Det blir bara bättre och bättre

Jag åker till Stockholm Pride ändå i augusti! Paraden får klara sig utan mig men schlagerkvällen och en massa festande kommer jag ändå hinna med under mina dagar där uppe. Bästa av allt är att min hedersmarskalk åker med mig ner till Växjö på fredag kväll och hjälper till att fixa det allra sista inför ceremonin.

Dags att börja leta inspo till lite olika outfits kanske? Förra årets ögonfransar kommer åka med och kanske att jag köper några nya för att liva upp makeupen.

Jag visste att jag missat något viktigt

Jag har funderat ett par veckor på vad det är jag missar, vad det är för saker som krockar, utan att ha kommit på det. Ni vet, man har det malandes i bakhuvudet utan att komma på något även om man vet att det är viktigt.

Förrän i natt. Jag satte mig upp i sängen och började svära. Bröllopet krockar för fan med Stockholm Pride! Givetvis, givetvis, väljer vi helgen Pride firar 15 år och jag 5 år med Pride.

Nåja, jag får helt enkelt skippa paraden det här året och satsa mer på själva veckan. Hade tänkt vara drag queen i paraden men hey, det hindrar ju inte mig från att draga resten av veckans fester!

Det blir nog bra.

Snart är det dags igen!

Det är få saker jag ser fram emot lika mycket under året som Pride! Alla underbara människor, allt dansande, paraden, you name it!

Förra året körde jag stenhårt på stora ögonfransar, mycket makeup och drag queen-tema. Men nu är den stora frågan? Vad ska jag köra på i år? Ska jag fortsätta med drag queen i år också? Vilket är rätt lockande för jag älskade verkligen ögonfransarna. Vad säger ni?

Öppenhet och yttrandefrihet - men till vilket pris?

Jag har alltid förespråkat yttrandefrihet, det är en självklarhet för mig att människor ska få säga sin mening. Men ibland undrar jag, vilket pris har egentligen yttrandefriheten och på vems bekostnad sker den vissa gånger?

För lite mer än en vecka sen var jag en utav ca 45. 000 deltagare i Stockholm Prides paradtåg. Hela Prideveckans tema var just öppenhet, något som jag skrivit om tidigare. Men knappt hann paraden avslutas innan det började rapporteras om protester mot svenska soldaters deltagande. (Läs mer här.) Bakom protesten låg den anti-militaristiska organisationen Ofog. Organisationen skriver på sin hemsida att ett utav skälen till att en protest anordnades var att trots att Stockholm Pride påstår sig vara emot våld är soldater och försvarsmakten välkomna att delta i sina uniformer.

Jag har full förståelse för att människor kämpar för fred och anser att försvarsmakten bör avvecklas. Däremot ifrågasätter jag Ofogs forum för denna aktion. Personligen anser jag att det är inte är passande att delta i en Prideparad, hållandes plakat med texter som Här går jag och försvarar mina mänskliga rättigheter medan mitt jobb handlar om att kränka andras mänskliga rättigheter och liknande bakom samt jämte deltagande militärer. Innebär det per automatik att dessa militärer kränker andra människors rättigheter genom sin uniform och yrkesval? Det är något jag inte skulle påstå att dessa människor gör.

Men frågan blir även, är Ofog snuddande nära att kränka yttrandefriheten, som jag ändå anser att bära uniform i Prideparaden innebär, samtidigt som organisationen åtnjuter sin egen rätt till denna grundlag?

Post - Pride

Pride, denna festival som alltid får mitt hjärta att ta ett glädjeskutt. Tänk, att vi i Sverige kan ha en så stor festival med fokus på HBT-frågor. I år var även första året när hela området var gratis, passande med tanke på att årets tema var "öppenhet". Tidigare år har det verkligen känts som om vi var djur i en bur, i en show för icke-hbt-are som satt utanför området för att titta på oss. Öppenhet, åt båda håll skulle jag vilja säga. Att öppna upp området är en möjlighet att visa heteros att vi HBT-are att vi är som vem som helst men även visa många HBT-are att heteros, ja, dom är som oss, vi blir bara kär i olika kön. Och det är på tiden att vi slutar segregera oss.

I fredags mötte jag upp Mupp för att äta middag. Vi diskuterade hur vuxna vi blivit, delade en flaska vin på restaurangen och fick lite konstiga blickar från sällskapet vid bordet jämte när vi gled in på ämnet sex. När vi gick från restaurangen var vi sådär fnittriga som bara jag och Mupp kan bli när vi ses och hamnade tillsist på hårdrockshaket Kellys. Där drack vi färgglada drinkar och diskuterade om vi var vampyrer, vilken bar skulle vi hänga på då?

