söndag 28 februari 2010

Pappa om min tatuering

Varför har du ritat dig själv på benet?

Ja, det kan man ju undra varför jag skulle göra. Eller varför jag skulle ha en gnuggis på min andra vad eller gå med smuts på ryggen. (Pappas tidigare teorier om mina konstverk på kroppen)

You say Inställd I say fuck you

Jag. Orkar. Inte. Mer. SJ.

I dont like you SJ. No, not at all

Krabb med SJ. Igen. Min avresa hem blev inställd i morgon fick jag veta av en automatisk röst som ringde mig. Det var bara att sätta sig i telefonkö. i 45 jävla minuter satt jag. Fick veta att jag hade en väntetid på "över 20 minuter". Luften gick ur mig då. Jag svor. Jag blev apatisk. Passade på att fila naglarna och kela med Snuffse. Tappade mina näsdukar i hans vattenskål. Fler svordomar. Tillslut kom jag fram. Pratade med en jättetrevligt kvinna som löste allt.

Trodde jag.

Fick ett nytt samtal från SJ igår. Hann givetvis inte svara. Gick in på deras hemsida och fyllde i för att se om det är något krabb med tåget. Växjö-Alvesta: okej. Alvesta - Stockholm C: Där gick det fel. Tror jag. Fick upp alla avgångar från Stockholm. Men inte till. Nej då.

Den bistra sanningen är att jag troligen måste sätta mig i telefonkö. Igen. Bara tanken får mig att vilja gråta.

lördag 27 februari 2010

Jag ska sluta vara så kaxig

Jag har varit så stolt. Inte en förkylning har jag haft när alla andra i min omgivning nästan har snytit hjärnorna ur sig. Visst har jag varit sjuk men det har satt sig i halsen i ett par dagar. Men inte en förkylning i sikte. Förrän nu.

Det började med att halsen tjocknade igen under tågresan ner, jag skyllde på AC:n. Under Systerdotterns innebandymatch skrek jag så att jag tappade den lilla röst jag hade kvar. Så här i efterhand var det kanske inte så smart att sitta i en innebandyhall som var så kall att jag trodde jag skulle frysa snippan av mig. Att vara nära Systeryster A som var väldigt förkyld var inte heller så smart men jag var kaxig. Inte kan jag bli sjuk resonerade jag. Jo tjena.

Idag sitter jag med en näsa som rinner konstant, en hals som jag knappt kan svälja med och en körtel som har svullnat bakom örat. Den där svullnaden trycker ihop min hörselgång så jag hör nästan inte alls på höger sida. Kul. Verkligen.

Har ni några bra husmorstips för att slippa det här?

torsdag 25 februari 2010

Tuff tuff låter tåget

Snarare dunk dunk dunk när X2000 susar fram genom all snö. Än så länge har inget gått snett. Tåget avgick tom i tid, vilket det nästan aldrig gör.

Baklänges åker jag och mår lite illa. Tuggade på en Calma (åksjuketuggummi) innan vi åkte men kanske får ta en till snart. Eller sova, det vore också trevligt. Vaknade alldeles för tidigt av att dom plogade undan snövallar halv sju i morse.

Strax efter klockan två ska jag vara i Växjö, om allt går som det ska. Eller så kanske jag hoppar mitt byte och sover hos Systeryster A istället ikväll och drar vidare till föräldrarna och Snuffse i morgon.

Jag är så jävla uttråkad.

Har ni några tips på hur man kan roa sig på tåget?

Update: Tåget har gått sönder. Det har blivit en rökutveckling under tåget. Plus att tåget inte kommer upp i den hastighet som det ska gå i. Jag beklagar sa speakerrösten utan någon inlevelse. Jag tänkte att han inte alls beklagar. Han njuter säkert, den jäveln.

onsdag 24 februari 2010

I feel so pretty



Dålig bild, jag vet. Ska försöka ta en bättre i morgon om jag hinner. Och komma ihåg att inte fota när benet är precis insmort.

