Det var kaos på jobbet i helgen. Efter tre dagars intensivt jobbande där raster inte var en självklarhet lipade jag nästan av trötthet på väg hem i söndags. Hela min energinivå gick på sparlåga, minst sagt.
Hela vägen hem tänkte jag på allt som måste göras hemma, städning, tvättkorgen som svämmar över, matlådor som ska göras och sovrummet, det där jävla sovrummet som måste göras i ordning. Inte direkt saker man vill tänka på klockan halv tio på kvällen.
Det kändes så jävla tungt att bara sticka in nyckeln i dörren och öppna den. Men lyckan när jag väl klev in i hallen. Det doftade nytvättade golv, torktumlaren hördes och det var tända ljus lite överallt. Och där, mitt i hallen stod min make redo med sin famn. Men vet ni vad det bästa var? Han hade putsat alla fönster!
Vi kan säga att allt kändes lite lättare efter det.
4 kommentarer:
Hurra för K! Låter som om han kan skriva en handbok i "så gör du din tös riktigt glad".
He's a keeper!
Härlig make du har haffat!!! :-)
Vilken fantastisk make du har!:)
Skicka en kommentar