? sa kollegan och flinade mot mig.

Jag nickade. Inflammation i ena stortån, vattenblåsa på vänster lilltå och en vagel under ögat svarade jag. Det var tydligen inte så hon menade. Men det är det närmsta "att få något" som jag kommer i dessa dagar.

Det är du. Det är alltid du

Jag tycker att när vi inte vet vad vi ska säga, då kysser vi varandra sa personen på andra sidan bordet och jag kände mig som världens mest ointressanta människa.

Ibland blir det väl inte riktigt som man tänkt sig

Jag blev stood up igår. Jobb var förklaringen. Jobba när man kan få vara med mig tänkte jag surt och såg ligget flyga iväg.

Men, eftersom jag är jag får jag min vilja igenom ändå, på ett eller annat sätt. En del kallar det slumpen, jag säger att det är min oemotståndliga dragningskraft.

Jisses, gudarna ska verkligen veta att jag behövde det där ligget.

Upp till kamp och allt sånt där

Första maj. Jag står inte på barrikaderna och skriker slagord. Been there done that. Istället roar jag mig med att febersvettas och må apa.

Min kamp består i att bli frisk. Skriker på min bacillfyllda kropp istället för på orättvisor i samhället. Att vara sjuk är dagens orättvisa i mina ögon. Herregud, jag KAN inte vara sjuk nu. Får inte det. Det finns förhoppningar om att få komma till i morgon. Jag tänker fan inte låta lite feber och post-influensasymptom sätta krokben för det hela.

Ett tag var det jag och Växjö

Jag hamnade ute på campus efter efterfesten. Hon cyklade med mig på pakethållaren. Vi sjöng på Morissey-låtar där vi susade fram utmed sjön. Det är vackert där när solen är på väg upp.

Efteråt såg hon på mina nakna ben som hamnat utanför täcket. Sa att hon aldrig sett någon med så ljusa ben. Att hon själv skulle vilja vara sådan. Vit och skör.

Jag såg på henne där hon stod vid fönstret. Lutad lite lojt bakåt med en cigg i ena handen. Som om hon inte brydde sig att grannarna kunde se hennes nakna bröst. Jag var för trött för att orka säga något. Fortfarande för full för att orka bry mig om något annat än vatten.

Hon sa att hon inte brukar göra så här. Med någon hon knappt vet något om. Att det gjorde henne lite nervös. Stressiga bloss på en nästan färdig cigarett.

Det kliade i mig, av att ligga i sängen. Jag förde det runda filtret mot mina läppar när jag lutade mig ut genom hennes fönster. Såg ner mot gräsplätten där någon slängt ölburkar. Njöt av tystnaden. Blundade och försökte göra ringar av rök.

När hon sa att hon fyller sjutton om en vecka hostade jag till. Kastade en blick på henne. Det lilla som var kvar på ciggen landade på den daggvåta gräsmattan. Tre minuter senare sa jag att vi kanske hörs en dag och stängde dörren bakom mig.

Petra, sa jag till mig själv, sluta vara så jävla pryd!

#verklighetenärhemsk

Det är inte du, det är jag. Ord. Bara ord.

Vi vet att det är du. Att det är för att du blev för krävande. Ville ha mer än vad jag kunde ge. För att du inte riktigt kunde ta ett nej.Vi vet att jag gärna hade kunnat tänka mig mer med dig. Om du inte vore min nej-lista personifierad.

Det var det jag sa. Egentligen.

Om att dö en smula

Den där snyggingen jag spanade lite på i lördags under efterfesten hörde av sig idag. Jag blev liksom lite knäsvag utav personens blotta uppenbarelse. Som den blyga lilla viol jag är blev det ingenting där. Istället lyckades jag flirta in mig på annat håll, en helt annan historia.

Men, personen hade på något sätt fått mitt nr och skickat ett sms. Halleluja amen! sa en del utav mig. Andra delen blev sådär knäsvag, ni vet, som man kan bli ibland utav främmande personer. Småfnittrig för att sen stanna upp i panik och tänka men jag har ju ingenting att ha på mig!

Det här firar vi med en kopp té och lite hallonsorbet hörrni!

Catwoman?

Jag ska på fest. Enligt en kompis kommer Mr. Katt också. Berättade det för kollegan igår som höll på att dö av skratt.

Hon ansåg att jag skulle måla dit lite morrhår och sy mig en svans, sen kanske jag skulle få komma till. Hon riktigt eldade upp sig och gick ut i ena förrådet och hämtade en garnstump som hon dinglade med framför mig. Så att jag kunde öva upp mina kattinstinkter.