Det flyter på bra

Det flyter på jävligt bra om jag får säga det själv.

Idag var jag på intervju 2 hos en kund. För tio minuter sen ringde bemanningsföretaget och sa att jag fick uppdraget. Jag höll på att skrika rakt ut av glädje. Jag fick otroligt bra intryck när jag var på intervju och kände ännu mer att jag ville ha jobbet. Jag är så satans glad just nu.

Hade även möte med Unga Dramaten idag som vill samarbeta med RFSL Ungdom Stockholm. Dom hade många intressanta idéer. Fick även möjlighet att se deras pjäs för gymnasieungdomar. Jag hade lite fördomar när jag kom dit om själva pjäsen eftersom att den handlar om jakten på sin sexualitet, olycklig kärlek, grupptryck osv. Jag var rädd att det skulle bli lite klichéartat. Men jag blev positivt överraskad. Så vi får se hur samarbetet kan komma att se ut.

Det gäller att njuta av framgångarna. I morgon ska jag ta tåget ner till Växjö. Med tanke på att min hemresa på måndag blev inställd av SJ ska jag även försöka boka om min biljett. Håll tummarna för mig.

tisdag 23 februari 2010

Jag är verkligen ynklig just nu

2,5 timme tog det innan tatueringen blev klar. Sista halvtimmen hade jag lust att resa mig upp och skita i allt. Så ont hade jag. Men det var värt smärtan. Det blev en vacker kvist med körsbärsblommor på vänster vad, ca 10-15 cm hög. Jag skulle ha lagt in en bild men plasten är på till i morgon och det såg inte snyggt ut. Bild kommer i morgon med andra ord.

Just nu har jag feber och jag känner mig väldigt liten och ynklig. Tur att jag har R som kan ta hand om mig så att jag är fit for fight inför mina möten i morgon. Gick ju vidare i intervjuprocessen till steg 2 så i morgon ska jag träffa kunden, som är en annan bank. Efter det ska jag på lunch med Unga Dramaten, se en pjäs och diskutera ett eventuellt samarbete mellan RFSL Ungdom Sthlm och Unga Dramaten. Ska bli väldigt spännande! Mitt i allt ska jag plugga också. Men det löser sig. Lär ju ha en del tid på pendeln att slå ihjäl.

måndag 22 februari 2010

Det här med humor alltså...

R har ett nytt skämt. Det drar han så ofta han kan. Speciellt om jag frågar om vi inte kan göra något roligt eller om jag petar på honom för att han ska underhålla mig.

Jag kan visa snoppen!
skriker han glatt och sen skrattar han som om han precis dragit världens roligaste skämt.

Visst, det var roligt den första gången. Men nu efter typ trettiosjutusenniohundrafemtiotvå gånger är det inte lika kul. Inte alls.

Fy fan säger jag bara

Seriöst. Jag pallar inte mer. Nu får det fan vara nog. SL och vädergudarna kan stoppa upp något där solen aldrig skiner.

Hela jävla helgen har mer eller mindre gått åt till att sitta fast i helvetesjävla köer. I lördags när jag skulle hem till R satt jag fast i 50 minuter. Normalt tar det 34 minuter att resa hem till honom. När jag väl kom till centralen var jag riktigt sur. Blev inte bättre av att jag halkade på den snorhala marmorn som någon hjärndöd idiot tyckte var en så jävla bra idé att lägga in i avsatserna mellan trapporna från perrongen. Några fulla norrlänningar hjälpte mig upp och frågade om jag var okej. "Jadå, det såg nog värre ut än vad det var!" kvittrade jag. Trodde jag skulle börja lipa av smärtan i rumpan.

Kommer ner till tunnelbanan. Det går inte ett jävla tåg hem till honom. Surnar till ännu mer, går till taxiplanen. "Kosta vad fan det vill" tänkte jag. Inte en taxi i sikte. 25 minuter senare hade jag blivit tjenare med några göteborgare som suttit fast i 6 timmar. Dom hånskrattade åt mig när jag gnällde över 50 minuter.

