söndag 2 januari 2011

En man försvinner och en ny gör entré i mitt liv

Ja, det är väl lika bra att erkänna direkt. Jag har väl trillat dit en smula. Det var väl inte direkt kärlek vid första ögonkastet för min del men efter lite funderande var jag tvungen att erkänna för mig själv, att han var något för mig.

Fast ibland kanske någon utav den finaste kärleken är den som får växa fram och ta form i sin egen takt. Jag vet faktiskt inte.

Något jag däremot vet är att nästa gång Henric, som han heter, tar plats på mina naglar ska jag nog stryka på lite tjockare lager än vad jag har gjort nu.

7 kommentarer:

ullebengtsson sa...

Nice, köpte du honom samtidigt som Petra?

Heffler sa...

Så vackert att de ger nagellacket personlighet genom ett namn. :)

Hypofysen sa...

Jag gillar gröna nagellack på vintern när jag är blek. Mycket snyggare än ett knallrosa som tar fram det rosa i huden.. Det där var fint :)

Unknown sa...

Snyggt nagellack.
För övrigt undrar manligblond hur man kontaktar dig om man ångrat sig ;-)

Fisken sa...

Heter nagellacket Henric? Vem var mannen du kastade då? Ansiktsmasken Ulrik?
Hel ärligt tycker jag att IKEA har gått över gränsen här. Kan de inte nöja sig med möbler och hemtillbehör?

Jo tjena sa...

Ulle - Ja, precis!

Heffler - Haha ja, jag gillar det. Mer sådant.

H - Jag kan inte ha knallrosa lack alls, oavsett årstid. Ser ut som om jag har ett par grishänder men till brun hy är det fint =) Tack, är väldigt nöjd måste jag säga.

Jens - Det skeppet kan ha seglat.

Fisken - Du, nu tycker jag att du ska droppa attityden mot Ikea. Som smålänning har Ikea en speciell plats i mitt hjärta.

Huskatt sa...

Det där var...grönt? Konstig färg på nått sätt, fast jag har iofs sett gult med, så, äh, det var väl kul färg :D