Lördagen kom och jag kände mig fin i min leopardmönstrade klänning, som visade sig vara lite väl urringad, jag var en smula rädd att flickorna skulle rymma. Gigantiska lösögonfransar hade jag lyckats få på mig vilket väckte uppmärksamhet på väg till tunnelbanan. Uppskattande blickar och nickar i min hotellobby. Utanför visade det sig att jag attraherade fyllon. En frågade vad jag tog i timmen. Då kände jag mig inte lika fin längre.

Väl vid paradstarten kände jag mig fin igen. Jag kan gilla det här med att få uppmärksamhet ibland och lät mig glatt fotograferas av alla som frågade. Vet dock inte av vilka, kanske borde ha frågat? Jag var mest glad över att få så mycket beröm. Och att få stå i paraden med några utav människorna som gör mig lycklig. Givetvis.


Det blev två timmar av galet dansande på RFSL Ungdoms flak, slängkyssar, flirtande och sjungande till rösten inte höll mer och lite mer sång på det. Smutsiga fötter som sköljdes av på mitt hotellrum för att sen landa i sängen med ett glas rosé. Officiell efterfest på Fotografiska museet efter alldeles för mycket tequila och rosa drinkar.

Glad parad!

Jag är vad man kan kalla för redo!

Det är dagen före den stora paraddagen!

Jag borde vara jublande glad. jag har längtat efter det här. Pride. Stockholm. Paraden. Alla fina människor. Ändå känner jag mig melankolisk på något vis. Som om jag inte hör hemma här längre. Även fast jag vet att det är så här jag vill ha det. Fartfyllt, pulserande, kunna vara lite anonym.

Jag sitter på ett designerhotell, ser ut över Söder, vackra älskade Söder. Skratt ekar mellan husen och jag känner bara, jaha, är det så här det ska vara? när jag försöker resa mig från zinkstolen som klibbat fast i rumpan.

Det är något som saknas. Någon. När jag satt i planet och trodde att jag skulle dö, vilket jag alltid tror när jag flyger men extra mycket idag för att det var så mycket turbulens, saknade jag K något fruktansvärt. Det är en process, som det alltid är för mig när jag ger mig in i en relation.

Vet ni vad? Det är dags att sluta deppa. Nu är det jag som går och tar en dusch, smörjer in tatueringen, letar upp en ny ren klänning och sen går för att få mina ögonbryn omhändertagna. Middag och drinkrunda med finaste Mupp väntar.

Det är dagen före dagen före dagen före dagen före paraden

Och jag är redo! Leopardmönstrad klänning, stora smycken, dom största lösögonfransarna jag någonsin skådat och nya fina skor är inhandlade inför Prideparaden. Jag kommer se smashing ut om vi säger så. Och peppen, denna pepp jag känner är obeskrivbar mina vänner.

Lite tråkigt är det att jag inte kan vara med under hela Prideveckan men på fredag intar jag Paradise och svänger på mina nyrakade, parad på lördag med tillhörande brakfest efteråt innan det är dags att bakisluncha på söndag. Som jag saknar alla underbara människor!

Vad ser ni fram emot?

Godispåse

Jag börjar bli rustad inför Pride. Nu är det bara lite glittriga kläder som saknas.

Guld eller silver, vad säger ni?

Snälla, låt mig inte titta mer på tv

Jag har tittat för mycket på Project Runway. Det brukar leda till att jag får något ryck och tror att jag är jätteduktig på att sy. I morgon ska jag på bröllop och sydde en sjal. En rosa sådan. Bara det var ett varningstecken att något inte stod rätt till. Nu, efter mitt lilla syprojekt har hybrisen drabbat mig igen. Alltså, hur svårt kan det vara att sy en klänning till Pride? Någon stor tyllkjol och en massa glitter tänkte jag, i år igen.

Men årets tema tror jag är bestämt, i år ska jag inte halvmesa mig utan verkligen köra på dragqueen-temat.

Bra att någon håller koll

Jag såg över mitt schema innan och insåg att jag fått ledigt under Pride. Utan att ha ansökt eller bett om det. Inte för att jag klagar eller så, snarare tvärtom. Det gör mig bara lycklig och resan är redan bokad.

Nu är den stora frågan - vad ska jag ha på mig i paraden?

I år kör jag all in!

Pride oh du ljuva Pride. Det blir vi två i år igen. Men utan ryggskott och hoppande bäckenben tack. Desto mer öl, vin, liggande och fantastiska vänner helst. Lite bakfyllepicknicks i tanto innan det blir Debban vid Slussen för att sen glida vidare mot Pride Park. Ja, så blir det, visst blir det så?

