Vi har pratat rätt mycket om att försöka skaffa en liten familjemedlem ett tag. Och nu menar jag en katt, ni kan andas ut, jag har inte helt plötsligt gått och blivit barnfrälst bakom ryggen på er.
Det var något vi pratade om så pass mycket att sambon lovade att ta hand om kattlådan om jag gick med på att skaffa en kisse. När vi fick nya lägenheten jublade vi att nu äntligen kunde vi skaffa katt. Jo tjena, jublade var ordet.
Och så får man inte ha några pälsdjur i ert hus! sa hyresvärden när vi skrev kontraktet. För att sparka på den som redan ligger är vårt hus det enda i kvarteret som pälsdjur är förbjudna. Hur ironiskt är inte det?
Idag slog en liten tanke mig, om man skaffar en sådan där allergivänlig katt (med päls, ingen nakenkatt kommer över min tröskel), kan hyresvärden då kanske kanske gå med på det?