söndag 30 december 2012

Ja jo men visst

I morgon kommer maken ä n t l i g e n hem! I snart två veckor har jag levt ensam och det har varit hemskt. Jag längtar som en tok, rent ut sagt.

Vi kan säga att jag går runt här otåligt och väntar på att klockan ska gå. Och inte enbart för att det är tomt här hemma, jag sover sämre utan honom och att det är tyst. Nej, vill att han ska komma hem så vi kan boka en långresa!

Sen ska det väl bli lite trevligt att slippa vara ensam hemma, men ja, ni fattar, vill att resan ska bokas nununuNU!

Herregud, jag måste ju hinna skriva alla listor inför resan, har bara åtta- nio månader på mig. Är väl ingen hippie och free-stylar.

torsdag 20 december 2012

Tillåt mig att spy lite

Linda Skugge har gjort det igen. Alltså skrivit en krönika som har fått mig att gå helt bananas.

Krönikan tar sin start i Instagramupploppet som säkert ingen har missat och jag tänkte att det här, det här kan faktiskt bli en intressant text att läsa. Ett par rader in i krönikan hade jag mest bara lust att skrika rakt ut. Linda menar i sin text att det är mer synd om tjejerna som aldrig blev tafsade på i skolan. Men h e r r e min gud! Hon fortsätter även och menar att tjejer ska spela ice woman för att få män och inte vara en trånande bimbo. Men h e r r e j ä v l a r i min låda!

Jag var tidigt utvecklad som tonåring, med allt vad det innebar. Det innebar speciellt att jag blev sexualiserad i samhällets ögon som 13-åring. Varje gång någons händer vandrade "fel" fylldes jag med skamkänslor och avsky. Varje gång någon lät sin blick vandra över min kropp, för det var just det jag, en kropp, med begär i blicken ville jag kräkas. Jag hatade min kropp, 13 år och önskade innerligt att jag inte hade några bröst. Jag ville vara platt som en planka och inte synas.

Och det här med att spela ice woman och inte vara en kåt bimbo, när ska vi inse att manlig uppmärksamhet inte alltid är en gudagåva utan även ett förtryck ibland? Varför finns föreställningen om att vi kvinnor måste göra oss till och spela en roll för att vinna deras gillande och därmed vara någon i andras och i samhällets ögon?

Jag vill bara gå och lägga mig.

onsdag 19 december 2012

Kanske ska gå en kurs trots allt?

Jag höll på att dö i morse. Ni anar inte. Stod och kollade ut genom balkongdörren och fick se en okänd skepnad i glaset. ZOOOOOMBIEEE!!! skrek jag och tänkte att jaha, det var då själva fan att zombieattacken kommer innan jag öppnat mina julklappar.

Hjärtat slog i 110, minst. Sen tog jag på mig glasögonen och såg att det var jag själv som syntes där i dörren. Mitt nojiga smarthuvud.

Jag måste verkligen gå en sådan där zombieövrtlevnadskurs, då skulle jag inte freaka ut i sådana här situationer. Hörde att det finns någon i Örebro. Kanske är dit man ska flytta?

tisdag 18 december 2012

Om att vara nyfiken

Maken har gett mig stränga order om att inte kika under sängen. Det finns tydligen en oinslagen julklapp till mig där. Jag brukar aldrig kolla under sängen i normala fall men eftersom jag är sjukt nyfiken utav mig när det gäller presenter till mig funderar jag mycket på den.

"Ge mig en leeeedtrååååd" tjatade jag och vet ni vad maken svarade? Att den går inte att slå in för då vet jag direkt vad det är. Ursäkta men vad är det för ledtråd egentligen? Det gjorde mig inte mindre nyfiken direkt.

Men, på onsdag får jag veta! Vi kör julafton ett par dagar tidigare eftersom maken åker hem till Norrland och lämnar sin hårt arbetande hustru kvar. Jag är inte alls bitter, inte ett dugg.

Det gäller bara att fokusera på det viktiga. Jag ska inte tänka på hur fucked up min sömn kommer att vara utan på julklapparna. Positivt tänkande ni vet.

söndag 16 december 2012

Stilla natt heliga natt...

... Eller hur låten nu går.

Här är det inte lugnt och stilla kan jag säga. Jag och maken är nämligen helt hooked på en serie, the Walking dead. Att se ett eller två avsnitt per kväll är numer vårt kvällsmys. Japp, kvällsmys att se massa zombies och dödliga bli...just dödade.

Normalt sett avskyr jag serier och filmer som innehåller zombies eller mycket våld överlag. Fråga mig inte varför jag gillar den här för det vet jag inte. Kudden åker upp titt som tätt framför ansiktet och jag gör kräks-ljud när maken kiknar av skratt. Han är inte så känslig min man.

Jag däremot, jag bara väntar på att zombieattacken ska komma. Ibland tror jag att det gömmer sig en zombie bakom varje dörr. Någon som vet om det finns en överlevnadskurs att gå så man är redo när attacken kommer?

Det är lika bra att vara förberedd, det vet ni.

torsdag 6 december 2012

Sådan där morgon-tv

Jag har en rätt konstig dygnsrytm just nu och ser därför en del på alla möjliga program som går på dumburken. Häromdagen fastnade jag framför något på TV 11, the Secret life of the american teenager. Och herrejävlar vilket sexfixerat program säger jag bara

Då menar jag inte sexfixerat som i frigjort, snarare så tvärtom som det kan bli. Har sett runt fyra avsnitt och varje avsnitt handlar om precis samma sak- tonåringar tänker inte på något annat än att ha sex, har man sex blir man gravid, därför ska man inte ligga med någon! Hej 1800-talet ringde och ville ha tillbaka sin sexualsyn!

Jag kan inte låta bli att faktiskt bli förbannad på dessa jävla moralprogram som istället för att informera försöker avskräcka och sätta griller i huvudet på ungdomar. Jag skämtar inte, varenda tonåring i serien som pratar om sex har antingen haft väldigt dåligt sex eller blivit på smällen. Det här slår sexualsynen i Twilight med hästlängder.

Jag tror ärligt talat inte att den här typen av predikningar fungerar speciellt bra på ungdomar. Snarare att det ska pratas mer om sex och känslor. Att det är helt okej att vilja ha sex och att praktisera det, så länge ingen är för ung och alla är med på det. Icke att förglömma att det är okej att säga nej, både innan och under sexet, samtidigt som det är som sagt okej att säga ja.

Jävla moralskitsprogram säger jag bara. Jag måste sluta titta på tv.