Blondiner har roligare

Sägs det. Jag har inte märkt något. Snarare tvärtom. Jag hade fan roligare när jag var rödhårig.

Det är med andra ord dags att ringa till frisören. Jag vill ha tillbaka min hårfärg igen. Leva lite fartfyllt. Som jag gjorde back in the days så att säga.

Det här med barn alltså

Jag gjorde misstaget att klicka mig in på Malin Wollins krönika innan jag skulle sova. Stort stort misstag.

Malin skriver om att barn inte är en rättighet att skaffa. Varken för kvinnor eller män. Vilket jag kan hålla med om. Men, det hon skriver om att barn behöver en pappa, att en pappa som kanske inte är intresserad utav dig är bättre än att komma till via provrörsbefruktning. Vilket jävla skitsnack!

Är det så, är det verkligen bättre att ha en pappa som inte visar intresse för dig? Som är elak? Som slår? Är det rätt mot barn att säga du har i alla fall ett ansikte på din pappa, även om han skiter i dig, att han är jävligt elak och behandlar dig som om du inte vore värd något. Din kompis Pelle lever i ett kärleksfullt hem med sin mamma, men han kom till för att någon runkade i en plastburk i Danmark. Pelle vet inte hur hans pappa ser ut, tänk vad synd det är om Pelle!?

I mina ögon är detta ett fruktansvärt påstående. Manliga förebilder kan man få överallt, i skolan, släktingar, kompisars pappor om det är där skon klämmer på Malin Wollin. Att man måste ha en "riktig" pappa är en sådan jävla bullshit.

Smart snubbe det där

01.27 inatt klev jag in i en taxi vid stationen. Håret stod åt alla håll och kanter även om jag försökt tämja det i en tofs. Det var rätt uppenbart att jag inte ägnat senaste timmarna åt att knyppla.

Inte visste jag att tågen gick så här sent sa chaffisen.

Är det det som kallas för att vara finkänslig?

Om det här med att gå vilse

Jag tror det är lite utav min grej. Speciellt när det är regn inblandat.

Som för ett par år sen. Det var Pride och jag skulle möta upp några vänner. Det gick inte så bra.

Ja, ni ser ju själva.

Petra går på sightseeing

Jag vet mycket väl vart min syster bor. Jag bor där på deltid kan vi säga. Aldrig några problem med att komma dit. Går snabbt att gå när syrran inte kan hämta mig.

Igår vägrade jag gå med min packning i regnet och beslöt mig för att ta bussen. Jättesmidigt! tänkte jag och planerade att glida in hos syrran tio minuter senare. Jo tjena.

Av någon jävla anledning för jag för mig att hoppa av vid en hållplats som jag tror ligger ett stenkast från syrran. Efter knappt en minuts traskande insåg jag att jag var vilse. Hade inte en jävla aning om vart jag var eller hur jag skulle gå.

Eftersom jag är så envis vägrade jag plocka upp mobilen för att kolla gps:en alternativt ringa syrran för att be om vägledning. Så där gick jag. I en halvtimme. I regn. Med vad som kändes som tio kilo packning. Den lyckan när jag såg en byggnad jag kände igen går inte att beskriva.

Muttrandes klev jag in hos systeryster som undrade vart jag hade varit. Sen blev jag utskrattad av syrran och systerdotter med sambo. Som även körde mig ner till stan en timme senare så dom var säkra på att jag faktiskt kom fram.

Ibland undrar jag vad som är fel med mig. Något är det ju som inte står rätt till.

Jag är i helt fel bransch

Vården alltså. Herregud.

Efter att ha nästan gnisslat tänder i ren frustration hela morgonen fick jag ett besked av kollegan som fick mig att svära långa ramsor.

Jag tror att jag bryr mig för mycket om människorna jag jobbar med för att klara av vårdyrken.

Nu får ni ställa upp en liten sekund

Total jävla kaos på jobbet. Nu är det lugnt. Luften har helt gått ur mig. Slutar officiellt vid fyra. Kan jag gå innan halv nio ikväll är jag nöjd.

Visst har ni en kram eller två till övers så jag orkar med resten utav dagen?

Jag tog bilder på dagen som var

Ibland ställer jag klockan på 06.34

och snoozar i två timmar. Bara

för att jag kan.

Shrek goes crazy. Typ.

Jag lever i den laktosfria världens misär.

Ibland väntar man på saker som aldrig kommer.

Som en buss.

Så jävla fashion!

Jag ba' skoja, 'kej?

Ibland har man alldeles för mycket

dötid på jobbet för att det ska anses

vara bra för psyket.

