Visar inlägg med etikett Bitterfitta. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bitterfitta. Visa alla inlägg

tisdag 30 november 2010

Nu slutar vi med dom här dumheterna

Vintern alltså. Jag pallar inte, är så trött på skiten. Och det är minst tre månaders jävla kaos kvar.

Jag vet vad det innebär. Dåligt plogade vägar, grus som blir en dödsfälla där den ligger under isen och kyla. Den jävla kylan. Smärtan som kommer på beställning. Dubbla vantar och kalla fingrar.

Fy fan. Kan det inte bli mars snart?

måndag 29 november 2010

Snorsnusket

Seriöst, vad fan är det med folk som känner ett behov av att snyta sig genom att hålla för ena näsborren och blåsa ut snoret med den andra? Jag bryr mig inte om man gör det på en nästan folktom gata men när man kliver ut från en butik på en utav Stockholms mest livliga gator gör man det fan inte.

Jag blev så fruktansvärt äcklad igår när jag klev förbi en utav alla vägar in till Åhléns city. Ut kliver en man och fräser till så jag ser en gul kråka flyga förbi och missar min jacka med ett par millimeter. Inte ens ett oj, ursäkta  fick jag. Nej då, han bara flinade och gick vidare. Herregud vad när jag var att kasta kassen från Indiska med alla ljus på honom.

Ibland är människor för jävla äckliga.

torsdag 25 november 2010

Kanske tur att jag hade kläderna på

Jag har fått en fönstertittare. En alldeles egen sådan.

En stund efter att jag hade kommit hem från jobbet upptäckte jag honom. Han stod i snöyran och glodde in. Sen såg jag honom inte på ett par timmar. När jag tände sjuttioelva ljus i mitt fönster var han där igen. Jag fattar inte vad han vill heller. Det finns trevligare objekt att spana på.

Sen undrar jag, hur desperat är han egentligen? Det är svinkallt ute, en mindre snöstorm och det blåser dessutom extra mycket här uppe. Vem fan bemödar sig att stå och ta en sneak peak på en främling i det här vädret?

Men jag blir irriterad. Ja, jag har direkt insyn från gatan men det ger honom fan ingen rätt att glo in i mitt hem som om det vore en show.

Jag borde kanske ta ut en avgift.

onsdag 24 november 2010

Mount Everest hit och Mount Everest dit

Seriöst, den där lilla kullen är fan ingenting mot Backen from hell som jag knatar i varje dag.

Dom där "äventyrarna" som skryter om att dom klättrade och nådde toppen på fyra dagar utan syrgas och rullade ner för slänten som en sten skulle gråta efter halva Backen. Även när det inte blåser som satan, när snön inte piskar en hårt i ansiktet, är Backen ingen barnlek. Inte en chans att Ola Skinnarmo och gänget skulle palla.

Mount Everest, ska det vara något att skryta om? Mesar.

fredag 22 oktober 2010

Utsikt från ett fönster i förorten

Det är deprimerande.
Screw you jävla snö säger jag bara.

söndag 3 oktober 2010

Ibland vill jag bara slå folk

När jag är bakfull hatar jag människor. Speciellt att vistas ute bland dom.

Igår skulle jag på vännen Mupp med sambos 25-årsfest. Givetvis var jag ute i sista minuten med att köpa en present. I grunden är jag en person som är väldigt positivt tänkande och ansåg att så himla farligt kan det inte vara ute på stan. Jo tjena.

Ärligt talat så är jag förvånad över att jag lyckades behärska mig och inte vråla på människor. Givetvis var varenda jävel i Stockholm ute just vid den tiden som jag var på presentjakt. Och alla dessa jävla turister. Okej, jag fattar att det inte är så jävla lätt att hitta i den här stan men det är fan inte berättigat att man stannar mitt på trottoaren för att kolla på kartan. För turister kommer aldrig en och en så att man lätt kan glida runt dom. Nej då, dom kommer i klungor och ställer sig och glor som om dom vore ett gäng efterblivna kossor. Jävla dumhuvuden.

Jag fick iaf tag på en present och mördade inte någon på vägen. Får väl anse det som en lyckad shoppingtur.

Festen däremot var väldigt trevlig. Vi avhandlade allt från hur man kan få folk att duscha genom att betinga med sex till hur man på bästa sätt kan använda en hamster som mordvapen.

lördag 17 april 2010

Ungdomar+ ägg = en förbannad Petra

Fast så förbannad var jag inte inatt. Jag låg livrädd i min säng och trodde det var upplopp på gatan utanför. R kunde jag inte söka tröst hos, han somnade i sin lägenhet aka kontoret. Ibland hatar jag att han inte har ett vanligt 9-5 jobb.

När jag drog för gardinerna i morse höll jag på att börja lipa. Jag har blivit äggad så in i helvete. På mina nyputsade fönster.

Helvete satans jävla ungdomar! Dom hade säkert skitkul inatt, kasta ägg på fönster. Fan vad tufft! Hörde hur dom stod där på gatan, hetsade och jublade åt varandra när äggen for genom luften.

Det är vid sådana tillfällen jag önskar att jag vore John McClane. Jag hade mejat ner varenda jävel i äkta Die Hard-anda. Då hade kidsen inte varit så jävla kaxiga längre.