Trodde aldrig att jag skulle säga det här

Men fy fan vad trött jag är på skor!

Temat för bröllopet kommer vara lite 50-talsinspirerat. Klänningen är fixad, har nästan bestämt mig för vilken hårprydnad jag ska ha som även lite flor ska fästas på och nu är det det viktigaste kvar - skorna. Tänkte ha två alternativ eftersom vigseln kommer ske utomhus. Ett par ballerinaskor, som jag troligen har hittat och sen ett par heels.

Jag har, utan att överdriva, under det senaste dygnet kollat på i runda slängor fem tusen skor på diverse hemsidor. Har plöjt igenom Brandos, Heppo, Footway, Scorett, Ellos samt MissGuarded.

Har ni tips på vilken sida jag bör kolla på?

Men hur tänkte jag där?

På onsdag ska jag åka kärringarundan och leta tyger. Så långt är allt bra. Men eftersom jag inte har körkort fick jag muta med mig någon som har det. Min mamma. Genom ett besök på Ullared innan vi drar vidare till Kinna.

Och börjar jobba vid 21 på onsdag kväll.

Oh dear sweet lord, hur fan kommer det här att gå?

Är ni beredda?

Okej, nu får jag berätta allt! Har inte velat/kunnat innan alla inblandade var ombord.

Den 4e augusti kommer jag och min älskade sambo att gifta oss.

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih!

Sömnlösa nätter

Jag har fått problem med att sova om nätterna, igen. Fast i natt var det nog en bieffekt utav gårdagens glädjerus. Som jag fortfarande inte får berätta något om och jag vet, ni hatar mig för det. Tro mig, jag hatar mig också.

I natt stod storstädning utav badrummet på tur. Gudarna ska veta att det behövdes. Det såg för jävligt ut. Även köket fick sig en liten miniomgång. Skafferiet organiserades upp häromnatten och sambon får mörka blickar så fort han öppnar skåpsdörren. Ordning för guds skull, ordning!

Jag passade även på att leka med min nya kamera. Efter jag vet inte hur länge har jag äntligen bestämt mig för en systemkamera som fick flytta in hos mig igår. Nej då, jag har inte alls beslutsångest.

Och så håller vi tummarna för att jag blivit beviljad ledighet i morgon så att jag kan roa mig med Mupp och andra roliga människor, visst gör vi?

Svimmade nog lite där

Av lycka alltså. Jag vill berätta allt allt på en gång men är ett par detaljer som ska fixas först. Hata mig inte!

Men alltså på riktigt, är studsigt glad och förvånad och en hel känslostorm just nu!

Och Kakan hon ä' tlööött!

Halv nio i morse ringde pappa på porttelefonen. Halv fuckingjävla nio! I normala fall har jag precis somnat, inte vaknat. Ögonen gick i kors när pappa glatt pratade på om snickerier, verktyg och annat. Jag vet inte, jag orkade inte lyssna direkt.

Efter att pappa varit här totaldäckade jag i soffan. Vaknade med ett ryck av att det eventuellt ringde på dörren och att jag hade dreglat ner kudden. Kände mig så sexig. Dörren förblev oöppnad. Jag vet inte varför men väntar jag inte besök öppnar jag inte dörren. Fick höra när jag bodde i Stockholm att det är ett typiskt beteende för stockholmare, att inte öppna dörren.

Alltså, märker ni hur trött jag är? Blir bara massa svammel idag. Och jag ska på utbildning om någon timme. Fy fan vad jag inte ser fram emot att klicka runt på jobbets nya hemsida.

Jag har alltid rätt

Min sambo har som sagt börjat göra revolt och nu har han gett sig på skåpet med plastbunkar och dylikt. Något jag har sagt att han ska ge fan i. Rubba inte mina cirklar liksom.

Tror ni han lyssnade? Nej precis. För tillfället ser det ut som om en bomb exploderat där. Nyss skulle han ställa in rena matlådor i nämnda skåp och fick ett antal lådor över sig. Jag hade väl lite svårt att hålla tillbaka min skadeglädje ja.

Älskling, kan inte du fixa det här skåpet?! utbrast han med darr på rösten.

Nu ska vi se om inte det här lilla upproret har fått ett slut.

Jag blir inte förvånad längre

Klart att ramen blev skev på något sätt. Givetvis.