Jag gick och gräddade våfflor istället.

Jag har bara ett enda ord att säga

SCORE!

Det är tydligen fredag idag

Och ikväll ska jag på dejt.

Jag har migränmedicin och kollat så att personen inte har en katt.

Det finns med andra ord en chans att den här kvällen slutar bra.

Drömmen om våren

Av en ren slump sprang jag in i T på ett fik idag. Vi log generat mot varandra och hälsade snabbt. Jag slungades tillbaka till den där tidiga våren för tre år sedan.

Vi träffades på krogen. Jag satt med ett gäng ytligt bekanta tjejkompisar på ett uteställe som ville vara Stureplan. Fast på Söder. Tristessen från min sida var stor. Jag undrade hur många Cosmopolitans det skulle krävas innan jag fick roligt. Han stod i baren. Såg lika uttråkad ut som jag kände mig. Vi log lite mot varandra. Ni vet, som främlingar gör för att säga att du verkar trevlig och frågar, är du det?

Han trängde sig ner i båset, jämte mig och gav mig en komplimang för mitt hår. Jag tänkte att det kanske blir en bra kväll trots allt. När min drink tog slut ville han beställa in sin favorit åt mig. Jag har nog aldrig druckit något så sötsliskigt varken innan eller efter.

Efter ett tag började mina bekanta droppa av. Vi satt kvar. Pratade om design, konst och mat. När vi inte hånglade vill säga.

Jag vaknade dagen efter av att han låg och såg på mig. Solen strömmade in genom fönstret och han kysste mig på pannan. Vid frukosten, när vi läste Svd, sa han att han tänkte att vi kunde åka ut till Vaxholm. Som om det vore självklart att vi skulle spendera helgen tillsammans. Något som vanligtvis brukade skrämma livet ur mig men kändes givet med honom.

När vi gick hand i hand på smågatorna sa en gammal dam att hon blev så glad av att se nykära ungdomar. Sen började regndropparna falla och vi tog skydd i en liten chokladbutik. Lämpligt nog. Regnet hade upphört för länge sedan när vi slutligen lämnade butiken med fulla små påsar.

Han lagade mat åt mig på kvällen. Lärde mig göra chokladmousse. Jag drack vin och botaniserade bland hans skivor. Vi sjöng med i låtarna och pratade om framtiden.

Söndagen kom. Vi åkte och tittade på lägenheter. Bostäder som enligt mäklaren skulle passa ett ungt par som oss perfekt. Vi log bara och frågade om stambyten. Gick utmed vattnet vid Kungsholmen. Smet in på ett café för att dricka varm choklad med grädde. Han körde mig till min lägenhet. Låg på min säng och tänkte högt när jag letade efter couscousen.

Dagen efter åkte han till jobbet och jag försvann in i skolans värld.

Efter det hördes vi aldrig av igen.

Oh shit!

På lördag flyttar jag. Har koll på det mesta. Tills jag kom på att jag ska vara nere i Tingsryd till augusti. Det finns inte så mycket liggpotential där nere. Det har mina senaste försök till äventyr där nere visat. Jag kommer bli oskuld på nytt.

Med andra ord borde jag försöka hitta någon att ligga med så mycket som möjligt mina sista dagar innan jag går in i nunnelivet.

Jag tror jag lägger ner det här

Med att dejta alltså. Herregud.

Senaste tiden har jag mest träffat lite speciella människor. Trevliga, absolut, men kanske inte alltid med alla kantareller i korgen. Missförstå mig inte, jag har träffat en del människor som varit otroligt härliga också. Men dom har inte varit i majoritet om jag säger så.

Jag är egentligen bara ute efter en sak och tänkte att det kommer vara piece of cake. Jo tjena. När jag insåg att min två sidor långa kravlista skulle vara svår att pricka sänkte jag successivt mina krav. Nu är jag på nivån så länge personen inte behöver en påse över huvudet.

Hur svårt ska det vara att få sig ett bra ligg med en fullt vettig människa egentligen?

Om att vara singel

Det är för att så många som möjligt ska kunna njuta av vårt sällskap sa Greken när vi klagade lite över singellivet.

