Saker mitt i natten

Jag såg glöden. Det yttersta på hennes cigg. Vi såg nästan ingenting i mörkret. Förutom hur det glödde lite intensivare för varje bloss hon tog. Vanligtvis hatar jag när folk röker inomhus. Speciellt i sängen. Den ciggen brukar alltid göra mig orolig. Att vi ska somna. Att vi ska bli en löpsedel. Några i statistiken.

Men hon var tvungen sa hon. Alltid denna obligatoriska cigarett efteråt. Det fick henne att tänka på serien Mad Men. Jag tänkte bara på karaktären Mr. Draper. Den självsäkra maskulina mannen. Kantig. Så långt från henne själv.

Ibland känns det nästan meditativt att se glöden. Höra hennes andetag. Alla långa utandningar. När jag ligger där på mage i sängen, med huvudet åt hennes håll föreställer jag mig hur jag ser röken. Det vita sköra mot det hårda mörkret. Egentligen ser jag ingenting. Hon däremot påstår att jag är så blek att hon nästan kan använda mig som lampa.

Fiskaffär, ha! muttrade hon helt plötsligt. Jag vet vad hon menade. Jag tänkte på samma sak. Samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera lite på var det egentligen kommer ifrån. Det där med fiskaffär. Kanske något som hänger kvar sen innan intimtvålen fått genomslag? Jag vet inte. Jag somnade innan jag tänkt klart. Som jag alltid gör.