Lite skvaller

Tisdagens dejt ja...den var väldigt trevlig. Massa skratt och diskussioner.

När han serverade mig frukost på sängen efter vi vaknat bestämde vi oss för att ses igen.

Åh herregud!

Dom ringde från jobbet nyss. På fredag ska jag på lunch med vår VD.

Jag är så jävla nervös just nu. Lilla jag ska på möte med vår VD. Herregud.

Jag har ingenting att ha på mig!

Snart ere dags

För dejt alltså.

Fintrosera är på, har lite lukta gott på mig och ser rätt så smashing ut om jag får säga det själv.

Jag har även tagit en ipren, utifall att menar jag.

Ibland är jag för jävla modig

Jag raggar inte. Av två enkla anledningar. 1. Jag vet inte hur man gör. 2. Jag vågar därför inte. Detta brukar chocka folk. Jag som är så social, har lätt för att få kontakt med andra och får lätt dejter. Men det är för att jag är den som blir uppraggad.

Men ikväll kära ni blev det ändring på den saken. Efter en helt underbart rolig födelsedagsmiddag hamnade dom flesta utav oss på ett sunkhak på söder. Några ur vårt gäng droppade av och jag fick ögonkontakt med en kille. Där satt vi och glodde på varandra, log lite och såg allmänt osäkra ut.

När det var dags för mig att gå peppade Linus mig till att skriva mitt nummer på en lapp och ge honom. Jag fick lite panik minst sagt. Herregud, jag har aldrig gjort något sådant innan! Tänk om jag hade missuppfattat allt totalt och han egentligen glodde på mig för att jag hade en snorkråka hängande ur näsan.

Jag stolpade ut på gatan där han stod och rökte med en kompis, så jävla nervös var jag. Det här låter säkert skitkonstigt men du verkar trevlig och är snygg, jag har ingen aning om du är singel eller inte, men här är mitt nummer, hör av dig om du har lust! rabblade jag. Vet inte vem som såg mest generad ut, han eller jag. Sen var jag tvungen att rusa. Han tog iaf lappen, vad han gjorde med den vet jag inte.

Men även om han inte hör av sig så gjorde jag det äntligen. Jag, Petra, 23 år gammal har för första gången i mitt liv raggat på någon utan att ha blivit uppraggad först.

Det är en bra dag idag

Kickade igång dagen med att stressa runt hemma för att göra mig i ordning till jobbet. Det var liksom lite extra skönt att snooza idag. Speciellt när folk ringde halv tre i natt för att sjunga Ja må hon leva! Alltså, jag älskar mina vänner men just då älskade jag dom inte fullt så mycket.

Står på tåget och känner febersvettningarna komma krypande mitt i rusningsträngseln. Perfekt läge. Trodde jag skulle dö innan jag kom ut i luften igen. Dagen på jobbet däremot, herregud vilken produktiv dag! Under lunchen (perfekt stekt lammytterfilé, goda grönsaker samt färska jordgubbar med vit chokladmousse till efterrätt) sprutade idéerna ur oss. Går det här vägen kan jag få lite andra arbetsuppgifter.

Nu väntar väskorna. Åh herregud. Skorna är iaf uppackade. Jag älskar er så mycket, allihopa sa jag till mina vackert uppradade skor.

Ren och skär lycka

Jag sitter hemma i min lägenhet nu. I min alldeles egna lilla lya.

Var smart nog och tog taxi hem från t-centralen. Två chaffisar fick hjälpas åt att baxa in min stora väska i bagaget. Dom frågade om jag hade varit iväg och plockat sten. Nej, jag har shoppat skor svarade jag.

Öppnade kylskåpet med kurrande mage, väl medveten om att jag inte har någon mat alls hemma. Upptäcker en burk med svart guld. En oöppnad burk med oliver. Jag befinner mig lite i himlen just nu.

Om 1 timme och 40 minuter fyller jag 23. Jag hoppas att ni tar tillfället i akt och använder det som en ursäkt för att äta lite tårta eller något annat gott i morgon!

Ibland går det inte som man planerar

Yes! utbrast jag idag när jag äntligen fick igen den stora resväskan. Knatar upp och in i hallen, då ser jag det. Alla skor. Fem par skor ska tryckas ner i väskorna.

