torsdag 14 juli 2011

Tingsrydsnatt

Det känns som att jag mest spenderar mina dagar med ett fånigt leende på läpparna, totalt omedveten om vad som sker i min omgivning bitvis. Saken är den att K är bortrest och kommer vara ett par dagar till. Jag är väl inte så glad över det. Vaddå umgås med familjen ett litet tag på semestern? Resa iväg, varför då? Varför åka iväg på saker du planerat in i månader, långt innan vi träffades, när jag finns här nu? Var med mig istället! Ägna all din tid åt mig! Vad kan vara viktigare? säger Petra, omogen som en fjortonåring.

Kan du inte vara iväg ett tag till? Gärna så pass länge att jag hinner flytta till Oslo och förtränga tankarna på att jag faktiskt tycker om dig, att jag vill vara nära och känna dina läppar mot min panna. Vill du resa ett tag till så jag inte längre minns att jag bestämde mig redan när jag såg dig, att dig skulle jag ha? Det gör inget om du är borta tills fjärilarna i magen försvinner och du inte längre finns i mitt huvud. Med vänliga hälsningar, Petra, en idiot till relationsfobiker som gör sig bästa för att inte springa åt andra hållet.

Jag känner mig utlämnad på något vis. På det sättet som man kan göra när man lär känna en ny person, utforskar en relation, där man känner sig som en nykär fåne. Det är det där med att öppna upp sig, släppa in, släppa taget. Jag är inte så bra på det. Det skrämmer nästan livet ur mig.

2 kommentarer:

ullebengtsson sa...

Logik och nykär stavas olika :-) Grattis till vansinnet.

Hypofysen sa...

Känner igen mig så väl. B tyckte att jag var lite löjlig när jag surade över hans norge-resa som han planerat i över ett år... Men vad ska jag göra i över en vecka när jag inte ens jobbar o han är borta?