I söndags stod teater på schemat. Vi tog bilen, tack gode gud för det. Vi fick hämta Greken som satt fast. Ersättningsbussen hade gått sönder efter två minuter. Pjäsen Mefisto - en karriär blev det. Skådespelarna var otroligt bra! Synd bara att manuset sög.

Idag hade jag tid hos min naprapat 10.30 Jag gick hemifrån vid 9. Sen fick jag vänta i en hel jävla timme på ett tåg. Det skulle dessutom vara 30-minuterstrafik. Jo tjena. Kunde glömma den tiden. Och jag ville så gärna ligga och bli knådad på. Jag var vid t-centralen 11.04, woho.

När jag skulle hem från styrelsemötet åkte jag först åt fel håll med t-banan men det skyller jag på mitt resesällskap. När jag sladdar in på pendelperrongen står tåget där så fint och väntar på mig. Halleluja! Men säg den lycka som varar. 40 jävla minuter tog det att komma fram.

Känns så jävla roligt att åka med SL just den här veckan som jag har flera viktiga möten och apmycket att göra i skolan innan jag bordar SJ:s X2000 för att åka ner till Växjö.

Jag orkar tamigfan inte mer krabb.

lördag 20 februari 2010

En gräsänkas dilemma

R har åkt på finlandskryssning. Eller fylleslag. Vilket en del av mig tycker är jättekul att han äntligen kom iväg. En annan del tjurar lite och tycker att han kunde ha åkt nästa helg när jag inte är hemma. Det blir som en liten catfight inom mig. Ena sidan tycker att han verkligen behöver det efter att ha jobbat häcken av sig i flera månader. Den andra sidan tycker att han kunde ha stannat hemma eftersom att vi inte har setts så mycket på sista tiden.

Och så får jag dåligt samvete. Jag har ju varit iväg på en massa den senaste tiden. Jag har flera roliga möten inbokade som förhoppningsvis resulterar i nytt jobb och spännande samarbeten. Nästa vecka åker jag hem till mina föräldrar för att vila upp mig i ett par dagar. Varför skulle R inte få åka iväg och ha kul? Även om jag blev en gnutta skadeglad när han berättade att han ångrade att han åkte med just två utav sina mest galna kompisar. Men så kom det dåliga samvetet igen.

Det är bara det att jag saknar honom som fan. Jag är absolut inte rädd för att han skulle vara med någon annan under fylleresan, absolut inte. Jag kan bara inte sova utan honom. Och jag behöver en god natts sömn. Har tagit till min gamla teknik. Sover med tv:n på (ljudet av givetvis) och en ögonmask på så att jag inte störs utav ljuset. Det är en sådan jävla fix idé så det finns inte.

Men på ett sätt är det skönt att han åkte. Jag har kunnat ligga i sängen och se det på tv som jag vill se. Dessutom slipper jag allt zappande för att se "om det kanske finns något bättre på en annan kanal". Om det inte var något bra på den kanalen för trettio sekunder sen är risken väldigt liten att det har ändrats. Sen har han gett hintar om någon present när han kommer hem ikväll. Så ja, jag är nog rätt glad att han åkte ändå.

torsdag 18 februari 2010

Hjälp sökes!

Okej, är det någon av er läsare som kan det här med att byta bakgrund på bloggar? Om någon kan, så får ni mer än gärna hjälpa mig!

Jag glömde nästan!

Jag var på utbildning i helgen tillsammans med Greken och resten utav gänget i Brottsofferjouren. Motiverande samtalsteknik - MI var det som vi utbildades i. Och herrejävlar vilken utbildning det var! Föreläsarna var himla bra, lugna, metodiska och hade flera exempel. Gruppövningar var något som vi ägnade oss åt minst en gång i timmen.

