Jag ska byta stad!

Om några timmar åker jag till Göteborg där RFSL Ungdoms vinterkonferens kommer att hållas. Ska bli en massa roligt!

Ser dock inte fram emot att åka tåg. Hade en dust med SL idag när tåget var 35 minuter sen. Plus att jag och SJ inte brukar funka i symbios. Fick ett litet sms av Markus innan som satt på tåget, placerad i en vagn full med barn. Han var bitter, jag fnittrade lite. Sen blev jag iskall. Jag tror på karma och tänk om mitt fnitter och skadeglädje kommer få mig placerad i en skrikvagn? Herregud. Jag har varit uppe sen halv sex idag och orkar inte med sådant.

Klockan är snart tre, tåget går 18.21 och jag har inte packat ännu. Har lite lätt panik.

Saker som gör mig glad

Under kurshelgen med RFSL ska jag dela rum med tjejen jag har dreglat över hela skolinformationsutbildningen.

Det är ju något som inte står rätt till

Mitt stora onsdagsnöje bestod utav att sortera vilka böcker jag ska ha i nattduksbordet. Det tog mig lite över två timmar. Sen somnade jag på golvet.

Och folk säger att jag borde skaffa mig ett liv, bah!

Petra och hantverkarna

Jag gillar inte hantverkarna som är utanför mitt hus just nu. Dom borrar så det står härliga till i ytterväggen mot min lägenhet. Jag bara väntar på att jag ska se borren komma genom väggen.

Ärligt talat så finns det få ljud som jag avskyr så mycket som borrljud. Jag lär väl förlora hörseln snart om dom inte slutar.

Det har varit en stor dag!

Jisses vilken dag! Det var första officiella dagen på nya jobbet och jag var jättenervös. Livrädd för att trassla in mig i sladdar, krascha datasystem eller liknande men allt gick jättebra! Alla är så snälla och gulliga mot mig. Fick ett eget skåp med min egna lilla namnskylt på, en ID-bricka med en bild där min blekhet nästan smälter in i det vita runtom och ett eget headset. Efter över fyra timmars information om systemet var jag helt slut i huvudet men kände mig otroligt pepp.

Efter jobbet blev det en trevlig promenad till pendeln med en kollega som berättade att chefen hade öst beröm över mig till övriga kollegor efter min intervju där. Snacka om egoboost!

Pendeln var överbefolkad, som den alltid är i rusningstrafik, under min färd till Tumba och Brottsofferjouren. På BOJ ringde jag även mina två första samtal och när hjärtklappningen hade lagt sig kände jag mig otroligt stolt över mig själv.

Vad är det för fel på oss?

Efter intensiva diskussioner mellan mig och Linus, lång väntan där sju dagar kändes som en evighet och stor nervositet var det dags för sista avsnittet i Ensam mamma söker.

Förväntansfulla kröp vi upp i min säng med varsin kudde redo ifall det skulle komma jobbiga scener. Vi grät, vi skrattade, klappade i händerna och undrade vad det är för fel på oss. Hur kommer det sig att vi blev så känslomässigt engagerade i mammornas kärleksliv?

Nu är den stora frågan, hur ska jag fördriva mina kommande söndagskvällar?

Just another night in Stockholm

Och en förbannat rolig sådan också. Det började med en väldigt trevlig middag hemma hos Therese innan vi mötte upp Linus för att bege oss till festen i Nacka.

Vilken kväll det blev! Det blev en massa skratt med en massa underbara människor, konstiga, komplicerade och flummiga diskussioner. Humorn flödade, dubbla signaler sändes ut och jag visste inte hur jag skulle tolka allt. Men jag kände mig extra fin i mitt röda linne som jag hittade långt inne i garderoben och allt bara kändes underbart.

Klockan hann bli efter sju på morgonen när jag knatade backen upp till min lägenhet. Just då kände jag mig mindre fin när mitt halterneck-bh-band skavde in i nacken, rädslan över att halka på den förrädiska isen under snön, tröttheten som kom ikapp och torra linser. När jag låg i sängen, så pass trött att jag funderade på om det ens var någon idé att ens somna.

Halv elva vaknade jag igen med sminket lite lätt utsmetat och en bakfylla som fick mig att undra om jag ens var nykter. Just nu är inte bakfyllan nådig men så pass roligt som jag hade det är det värt det.

Och nu trillade min bokhylla. Fan.

Vintern är här!

Det började snöa igår. Jag är inte så där toppförtjust i snö om det inte är julafton.

Igår var det även Transgender day of remembrance. Jag drog med mig Eeva efter att ha mutat henne med hemmagjord pizza. Vi lyssnade på flera tal, bla på bästaste Linus, i kylan. Och kallt var det. Jag trodde att jag skulle frysa familjejuvelen av mig.