Nästan färdig

Det är lite småsaker som ska fixas till men på det hela tycker jag att det blivit bra. Lyckades få tyget sträckt och fint. Inga rynkor här inte! Kul att det är någon i hushållet som inte börjar få rynkor.

Som sagt, lite pill till sen åker den upp på väggen!

Herregud vad roligt jag har!

Innan jag tar på själva tyget fäster jag ett gammalt lakan som ändå skulle slängas. Tyget jag köpte är rätt tunt och det är inte snyggt att se konstruktionen bakom. Sen ser jag det lite som en övning inför vad som komma skall.

Åkaj, då kör vi!

Ramen pappsen snickrade till. Fattar ni hur stor den är?

Jag är för gammal för sånt här

Vi var iväg nästan hela dagen igår, lunch hos morföräldrarna och fika hos föräldrarna. Två poliskontroller klarade jag av också. Har nog aldrig kört bil så bra som då.

Pappa hade även snickrat ihop en ram åt mig. En stor sådan. Så pass stor att den skulle kunna träs över vår bil. Efter en del trixande lyckades vi få in den i föräldrarnas bil. Det var på millimetern dock.

Om jag var trött när vi kom hem? Något fruktansvärt. Men, har man lovat bort sig på fest på kvälken så har man. Men herrejisses så roligt jag hade det! Massor av människor jag inte träffat på länge, hemgjorda lakritsshots (det är så vi gör på landet) och drinkar. Jag var tydligen väldigt fnissig enligt sambon aka taxin på vägen hem.

Jag var inte då pigg när jag masade mig upp vid elvasnåret. Allt har gått rätt sakta idag men hallväggen, den är klar! Bild kommer lite senare, lovar.

Jag ska bara orka röra mig ur soffan först. Känner mig helt ledbruten efter gårdagen. Annat var det i min ungdoms glansdagar. Då kunde jag vara ute nätterna långa, sova någon timme för att sedan ses i en bar på kvällen igen. Nu är det bingolotto som är helgens höjdpunkt.

Vissa saker är mer okej än andra, tydligen

Fd kollega: Jaha, så du vill fortfarande inte ha några barn? Men du ska se att du ändrar dig i framtiden och skaffa ett helt fotbollslag! Något som är okej att säga, tydligen.

Jag: Jaha, så du vill fortfarande ha barn? Men du ska se att du ändrar dig i framtiden! Det här är inte okej att säga, tydligen.

Själv har jag lite svårt att förstå varför någon har rätt att sätta sig över mitt icke-skaffa barnbeslut men jag har inte rätt att göra detsamma till någon som vill ha barn.

Hurra, jag hör igen!

Nästan i alla fall.

Igår masade jag mig faktiskt iväg till vårdcentralen efter att jag nästan kände mig döv på ena örat. Inte så jävla bra, det fattade även jag. Efter ett par timmar med diverse koll i öronen och hörseltester fick jag diagnosen "geggamojja på trumhinnan." På riktigt. Med denna diagnos följde även en remiss till en specialist.

Efter att ha jobbat natt och sovit i en halvtimme efter att jag kom hem åkte jag till sjukhuset. Jag var så trött att jag höll på att kräkas. In till läkaren som drog och drog i öronen för att se ordentligt. Seriöst, efter alla dragningar i öronen är jag förvånad över att jag inte har fått alvöron. Och lite besviken över det också. Hur häftigt hade det inte varit med ett par spetsiga alvöron?

Givetvis blev jag där ett par timmar, testade min hörsel igen och tog andra prover. Som tur var fick jag en mer utförlig diagnos än geggamojja den här gången.

Så nu sitter jag här med en bomullsremsa dränkt i cortison och antibiotika och hör ingenting på ena örat, igen. Tills i morgon, då ska den ut. Och herregud vad rädd jag är för att bomullen ska sitta fast i örat.

Petra fixar och donar!

Jag tröttnade på vårt vita standardkakel i köket och övertalade sambon att detta borde åtgärdas, genast.

Han gick med på det. På ett villkor. Att jag körde i rusningstrafik. Han var hård som en sten på den punkten. Inget fix i köket om jag inte körde. Två motorstopp senare och nästan en påbackad bil senare hade vi enats om kakeldekor.

Blev riktigt bra om jag får säga det själv. Dock fäste vissa lite dåligt. Tror att det blev för mycket diskmedelsvatten.