Lookie lookie! A ginger in the sun!

Di kallar't kvällsmys.

On the road again

Jag böjar få in snitsen nu. På det här med att ratta bil alltså. Jag börjar vänja mig vid att en Volvo kombi är lika bred som en limousin är lång. Typ.

Är mest nöjd med att inte köra på dom sju vildsvinen som sprang över vägen. Eller dom två rådjuren som kom en stund efter.

Det tar sig liksom.

Ni ge mig, ja?

Jag vill ha en snygg, klassisk fåtölj. Någon att gosa ner mig i men som är fin att bara titta på också.

Nu har jag hittat den. Och visst kommer ni köpa den till mig? Visst gör ni? Ni inser också att jag inte riktigt kan leva ett bra liv utan den här fåtöljen?

Tydligen lever, andas och drömmer jag blogg

I natt drömde jag om Joel. Ni vet, den glada brottaren i Götlaborg. Jag vann en dejt med honom. Blev givetvis överlycklig, vem vill inte få en chans till hångel med honom liksom?

När jag steg in på fiket satt han där i all sin prakt. Och 67 år gammal. Rynkig, rökrock och dryg så in i helvete.

Jag kände mig en smula lurad på konfekten så att säga när jag vaknade.

Pappahumor del VIII

Pappa satt och nynnade på en ramsa en kompis och jag gick och sjöng i timmar när vi var små. Hon är så snäll, hon är så snäll för hon är homosexuell!

Sen drog han en suck. Såg på mig där jag satt och slevande in mat. Snäll när hon är homosexuell, det har man ju inte märkt av.

Han tyckte det var jättefyndigt och fnissade en bra stund åt det.

Om det här med att komma ut

Som normbrytare av något slag, i mitt fall som hbt-person, förväntas det att man ska komma ut. Berätta vad man är. Hur det ligger till så att säga. Visa att man står utanför den rådande normen.

Jag kan säga att hela den här grejen med att komma ut gör mig så irriterad bitvis. Speciellt hur många anser sig ha rätten att bli personliga efteråt. Jaha...har du legat med andra tjejer då eller? är en klassiker att få höra på fester när det kommer fram att Petra, hon gillar minsann tjejer, av överförfriskade killar. Eller lyssna på tjejer som i hemlighet fantiserar om andra tjejer. När jag gick på gymnasiet, då gick det en tjej där, hon hade aldrig en pojkvän. Efter studenten kom hon ut som flata och det var väl ingen stor grej. Alltså, jag menar... Och sen följer en invecklad förklaring och tankegång som får mig att rycka på axlarna och sluta lyssna, för dom känner ett behov att berätta hur fördomsfria dom är.

Vissa dagar avskyr jag att så många ser mig som en girlygirl som enbart dras till killar. För att jag passar så bra in i normen för hur man ska vara som tjej. Jag avskyr att se dom höjda ögonbrynen, den smått chockade blicken många får. Ibland får jag sådan lust att fräsa, bita ifrån och vara otrevlig när folk frågar vad min pojkvän gör, om jag har någon kille.

Idag är det nationella komma ut-dagen. Under eventet på Facebook står det att syftet med dagen är att visa solidaritet, visa stöd och vara starka tillsammans genom att komma ut. Att påvisa att många fortfarande inte vågar eller kan komma ut trots att det är trettio år sedan homosexualitet slutade klassas som en sjukdom.

I jämförelse med många andra har jag haft en "lätt" komma ut-process. I jämförelse med andra har jag haft det tufft. Idag är jag trött på att komma ut. Jag är trött på att det behöva komma ut. Trött på att det väcker reaktioner, både positiva och negativa.

Idag kommer jag ut som trött på att komma ut. Vad kommer du ut som?

Dom säger att det är söndag idag

Jag har ingen veckorytm längre. I vanliga fall har jag ingen koll på vilken dag det är, tänk er hur jag blir nu när jag inte har ett måndag - fredagjobb längre.

Idag känns det som lördag. Eftersom jag är ledig. Folk gnäller över sin söndagsångest. Jag tänker att nej men en öl eller tio ikväll på Deluxe och dansa mig svettig skulle väl inte vara helt fel. Synd att jag är en dag efter alla andra.

Så istället för att knäcka en öl knäcker jag en burk med oliver. Sen yogar jag mig svettig. Vi kan kalla det för helgsubstitut.

Lite humor på kvällskivsten

Tidigare idag frågade någon mig om jag kunde tänka mig att ställa upp som barnvakt i framtiden.

Jag skrattar fortfarande åt det.