Hur fan det nu ska gå till.

Nu kör det igång igen!

Vill du ha ett extrajobb som är socialt, utvecklande och bitvis utmanande? Anser du att du inte alltid passar in i heteronormen? Dessutom får du chans att jobba med mig och andra härliga människor!

RFSL Stockholm söker nu personer som vill utbilda sig till skolinformatörer!

Klart du ska ta chansen!

Jag förstår er nu

Alla ni som älskar bröst alltså. Jag har inte fattat vad som är grejen, förrän nu. Tidigare var jag av åsikten, bröst, dom bara är. Dom är i vägen, upptryckta till haken, ihoppressade, dallrar mer än jello och är ingen välsignelse att bära på.

Idag upptäckte jag mina egna. Jag stod framför spegeln och glodde på mig själv, i urringningen och tänkte, fan, dom är rätt snygga ändå! Sen stod jag och petade med ena fingret på både Berit och Agda, som om jag skulle kolla om sockerkakan är färdig. Helt fascinerad.

Jag vet minsann hur man roar sig en fredagskväll.

Det här med att packa...

Jag hatar det. Fullkomligt hatar det. Jag går in i rummet, stirrar på väskorna och kläderna. Sen suckar jag och går ut. Men ikväll så, då ska det packas. Det ska det.

Känns lite overkligt att jag snart är hemma igen. På söndag kväll kliver jag innanför dörrarna, på måndag fyller jag år och ska fira med några utav dom mest underbara människorna i hela världen.Underbar tillvaro är bara förnamnet!

Jag blir liksom inte förvånad längre

SD har gjort det igen. Kommit med ett nytt korkat uttalande alltså.

Häromdagen läste jag i Smålandsposten att en utav deras kommunpolitiker i Växjö belagts med munkavel (enligt politikern själv sitter han i karantän) eftersom att han gör bort sig nästan varje gång han gör ett uttalande.

När jag läste det här tänkte jag att om SD vill ha en seriös profil som parti och komma bort från att mer eller mindre alla förknippar partiet med rasism är det kanske bäst att sätta hela SD i karantän.

På tal om något helt annat

Bara några minuter efter att jag publicerade förra inlägget ringde telefonen. En jag pluggade med på universitetet i Växjö har också flyttat upp till Stockholm så vi har lite kontakt ibland. Nu bjöd han ut mig på dejt. Och jag sa ja.

Herregud, en dejt. Nästa vecka. Lite nervös blev jag allt med tanke på vad som hände på min förra, och första, dejt som nybliven singel.

Ta ett djupt andetag

Ikväll trillade ett sms in. För någon månad sen hade jag blivit överlycklig, jag ville inget annat just då. Men saker förändras. Jag har gjort mitt bästa för att gå vidare och acceptera. Nu blev jag mest arg över dessa fyra små ord:

Jag vill försöka igen.

Samma visa varje höst

Så fort hösten knackar på dörren springer jag ner till affären och köper ett nummer utav Elle, späckat med höstmode. Jag ser framför mig hur jag går långa promenader bland alla gulnande löv i en stor stickad tröja i någon härligt murrig färg. Givetvis med ett par snygga gummistövlar på fötterna. Just den tanken kan jag inte få ur huvudet, hur jag spenderar tid utomhus, alltid lika snyggt klädd med perfekt makeup. Spatserandes på gatorna i högklackade stövlar, en takeaway chailatte i handen, en mössa på sné med matchande vantar och halsduk. Skrattandes åt vinden som får mitt hår att blåsa åt alla håll.

Men jag vet hur verkligheten ser ut. Egentligen hatar jag tanken på att bara vistas utomhus under hösten och vintern. Om jag måste gå ut skiter jag i hur jag ser ut, bara det är varmt. Smink orkar jag inte med, blåsten och kylan får ändå bara mina ögon att tåras. Sen ser jag ut som en frostskadad panda.

Drömma kan man alltid.

Vad jag gör om dagarna

Jag befinner mig fortfarande i semestermode. Egentligen har jag tusen saker att göra men det kopplar inte riktigt. Istället försöker jag få till den där snygga sotade sminkningen. Tror jag är på god väg att få det riktigt bra. Nästa projekt för dagen är att lära sig hur den nya tvättmaskinen fungerar.

Over and out.