Dagen

Jag är sjuk. Dödssjuk. När jag blir sjuk är jag värre än vad killar påstås vara. Halsen pulserar, jag har feber, snorar och har lite huvudvärk. Dessutom har jag precis sett sista avsnittet utav Mad Men. Misär, jag lever i misär mina vänner.

Tatueringen kliar, ett sundhetstecken, då läker den som den ska. Men detta kliande. Herregud vad jag vill riva loss på ryggen. Helst vill jag ställa mig mot en trädstam och gnida mig mot den som om jag vore en björn med loppor. Istället är dagens höjdpunkt när det är dags att tvätta den och jag får känna den lite skrovliga handduken, ni vet, så som handdukar känns när dom torkat utomhus, mellan mina skulderblad.

Som glasyr på tårtan läste jag i tidningen att Leif GWs bokserie ska bli filmatiserad. Jag tror inte att jag ska berätta det för K. Vi har en ständigt pågående fight om GW. K älskar denna man och höjer honom till skyarna. Jag delar inte Ks åsikt om vi säger så. Jag ser honom snarare som ett långrandigt sömnpiller vars böcker jag inte gillar. Jag ger mig fan på att skulle K få välja mellan mig och GW skulle jag bli dumpad utan att K skulle tveka.

Att läsa vore en idé. Helst utomhus. Men solen skiner för fullt. Dessutom får jag ångest av att läsa boken jag började med för ett litet tag sen. Jag vet inte varför. Det är inte likt mig att få ångest av att läsa en bok. Själva ämnet är dessutom inte direkt hemskt. Handlar om en kvinna vars man säger att han vill skiljas för att han inte älskar henne längre. Och hur många böcker i det ämnet har jag inte läst genom mina år?

Nej, jag borde göra något produktivt istället för att vältra mig i ynkedom, som att tvätta mina sminkpenslar. Då är jag sysselsatt i någon timme.

Vad tänker ni på idag?