Kärlek på krogen

Ibland blir jag lite sådär blixtkär när jag är ute på krogen. I totala främlingar alltså. Oftast när vi bara byter något ord vid baren. Redan innan bartendern har ställt min beställning på disken har jag fantiserat ihop vårt gemensamma liv.

Jag ser vår gemensamma lägenhet, en trea med högt i tak, mitt i Vasastan. Kakelugn i både vardagsrummet och i vårt sovrum. Vi har en röd soffa, en jakt som genererade många smågräl innan vi fann den. I det stora köket doftar det nästan alltid inbjudande av någon puttrande gryta. Våra vänner sitter ofta kring köksbordet, doppandes lite bröd i den där olivoljan vi köpte under vår senaste resa till Italien. Givetvis älskar alla våra vänner varandra och har gjort sen första stund vi introducerade dom för varandra. Vi brukar le mot varandra i lyckligt samförstånd när vi ser våra vänner samlade.

Varje lördag går vi hand i hand till torget där blomförsäljarna står och köper liljor eller tulpaner av den alltid så glade mannen. Sen går vi vidare till en saluhall för att köpa lite lamm eller hjort till vår söndagsmiddag. Hela tiden ser vi sådär lyckliga ut. Även om det har varit vi i flera år nu ser vi alltid lika nykära ut. Givetvis grälar vi ibland. Aldrig långvariga. Vi är vuxna och förnuftiga människor säger vi till varandra.

Sen vaknar jag upp ur mina funderingar och tänker att den där personen tvättar säkert aldrig sina sminkpenslar, smutskläder överallt eller är i ett mentalt förhållande med sitt ex.