Och givetvis parad! Gala, glitter och glamour! I år får det inte bli någon halvmesyr i klädväg som paniklösningen fick bli. Jag måste sluta vara sådan tidsoptimist. Men nu är frågan, vad ska jag ha för kläder på paraden? Vilket tema ska jag köra på? Har ni några förslag?

Da pics!

Eller en del av dom iaf... Ni får helt enkelt hålla till godo!

Jag blåste ballonger

Temat för veckan - Jäger och cider

Jag kände mig lika suddig som bilden.

Jag försökte se ut som en schteekare

Jag har varit närmare Christer Björkman än vad du någonsin har varit

Paradfin!

Innan Paradstart!

Lite kyligt var det där uppe på flaket

Mycket folk var det.

Jag anser mig vara en rikskändis numer

Mamma berättade glatt att hon sett mig på TV4-nyheterna (kl 22) i tisdags. Jag stod utanför Pride House och pratade med någon men jag vet inte om det var en tjej eller kille...eller något eh annat sa min käre mor. Jag som annars brukar vara glatt kamerakåt hade totalt missat att en kamera fanns i min närhet.

Hur många autografer vill ni ha?

Det var helt gaaaalet!

Lördag och den stora finalen på Pride - paraden alltså. Det var så jävla häftigt! Jag stod och dansade på RFSL Ungdoms flak så svetten sprutade, sjöng och skrek så att jag tappade rösten. Jag klappade händerna tills jag tappade känseln i dom. Jag posade för kameror, skrattade och glädjen bara rusade genom hela kroppen.

Det går nästan inte att beskriva hur häftigt det var. 40 000 personer var vi dessutom som deltog!

Jag har tagit rätt mycket bilder men det läggs upp lite senare. Nu blir det honungsté för att halsen ska bli glad igen.

Det är dags att jag kommer ut ur garderoben

Jag har förnekat något för mig själv väldigt länge och inte vågat erkänna det. Har folk frågat har jag förnekat och skrattat lite föraktfullt.

Men, jag är en schlagerfjolla. Ja, jag gillar schlager and I'm proud!

Nåja, schlagerkvällen var alltså igår. Jag och Mupp studsade dit efter att regnet upphört och klafsade i lera. Men jag måste säga att jag blev lite besviken. Det var för mycket ballader för min smak. Schlager för mig är fart, glatt, glitter och glamour. Öppningsnumret med allas vår Christer Björkman som gjorde en egen version av Alexander Rybaks låt var väldigt roligt. Skönt att se vilken självdistans han har och kan driva med sig själv och sin makt (årets Pride-tema för övrigt, makt alltså) över Melodifestivalen.

Har gjort en liten summering över mina spontana reaktioner under kvällen, är endast ett axplock av alla artister som uppträdde.

Kvällens -
...Jaja, älska oss hur mycket du vill bara du drar ut trosorna ur rumpan - Sibel. 
...Mja, jag vill inte en gång till men tjatar ni så - Björn Skifs
...Sömnpiller - Jenny Silver
...Vi älskar dig också även om det gick åt helvete för dig - Anna Bergendahl
...Bästa klänning - Chiara från Malta i sin Prideflagga till klänning
...Troschock - Anne-Lie Rydé som flashade stringen
...Snyftarlåt - Didrik Solli-Tangen
...Ögongodis - Pain of Salvation
...Visa brösten du, I don't mind - Hanna Lindblad

Du vet att det är Pride när...

...människor som normalt sett aldrig lägger märke till dig kallar dig för jävla flata för att du har ett orange plastband kring handleden.

Hur svårt kan det vara på en skala?

Jag funderar på att sy min egen klänning till min debut som drag queen, om jag inte hittar någon på Beyond retro. Hur svårt kan det vara egentligen? Lite tyg, lite tråd och mammas symaskin, borde väl vara piece of cake? Eller? Sen att jag aldrig har sytt något mer avancerat än en kjol när jag gick i sjunde klass borde inte vara något hinder. Det kommer säkert sluta med att mamma syr klart den.

Annars fortskrider mina förberedelser inför Pride paraden. Jag är lite sugen på att beställa en peruk. Jag har alltid velat vara blond. Å andra sidan, om jag köper löshår i clipsmodell kommer jag säkert använda det oftare. Men det är svårt att hitta i min hårfärg.

Givetvis kommer det komma bilder! Men paraden är inte förrän i juli och än så länge har jag inte så mycket att visa bilder på.

Årets tema är bestämt

I årets Pride parad ska jag draga! Jag kommer bli den snyggaste drag queenen som någonsin gått i paraden! Det kommer bli massa glitter, vackra kläder, mycket smink och glamour.

Nu ska jag bara hitta en snygg klänning också.