Syftet med MI är att hjälpa någon att komma till ett beslut utan att säga "jag tycker att du ska göra så här!" utan istället tex säga "får jag komma med ett förslag? Hur skulle du känna om du istället gjorde så här?". Köra med öppna frågor helt enkelt så mycket som det går. Även att få personen att reflektera över hur livssituationen ser ut nu och hur den kan se ut med en förändring. Vad finns det för för - och nackdelar med hur det är nu och även vad om ses som hinder och positivt med en ändring? Jag satt där på stolen och tänkte på alla möjliga situationer som jag kan använda mig utav det här. Inte bara inom Brottsofferjouren där jag ringer upp människor som har sagt till polisen att dom vill ha kontakt med BOJ.

Jag insåg väldigt snabbt att alla verktyg som vi fick inte går att använda på alla personer, vilket inte är konstigt. Men det var en del i gruppen som inte hade samma inställning utan istället var snabba med att säga "nej men det där kan vi inte använda oss av!" om och om igen. Ett tag kändes det som att vissa personer sa emot föreläsarna bara för att. Jag blev sur rätt många gånger kan jag säga. Är det något jag är allergisk mot är det när folk sitter och pratar med varandra under föreläsningar. Vilket många gjorde under tiden. Det är respektlöst som fan. Precis som att sucka och stöna av trötthet när det var dags för grupparbeten. Och så säger pensionärer att det är vi unga som är negativa och oförskämda. Under utbildningen var det snarare tvärtom tyvärr.

Och åt gjorde vi nästan konstant. Kursgården vi var på är kända för sin matlagning. Stort utbud utav sallad, flera varmrätter att välja mellan på buffén. Och så massa fika. Jag kände mig som en rullande köttbulle när jag kom hem.

Jag kan ju inte låta bli

Bokenkäten

Som läsare är jag: Kräsen men öppen. Mitt läsande går i perioder, om man bortser från läsandet av kurslitteratur. Vissa perioder vill jag ha den där lättsamma chick-litboken som inte kräver så många hjärncellers aktivitet för att läsa. Andra perioder vill jag inte läsa något annat än klassisk och tyngre litteratur.

Som bloggare är jag: Spretig. Jag skriver om det mesta, om mitt förhållande med R till mina jobb, skola och allmänna bitterfittstankar.

Senast lästa bok: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Har nog aldrig skrattat så mycket när jag läst en bok sen jag läste Sune-böckerna för över tio år sen.


Senast köpta bok/böcker: Några utav Herta Müller, Markis de Sades Juliette och Filosofin i sängkammaren.

Favoritdeckarförfattare: Jag läser inte deckare. Problemet med deckare, enligt mig, är att det är en oftast väldigt komplicerad handling för att inte ge minsta lilla hint om vem mördaren är för att sen rusa på i slutet där allt faller platt.

Jag läser allt av: Jag tror faktiskt inte att jag har någon direkt favoritförfattare. Jag läser mycket utav många.

Jag läser helst inte (genre/författare): Jag håller mig gärna borta från Charles Bukowski. Det övergår mitt förstånd att människan ens har blivit publicerad.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: HBT-böcker samt juridik.

Förutom svenska läser jag gärna: Engelska böcker, vilket är det enda språk jag behärskar utöver svenskan.

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: Så många...har en hel hög med böcker som väntar på att bli lästa!

Högst upp på min bok-önskelista just nu står: Fler böcker av Markis de Sade.

När jag går på antikvariat letar jag alltid: Jag går aldrig till antikvariat, tråkigt nog.

Okej, nu är jag lite glad igen

Fick ett trevligt samtal igår. I tisdags var jag på en anställningsintervju för ett uppdrag på en annan bank, ett betydligt mer socialt sådant än vad jag sysslar med nu. Igår fick jag veta att jag gick vidare i intervjun och ska träffa kunden nästa vecka. Jag hoppas verkligen att jag får uppdraget. Jag VILL ha det!