Där satt vi, två snygga, smarta och roliga tjejer och undrade vad fan det var för fel på alla andra som låter oss vara singlar. Vi pratade om passionen, hur vi vill bli tagna med storm. Vi vill skrika, vi vill älska, vi vill kasta oss ut. Inte ha det inrutade livet där vi inte kan föra livliga diskussioner och veta i detalj hur helgerna tillsammans kommer se ut. Där det inte finns några överraskningar.

Att det ska vara så jävla svårt muttrade vi. Men å andra sidan. Så hemskt har vi det inte. Vi kan göra lite vad vi vill, med vem vi vill, när vi vill mer eller mindre.

I mitt fall handlar det nog mest om att vilja ha det jag inte kan ha för stunden. Att gå och bli kär nu vore rätt dumt. Men typiskt mig. Vetskapen om att jag bara kommer bo här uppe ett par månader till får en del utav mig att fundera på att det där med förhållande vore nog inte så dumt. För det är tidsbegränsat. Jag vet att jag kommer ha en ursäkt att sticka. En ursäkt för att inte öppna mig och sitta tryggt i min säkerhetslina.

Saker mitt i natten

Jag såg glöden. Det yttersta på hennes cigg. Vi såg nästan ingenting i mörkret. Förutom hur det glödde lite intensivare för varje bloss hon tog. Vanligtvis hatar jag när folk röker inomhus. Speciellt i sängen. Den ciggen brukar alltid göra mig orolig. Att vi ska somna. Att vi ska bli en löpsedel. Några i statistiken.

Men hon var tvungen sa hon. Alltid denna obligatoriska cigarett efteråt. Det fick henne att tänka på serien Mad Men. Jag tänkte bara på karaktären Mr. Draper. Den självsäkra maskulina mannen. Kantig. Så långt från henne själv.

Ibland känns det nästan meditativt att se glöden. Höra hennes andetag. Alla långa utandningar. När jag ligger där på mage i sängen, med huvudet åt hennes håll föreställer jag mig hur jag ser röken. Det vita sköra mot det hårda mörkret. Egentligen ser jag ingenting. Hon däremot påstår att jag är så blek att hon nästan kan använda mig som lampa.

Fiskaffär, ha! muttrade hon helt plötsligt. Jag vet vad hon menade. Jag tänkte på samma sak. Samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera lite på var det egentligen kommer ifrån. Det där med fiskaffär. Kanske något som hänger kvar sen innan intimtvålen fått genomslag? Jag vet inte. Jag somnade innan jag tänkt klart. Som jag alltid gör.

Jag är så jävla pryd ibland

Jag pratade med en kille på krogen för ett tag sen. Ni vet, som man gör ibland. Schysst! En ny polare! tänkte jag, Petra aka Blindstyret. Speciellt efter att han sagt sin ålder. 20 going for 21 som han själv sa.

Efter ett par öl för mycket lutade han sig fram, blinkade mot mig och sa alltså, jag vill ha dig! Prydheten i mig drog i nödbromsen direkt! Herregud, han var ju knappt ens könsmogen! Jag har syskonbarn i hans ålder och dom är ju för fan barn! Inte några sexuella varelser.

Så, vad säger du? Hem till dig? sa han och såg på mig. Jag svarade med att beställa in en shot jäger, svepa den och stamma fram något om att jag var tvungen att leta upp mina kompisar.

Jag ser mig som en rätt open minded person, men 20 bast! Det känns som rena rama barnarovet! Herregud, jag rodnar bara jag tänker på det.

Om att gå på dejt

Så..vad sägs om ett glas vin hemma hos mig? sa dejten när vi tog oss på ytterkläderna efter middagen. Jag log och svarade att det hade varit trevligt men att jag var trött efter en lång dag, gärna en annan gång däremot. En kram och vi gick åt varsitt håll.

Ett par minuter senare plingade det till i min mobil. Snyggt sätt att be någon dra åt skogen utan att säga det rakt ut. Men tjejen, jag är en tuff kille läste jag. Jaha, säga som det är...

Vill han höra om vilken jävla mensvärk jag hade under hela middagen? Hur jag nästan lipade när han var på toa och jag insåg att jag glömt mina Voltaren hemma? Jag tvivlar starkt på att han vill ha en stel tjej i sin soffa som hon är livrädd för att bloda ner. Kul att hångla med en stel pinne som inte ser fram emot att mota bort en ivrig hand från troskanten.

Jag svarade att jag ärlig talat haft en trevlig kväll men att jag just nu led mig genom lingonveckan. Du är verkligen inte bra på att dissa... fick jag tillbaka.

Hej stolpskott.