Ikväll blir det middag hos Therese innan det bär av till Nykteristfinnen för att festa loss med en massa underbara människor.

Hur man får Petra att börja gråta

Idag var det dags att fylla på förråden med ansiktskrämer. Jag sprang in på Åhléns men hittade inte mina vanliga krämer från Lumene. En expedit såg min förvirring och hjälpte mig genom att konstatera att just dom krämerna var slut. Då kläcker hon ur sig "Ja men du kanske vill testa nourishing-serien som motverkar rynkor?" och ler glatt. Jag ville bita henne i smalbenet. Jag är 21 för tusan, jag ska inte ha anti-rynkkrämer ännu! Det slutade ändå med att föreslagna krämer fick följa med mig hem. Man kanske ska börja i tid? Dessutom fick jag en mascara på köpet som attraherade min småländska själ.

När jag kom hem från RFSL gick glödlampan i badrummet. Jag kommer inte se ett skvatt när jag ska pilla ut linserna. Hej emaljöga.

Dags för isdubbar?

Det är väldig mycket is ute. Jag märkte det när jag skulle springa ner till pendeln. Helt plötsligt gick mina ben åt olika håll och jag minns att jag tänkte att det här kommer aldrig gå innan jag trillade.

När jag låg där på marken och tyst kved fram ett "aj" vände sig personen framför mig om och såg lite oroligt på mig. Jag trodde jag skulle dö, det var kvarterets snyggaste tjej. Trots att jag kände blodet forsa fram reste jag mig upp och klämde fram ett käckt leende.

Varför kan jag inte välja mina klumpiga tillfällen lite bättre?

Singelliv = ensamhet?

Idag sprang jag på en flyktig bekant under min hurra- jag-fick- jobbet- jag-ville -ha-shoppingtur och det blev lite kallprat, givetvis. Hon var nyförlovad och undrade lite kuttrande hur jag hade det på kärleksfronten. "Haha vilken kärlek?" skämtade jag och sa att jag är singel. Då la hon huvudet lite på sned och sa att det var väldigt tråkigt att höra, precis som om jag hade berättat att jag bär på en hemsk sjukdom.

"Ja, jag vet inte vad jag skulle göra utan XX, jag känner mig så himla lycklig. Känner du dig inte ensam?" frågade hon, fortfarande med sitt blonda huvud på sned. Men måste man känna sig ensam som singel? Alla känner väl sig ensamma då och då, även personer i förhållanden, känner sig singlar extra ensamma?

Jag har inte en aning faktiskt. Och varför anta att jag som singel känner mig ensam? Jag tycker det är jättefint och underbart att människor hittar varandra och vill leva ihop, verkligen, men det lät på min bekant och även på andra som har beklagat sig om mitt singelskap, att jag inte kan bli riktigt lycklig, vilket en del har sagt, om jag inte lever i tvåsamhet. Jo tjena! Det är rent jävla skitsnack enligt mig.

Jag kan väl för fan leva världes lyckligaste liv som singel! Vad ger andra människor rätten till att uttryckligen säga att jag inte kan bli riktigt lycklig som singel?

Och nej, jag är ingen relationsmotståndare, jag blir bara väldigt trött på när andra tror att dom vet bäst om huruvida jag ska vara i en relation eller inte. Som jag ser det är det inte synd om mig för att jag är singel.

Bah.

Jag är så himla bra

På riktigt. Fast så får man egentligen inte säga i jante-lagens Sverige.

Jag fick jobbet som växeltelefonist. Var på besök ute på företaget och efter tio minuters prat blev jag erbjuden jobbet direkt. Det jobbet kommer gå perfekt att kombinera med skolan.

På tisdag är det jag som tar på mig headsetet och är trevlig mot folk.

30 år senare

För 30 år sedan slutade homosexualitet att klassas som en sjukdom. Nu tas transvetism, fetischism och sadomasochism bort från samma lista och "friskförklaras". Läs mer här.

Det börjar hända saker minsann.

Kan han så kan jag!

Jag har tydligen fått en granne som under tre månaders tid inte gjort ett ljud ifrån sig som helst plötsligt låter jävligt mycket. Den här grannen gillar att sjunga med i musiken han lyssnar på och det låter för jävligt rent ut sagt.

Så nu har jag bestämt mig för att ge tillbaka. Jag inledde min hämndaktion med några låtar från Backstreet Boys för att sen gå över till en ballad från Westlife och gjorde en fenomenal avslutning med lite Emil Jensen. Givetvis ville jag inte vara sämre än grannen så jag sjöng så högt jag kunde.

Jag väntar med spänning på hans motdrag.

Söndag blev en fin dag

Idag låg det en man på min säng. Han doftade gott. Ibland låg han sådär nära så att jag kände hans värme. Jag fick spänna tårna för att inte hoppa på honom och sniffa.

Jag behöver ett ligg.